Sök:

Sökresultat:

1413 Uppsatser om Samhällsgeografiskt Miljöcentrum - Sida 17 av 95

Kommunikation hos E-handelsföretag : Förtroende i centrum

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..

- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

GÀvle Strand - stadsförnyelse med inspiration frÄn omgivningen?

GĂ€vle Strand Ă€r ett bostadsomrĂ„de under uppbyggnad pĂ„ halvön Alderholmen öster om GĂ€vle centrum. Med nĂ€rheten till havet, GavleĂ„n, centralstationen och GĂ€vle centrum Ă€r omrĂ„det mycket attraktivt för bostĂ€der. År 2007 stod den första etappen av GĂ€vle Strand fĂ€rdig och den andra etappen förvĂ€ntas stĂ„ klar för inflyttning Ă„r 2011. FrĂ„n GĂ€vle kommuns sida har man haft stora planer för omrĂ„det inte bara nĂ€r det gĂ€ller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnĂ€ra rekreation, luftiga och vĂ€lplanerade lĂ€genheter och god tillgĂ„ng till kollektivtrafik. Man har Ă€ven velat skapa en arkitektur som Ă€r nytĂ€nkande och skapar diskussion. VĂ€ster om GĂ€vle Strand finns tvĂ„ befintliga omrĂ„den som sjĂ€lvklart pĂ„verkas av Alderholmens förnyelse. Dessa Ă€r miljonprogramsomrĂ„det Öster och ett magasinsomrĂ„de som idag inte anvĂ€nds som bostĂ€der. Arbetet gĂ„r ut pĂ„ att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre omrĂ„dena och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer frĂ„n de befintliga omrĂ„dena till det nya. Analysen berör ocksĂ„ de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för GĂ€vle Strand men som inte kan Ă„terfinnas i de nĂ€rliggande omrĂ„dena.

H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag

Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.

Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

[le:k] & lÀr med möbler : ett gestaltningskoncept med leken i centrum

Min ambition i detta examensprojekt Àr att pÄ ett för mig kreativt och lekfullt sÀtt utifrÄn mina barndomsminnen, gamla och nya leksaker, och samt genom insamling av enkla grundlÀggande fakta kring barns lÀrandeprocess, leka fram och formge ett koncept av möbler som kan anvÀndas som verktyg i barnens lÀrandeprocess. Ett gestaltningsprojekt, dÀr jag tillverkar 2 protoyper, en stol och ett bord. Rapporten redovisar min formgivningsprocess och resultat. Avslutningsvis förs ett resonemang kring mina frÄgestÀllningar..

Röster om BBIC - Barnets Behov I Centrum

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra utvalda socialsekreterare uppfattar och anvÀnder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavÄrdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stÀrkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum Àr resultatet av ett lÄngsiktigt samarbete mellan socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjÀnstens arbete med barnavÄrdsutredningar.FrÄgestÀllningarna som valts för uppsatsen Àr: Kan BBIC tillföra nÄgot som tidigare har saknats och hjÀlpa till att ÄtgÀrda de brister som visat sig finnas i barnavÄrdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavÄrd har ökat? FramtrÀder barnet som ett aktivt subjekt med hjÀlp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC pÄ Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjÀlp till att ÄtgÀrda de brister som de sjÀlva anser finnas i barnavÄrdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar ocksÄ att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrÄgar mer kunskap nÀr det gÀller att skriva barnavÄrdsutredningar och att BBIC har hjÀlpt till att tillföra ny kunskap till detta omrÄde och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt professionen för socialsekreterarna.

FjÀrrvÀrmedriven kyla i LuleÄ

Sedan VÀsterÄs byggde Sveriges första fjÀrrkylnÀt 1992 har fler och fler stÀder följt med. I Stockholm finns nu vÀrldens största fjÀrrkylnÀt som fortfarande byggs ut. FjÀrrkylan sprider sig norrut och UmeÄ byggde fjÀrrkyla Är 2000. I LuleÄ centrum började fjÀrrkyla levereras 2006, baserat pÄ frikyla. I LuleÄ finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum dÀr kylnÀtet inte kommer att nÄ inom en överskÄdlig framtid.

Att möta vÄldtÀktsdrabbade kvinnor : SamhÀllsaktörers upplevelser av stödarbetet med kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhÀllsaktörer som möter vÄldtÀktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. FrÄgestÀllningarna Àr hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhÀllets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra informanter frÄn Uppsala Tjejjour samt fyra informanter frÄn Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehÄllsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjÀlp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strÀvar vi i resultatet efter att skapa förstÄelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till vÄldtÀktsdrabbade kvinnor.

GrÀnspunkter i TrollhÀttans Stads databas

I vÄrt examensarbete har vi studerat grÀnspunkter som Àr skapade genom förrÀttningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte lÀngre Àr aktuella att anvÀnda. Vi har studerat kedjan frÄn inmÀtning av befintliga grÀnspunkter, till att de Àr transformerade och införda i TrollhÀttans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika omrÄden i TrollhÀttan, vilka Àr Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt Àr redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vÄrt arbete har vi sett att olika omrÄden i TrollhÀttan har olika vÀl bevarade grÀnsmarkeringar. I de villaomrÄden vi studerat har flertalet av grÀnspunkterna Äterfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sÄnÀr som pÄ grÀnsmarkeringar utvisade med hushörn.För att fÄ ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick dÀr vi studerat grÀnser ur en allmÀn synvinkel.

Rotationsgrupperna SO(2) och SO(3) : nÄgra av dess representationer

SO(n) Àr rotationsgrupper som beskriver rotationer kring origo i motsvarande n-dimensionella rum. Vi betraktar hÀr specifikt rotationsgrupperna SO(2) och SO(3), dessa kan representera en fast kropps rotation kring ett fixt centrum i tvÄ och tre dimensioner. Att finna en representation av dessa grupper visar sig i tvÄ dimensioner vara lÀttförstÄeligt dÄ vi endast behöver en rotationsvinkel för att representera SO(2). I tre dimensioner stöter vi dÀremot pÄ svÄrigheter i form av singulariteter dÄ vi försöker avbilda med hjÀlp av rotationsvinklar. För att fÄ en bijektiv avbildning mÄste vi anvÀnda oss av Liegruppen SU(2)..

ANDERSBERG - att utveckla ett stadsdelscentrum

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.

Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Interkulturell kompetens - Analys och tolkning av ett l?romedel i spanska p? h?gstadiet samt n?gra h?gstadiel?rares perspektiv om interkulturell kompetens

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->