En revisor har ett stort ansvar dÄ de ska försÀkra företagets intressenter att redovisningen Àr tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvÄras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard Àr IFRS 3 som behandlar rörelseförvÀrv. Detta dÄ klassificeringen av övervÀrden, enligt tidigare forskning, Àr ojÀmnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försÀkra att standarderna tolkas och tillÀmpas pÄ ett enhetligt sÀtt, men frÄgan Àr om det verkligen görs i praktiken.

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

Konstmuseum UppsalaUppsala stad Àr Sveriges fjÀrde största och befinner sig som mÄnga andra stÀder under utveckling. Staden förtÀtas och det blir pÄtagligt nÀr de centralt belÀgna gamla industriomrÄdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden Àr ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktÀristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet Àr belÀgna pÄ en Äsrygg.

Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign. Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.

Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande. Dessutom har jag tittat pĂ„ hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Uppsatsen undersökte SSPF som Àr ett samverkansforum mellan socialtjÀnst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jÀmföra vad SSPF innebÀr och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrÄn mÄl, syfte, ansvarsfördelning, förutsÀttningar ochungdomars delaktighet. Syftet var ocksÄ att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tÀnkas pÄverka de ungdomarsom Àr aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter frÄn socialtjÀnst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.

Det lÀttlÀsta sprÄket undersöks inom tre olika texttyper pÄ Centrum för lÀttlÀst. Texttyperna Àr tidningen 8 SIDOR, böcker frÄn LL-förlaget samt samhÀllsinformation (broschyrer) frÄn LÀttlÀst-tjÀnsten. Syftet Àr att ta reda pÄ hur texttypen pÄverkar den lÀttlÀsta texten. Texterna undersöks nÀr det gÀller ordnivÄ, meningsnivÄ och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lÀttlÀst koncept. Men det finns ocksÄ stora skillnader, bÄde mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

?The big 5? ? en möjlig vÀg mot uppdraget om likvÀrdig bedömning Àr en empirisk studie som utgÄr frÄn en forskningsbaserad grund dÀr likvÀrdighet ur ett bedömningsperspektiv stÄr i centrum. Studien fokuseras pÄ ?The big 5? och de fem förmÄgor som konceptet innefattar. Empirin Àr insamlad genom enkÀter till lÀrare verksamma i tvÄ medelstora kommuner pÄ lÄg- och mellanstadiet.

Rapporten beskriver ett designprojekt, utfört som en del av examensarbetet pÄ 15 HP, jag utfört som avgÄngsstudent pÄ möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten Centrum för TrÀteknik & Design.FrÄn Ronnie Runesson, produktutvecklare pÄ IKEA of Sweden, fick jag ett uppdrag, ett reellt projekt att arbeta med. Projektet handlade om att ta fram ett koncept pÄ en ny typ av arbetsmöbel för ungdomar i Äldersgruppen 12 ? 18 Är.MÄlet med projektet var att, förutom att leverera ett fungerande koncept till IKEA, sÀtta min designmetodik pÄ prov med hjÀlp av ett konkret designprojekt samt att vid projektets slut analysera den.Rapporten har en beskrivande karaktÀr dÀr jag berÀttar om de olika etapper arbetet utförts efter: Etapp 1- Koncept- och instuderingsetapp, Etapp 2- Vidareutvecklingsetapp, Etapp 3- Konkretisering av produkt. Beskrivningen förljer en kronologisk ordning för att underlÀtta lÀsarens förstÄelse för designprocessens gÄng.Rapporten illustreras av ett fyrtiotal bildfigurer som visar delar ur mitt skiss- och gestaltningsarbete.Rapporten avslutas med en analys av projektet samt den designmetodik jag anvÀnt mig av..

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Detta examensarbete handlar om hur Åstorp, en mindre ort i nordvĂ€stra SkĂ„ne kan utveckla sin identitet och attraktivitet som SöderĂ„sstaden. Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka, försöka förstĂ„ och med fokus pĂ„ gestaltning ge förslag pĂ„ utveckling av en mindre centralorts problematik med identitet och fortsatt utveckling i en konkurrensutsatt region. Åstorp Ă€r ett relativt ungt samhĂ€lle som byggdes upp i samband med jĂ€rnvĂ€gens etablering 1875. Åstorp Ă€r en liten inlandskommun med knappt 15 000 invĂ„nare belĂ€ggen mitt i det expansiva, nordvĂ€stra hörnet av SkĂ„ne. Kommunens centralort ligger alldeles intill SöderĂ„sens nordvĂ€stra spets och har ett unikt lĂ€ge tack vare jĂ€rnvĂ€gsstationen med PĂ„gatĂ„g och den intilliggande naturen. Dock Ă€r kopplingen till SöderĂ„sen otydlig och kommunen har en ambition att stĂ€rka denna. Kommunens vision för 2020 Ă€r: Åstorp ? SöderĂ„sstaden dĂ€r mĂ€nniskor och företag möts och vĂ€xer.