GĂ€vle Strand Ă€r ett bostadsomrĂ„de under uppbyggnad pĂ„ halvön Alderholmen öster om GĂ€vle centrum. Med nĂ€rheten till havet, GavleĂ„n, centralstationen och GĂ€vle centrum Ă€r omrĂ„det mycket attraktivt för bostĂ€der. År 2007 stod den första etappen av GĂ€vle Strand fĂ€rdig och den andra etappen förvĂ€ntas stĂ„ klar för inflyttning Ă„r 2011. FrĂ„n GĂ€vle kommuns sida har man haft stora planer för omrĂ„det inte bara nĂ€r det gĂ€ller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnĂ€ra rekreation, luftiga och vĂ€lplanerade lĂ€genheter och god tillgĂ„ng till kollektivtrafik. Man har Ă€ven velat skapa en arkitektur som Ă€r nytĂ€nkande och skapar diskussion. VĂ€ster om GĂ€vle Strand finns tvĂ„ befintliga omrĂ„den som sjĂ€lvklart pĂ„verkas av Alderholmens förnyelse. Dessa Ă€r miljonprogramsomrĂ„det Öster och ett magasinsomrĂ„de som idag inte anvĂ€nds som bostĂ€der. Arbetet gĂ„r ut pĂ„ att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre omrĂ„dena och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer frĂ„n de befintliga omrĂ„dena till det nya. Analysen berör ocksĂ„ de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för GĂ€vle Strand men som inte kan Ă„terfinnas i de nĂ€rliggande omrĂ„dena.

Min ambition i detta examensprojekt Àr att pÄ ett för mig kreativt och lekfullt sÀtt utifrÄn mina barndomsminnen, gamla och nya leksaker, och samt genom insamling av enkla grundlÀggande fakta kring barns lÀrandeprocess, leka fram och formge ett koncept av möbler som kan anvÀndas som verktyg i barnens lÀrandeprocess. Ett gestaltningsprojekt, dÀr jag tillverkar 2 protoyper, en stol och ett bord. Rapporten redovisar min formgivningsprocess och resultat. Avslutningsvis förs ett resonemang kring mina frÄgestÀllningar..

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra utvalda socialsekreterare uppfattar och anvÀnder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavÄrdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stÀrkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum Àr resultatet av ett lÄngsiktigt samarbete mellan socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjÀnstens arbete med barnavÄrdsutredningar.FrÄgestÀllningarna som valts för uppsatsen Àr: Kan BBIC tillföra nÄgot som tidigare har saknats och hjÀlpa till att ÄtgÀrda de brister som visat sig finnas i barnavÄrdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavÄrd har ökat? FramtrÀder barnet som ett aktivt subjekt med hjÀlp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC pÄ Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjÀlp till att ÄtgÀrda de brister som de sjÀlva anser finnas i barnavÄrdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar ocksÄ att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrÄgar mer kunskap nÀr det gÀller att skriva barnavÄrdsutredningar och att BBIC har hjÀlpt till att tillföra ny kunskap till detta omrÄde och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt professionen för socialsekreterarna.

Sedan VÀsterÄs byggde Sveriges första fjÀrrkylnÀt 1992 har fler och fler stÀder följt med. I Stockholm finns nu vÀrldens största fjÀrrkylnÀt som fortfarande byggs ut. FjÀrrkylan sprider sig norrut och UmeÄ byggde fjÀrrkyla Är 2000. I LuleÄ centrum började fjÀrrkyla levereras 2006, baserat pÄ frikyla. I LuleÄ finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum dÀr kylnÀtet inte kommer att nÄ inom en överskÄdlig framtid.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhÀllsaktörer som möter vÄldtÀktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. FrÄgestÀllningarna Àr hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhÀllets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra informanter frÄn Uppsala Tjejjour samt fyra informanter frÄn Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehÄllsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjÀlp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strÀvar vi i resultatet efter att skapa förstÄelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till vÄldtÀktsdrabbade kvinnor.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

I vÄrt examensarbete har vi studerat grÀnspunkter som Àr skapade genom förrÀttningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte lÀngre Àr aktuella att anvÀnda. Vi har studerat kedjan frÄn inmÀtning av befintliga grÀnspunkter, till att de Àr transformerade och införda i TrollhÀttans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika omrÄden i TrollhÀttan, vilka Àr Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt Àr redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vÄrt arbete har vi sett att olika omrÄden i TrollhÀttan har olika vÀl bevarade grÀnsmarkeringar. I de villaomrÄden vi studerat har flertalet av grÀnspunkterna Äterfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sÄnÀr som pÄ grÀnsmarkeringar utvisade med hushörn.För att fÄ ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick dÀr vi studerat grÀnser ur en allmÀn synvinkel.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

SO(n) Àr rotationsgrupper som beskriver rotationer kring origo i motsvarande n-dimensionella rum. Vi betraktar hÀr specifikt rotationsgrupperna SO(2) och SO(3), dessa kan representera en fast kropps rotation kring ett fixt centrum i tvÄ och tre dimensioner. Att finna en representation av dessa grupper visar sig i tvÄ dimensioner vara lÀttförstÄeligt dÄ vi endast behöver en rotationsvinkel för att representera SO(2). I tre dimensioner stöter vi dÀremot pÄ svÄrigheter i form av singulariteter dÄ vi försöker avbilda med hjÀlp av rotationsvinklar. För att fÄ en bijektiv avbildning mÄste vi anvÀnda oss av Liegruppen SU(2)..

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.

I en generalplan frÄn 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillvÀxt som kan uppgÄ till 175 000 mÀnniskor Är 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av nÀr generalplanen upprÀttades slogs redan i mitten pÄ 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades Àr Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestÄende av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvÀgar och stora naturomrÄden. Stadsdelen Àr dÄligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och Àr en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invÄnare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsÀttning för en hÄllbar utveckling.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.