USA:s president George W. Bushs planer pÄ ett krig i Irak mottogs med blandade kÀnslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var tvÄ av de lÀnder som tog tÀten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats Àr att analysera vilka faktorer som lÄg bakom Frankrikes och Tysklands stÀllningstagande, och klarlÀgga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien Àr av komparativ art och genomförs pÄ de tre utrikespolitiska analysnivÄerna internationell systemnivÄ, statsnivÄ och individnivÄ. VÄr uppsats Àr en teorikonsumerande studie, vilket innebÀr att fallen stÄr i centrum.

Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.

Forskning har visat att lÀroboken stÄr i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehÄllet i en lÀrobok kan sakna noggrannhet och förstÀrka felaktiga förestÀllningar hos eleverna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka om lÀroböcker Àr lÀmpliga informationskÀllor för bÄde elever och lÀrare. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur begreppen vÀrme och temperatur framstÀlls i svenska gymnasieskolans lÀroböcker och att med utgÄngspunkt i vanligt förekommande felaktiga förestÀllningar om vÀrme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga förestÀllningar i lÀroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan anvÀndes pÄ fem gymnasielÀroböcker i fysik.

IPTV Àr en företeelse som under de senaste Ären har tagit fart i sin utveckling och berÀknas fortsÀtta vÀxa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, omrÄde bildats och fortfarande pÄgÄr en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjÀnster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjÀrrkontroll. I dagslÀget erbjuder operatörer tjÀnster som Video-on-Demand och TV à la carte, dÀr kundens behov och krav sÀtts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förÀndras för att anvÀndas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spÄs Àven att utbudet av tjÀnster som erbjuder större interaktivitet att vÀxa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjÀnster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstÄr frÄgor kring sÀkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Uppslaget till det hÀr examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i NÀssjö efter att ha gjort praktik pÄ kontoret under tvÄ somrar. Den senaste cykelplanen Àr frÄn 1973 och sedan dess har en hel del Àndrats i NÀssjö. CykelvÀgarna som kommit till de senaste Ären har inte följt cykelplanen frÄn 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. NÀssjö Àr en till ytan medelstor stad med 16 000 invÄnare. JÀrnvÀgens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Centrala SkellefteÄ har en rutnÀtskaraktÀr och i stadens periferi Äterfinns en trÀdstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, TrÀdgÄrdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriÀr. För att kunna minska denna barriÀr mÄste vi vara medvetna om att TrÀdgÄrdsgatan Àr ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, dÀr redovisas hur TrÀdgÄrdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara pÄ TrÀdgÄrdsgatan som ett stadsrum, utan Àven som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Alla patienter ska ges en omvÄrdnad pÄ lika villkor som baseras utifrÄn individen i centrum. Mycket forskning visar pÄ att detta ur ett könsperspektiv inte sker i den medicinska vÄrden. Inom omvÄrdnad Àr forskningen bristfÀllig om hur könet pÄ sjuksköterskan pÄverkar patienten. DÀrför var syftet med denna kvalitativa litteraturstudie att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelse av att ge omvÄrdnad. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades 11 vetenskapliga studier, vilket resulterade i tre kategorier: att inte bli sedd som sjuksköterska, en kÀnsla av obehag, genans och sÄrbarhet i samband med beröring och att skapa en trygg relation.

Uppsatsen Àr benÀmnd en upplysande uppsats. Det Àr precis vad den Àr. Uppsatsen bygger pÄ en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar Àr. För att fÄ svaret anvÀnder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar pÄ den undran den bygger pÄ. DÀrefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

Regionen kring Öresund befinner sig i ett expansivt skede, vilket bidrar till att trycket pĂ„ bl.a. smĂ„hus i omrĂ„det har ökat och Trelleborgs kommun Ă€r intresserad av att ge Skegrie en större utbredning. Skegrie Ă€r en av de tre frĂ€msta utvecklingsorterna i kommunen. Den Ă€r belĂ€gen lĂ€ngs Skegrie byavĂ€g, invid E6 mellan Malmö och Trelleborg. Det bor ca 560 mĂ€nniskor i byn.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

VÄr studie handlar om förskollÀrares syfte med naturvistelse. Vad de vill uppnÄ med den och vad de anser att barnen lÀr sig under den. Vi har Àven valt att belysa vilken prioritet de lÀgger vid vistelse i naturen och hur de ser pÄ sina förutsÀttningar. Anledningen till att vi valt detta omrÄde Àr att vi Àr intresserade av naturen och har förhoppning om att Àven kommande generationer ska finna glÀdjen i naturvistelsen. VÄr teori Àr att naturintresse skapas genom möjlighet att vistas ute i naturen.

Arbetet beskriver mediepedagogik pÄ djupet, vad den bestÄr av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlÀrningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in pÄ Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lÀrare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lÀrande i centrum. Eleverna arbetar mestadels bÄde Àmnes- och Äldersintegrerat i grupper. De fÄr ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lÀrarna agerar likt bistÄende handledare och ger dem hjÀlp och vÀgledning om det behövs.

Den hÀr uppsatsen behandlar den vÀsterlÀndska sÀkerhetsdiskursen. Syftet Àr att ÄskÄdliggöra den vÀrldsordning som skapas inom diskursen. Till grund för analysen ligger tvÄ sÀkerhetsstrategier: USA:s National Security Strategy och EU:s En Europeisk SÀkerhetsstrategi.Diskursanalysen Àr vÄr metod och teori och det innebÀr att sprÄket stÄr i centrum för vÄr analys. Vi vill med uppsatsen lyfta fram hur diskursen konstruerar den sociala verkligheten och vilka konsekvenser det fÄr.Vi koncentrerar oss pÄ tvÄ omrÄden som vi menar Àr centrala inom diskursen: Konstruerandet av sociala identiteter, ?de andra? och ?oss?, samt sÀkerhet och den ?sÀkerhetisering? som sker i diskursen.