Förstudier av busshÄllplatser och GC-vÀgar vid RV 97, delen förbi Gammelstads centrum, samt handlingar för eventuellt byggande av ej avskilda bussfickor med anslutande GC-vÀgar. I förstudien har trafiksÀkerhet och problembilden för bussresenÀrerna i Gammelstad belysts. TvÄ förslag pÄ busshÄllplatser har tagits fram, en avskild och en ej avskild bussficka..

Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.

Det hÀr kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjÀlp av rÄdande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som prÀglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgÄngspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjÀlp av rÄdande teori. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtÀtas och utvecklas med en blandstadskaraktÀr för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktÀr och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svÄrigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig pÄmind i stora delar av omrÄdet, frÄn bÄde passerande tÄgtrafik, nÀrliggande motorvÀg och flygtrafik.

För att möta vÀxande regioners efterfrÄgan pÄ bostÀder har förtÀtning i kollektivtrafiknÀra lÀgen lyfts fram som fördelaktigt ur hÄllbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har sÀrskilt fokus lagts pÄ förtÀtning av orter lÀngs med de större kollektivtrafikstrÄken. I takt med att förtÀtning sker kan ocksÄ bilden av dessa orter förÀndras. Denna uppsats syftar till att under-söka mÀnniskors uppfattning av platsen efter en förtÀtning i en sÄdan ort. I en fallstudie har en förtÀtning av stationssamhÀllet Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

Arbetet behandlar en tÀtorts utveckling i förhÄllande till en större stad och i anslutning till vÀrdefull natur och jordbruksmark. FörhÄllandet mellan mindre orter och stÀder blir alltmer utsatt med tanke pÄ det ökade pendlingsavstÄndet, högre krav pÄ boendemiljö osv. FörhÄllandet mellan stad och land Àr dÀrför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och stÀder. Trönninge som Àr ett litet samhÀlle norr om Varberg har stor potential att vÀxa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nÀra natur och med ett cykelavstÄnd till Varberg centrum. SamhÀllet har fina naturomrÄden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats. Varberg vÀxer i en snabb takt vilket ökar intresset för att exploatera samhÀllen i nÀrheten av staden.

En undersökning dÀr vi försökt definiera en eller flera faktorer som Àr kritiska för Lunds centrumhandel. Intervjuer med ett flertal nyckelpersoner samt en omfattande enkÀtundersökning har genomförts..

BurtrÀsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydvÀst om SkellefteÄ med omkring 1600 invÄnare. Ortens centrum har förÀndrats med tiden och en del butikslokaler stÄr idag tomma. Ett antagande Àr att antalet butiker inte kommer att öka till den nivÄ det en gÄng har varit. OmstÀllningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invÄnare och besökare. KamvÀgen som gÄr genom centrum fungerar som genomfartsled i samhÀllet vilket prÀglar trafiksituationen med tung trafik.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan omrĂ„den i Örebro trots att en hyresreglering rĂ„der. Dessa hyresskillnader kan förstĂ€rka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta pĂ„ sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett sĂ€rskilt problem Ă€r att personer och familjer som erhĂ„ller försörjningsstöd begrĂ€nsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slĂ„r i Örebro.

En jÀmförande studie av storbankernas ekonomistyrning pÄ regional nivÄ dÀr fokus i huvudsak har legat pÄ planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjÀlp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. AnvÀndning av icke-finansiella mÄtt har ökat.Kundernas behov stÄr i centrum..

I rapporten presenteras tvÄ analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras pÄ tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. UtifrÄn resultaten frÄn analyserna har förslag till förbÀttring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras pÄ den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras pÄ aktiviteterna som Àger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt.

Bakgrund: NÀr olika professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstÄ konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvÄrdnad och att patientsÀkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stÀrker patientsÀkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehÄllsanalys.

Uppsatsen Àr en studie som avgrÀnsats frÄn nÀr den första bilen i PiteÄ dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott pÄ 1950-talet. Syftet Àr att studera mötet mellan mÀnniska och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt sÀtta den norrbottniska staden PiteÄ i centrum för studien. FrÄgorna som stÀllts och besvarats i förhÄllande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur mÀnniskorna reagerade pÄ de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svÄrigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att frÀmja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med VÀg- och Vatteningenjörerna för att fÄ bÀttre vÀgar i Sverige.

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.