Denna uppsats bestÄr av en studie av litteratur som behandlar frÄgestÀllningen ?Vad frÀmjar att mÀnniskor skall vilja stanna till pÄ en plats i staden, i syfte att slappna av och ÄterhÀmta sig under en tidsperiod pÄ ca 5-20 minuter?? .

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Denna examensrapport Ă€r gjord pĂ„ uppdrag av NCC framtagen som en logistisk utvĂ€rdering, inriktad pĂ„ leverans och montage av betongstommen till utbyggnationen av Hageby Centrum i Norrköping.Det speciella med projektet i Hageby Centrum Ă€r att NCC vĂ€nt sig till en utlĂ€ndsk leverantör av betongstomme istĂ€llet för en inhemsk leverantör. Detta fĂ„r stora logistiska konsekvenser eftersom det Ă€r sĂ„ stor volym av prefabricerade betongelement, och att planera in nĂ€rmare 900 lastbilsleveranser frĂ„n Lettland till Sverige Ă€r omöjligt. IstĂ€llet har NCC valt det relativt oprövade alternativet att skeppa betongelementen med bĂ„t. Även detta medför problem dĂ„ betongelementen inte kan levereras direkt pĂ„ grund av utrymmesskĂ€l pĂ„ byggplatsen, vilket gör att de först mĂ„ste lagerhĂ„llas i Norrköpings hamn fram till dess att det Ă€r dags för montering.Resultatet av rapporten redovisar vad uppkomna problem för projektet beror pĂ„. Rapporten kan Ă€ven vara till hjĂ€lp för framtida projekt dĂ„ det kan vara aktuellt att Ă„terigen vĂ€nda sig till en utlĂ€ndsk leverantör.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.

Det hÀr kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjÀlp av rÄdande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som prÀglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgÄngspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjÀlp av rÄdande teori. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtÀtas och utvecklas med en blandstadskaraktÀr för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktÀr och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Arbetet behandlar en tÀtorts utveckling i förhÄllande till en större stad och i anslutning till vÀrdefull natur och jordbruksmark. FörhÄllandet mellan mindre orter och stÀder blir alltmer utsatt med tanke pÄ det ökade pendlingsavstÄndet, högre krav pÄ boendemiljö osv. FörhÄllandet mellan stad och land Àr dÀrför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och stÀder. Trönninge som Àr ett litet samhÀlle norr om Varberg har stor potential att vÀxa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nÀra natur och med ett cykelavstÄnd till Varberg centrum. SamhÀllet har fina naturomrÄden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats.

Förvaltning av köpcentrum Àr komplext och skiljer sig i mÄnga avseenden frÄn traditionell kommersiell förvaltning dÀr fokus ofta hamnar pÄ lÄga vakanser och ihÄllande kassaflöden. För att driva ett framgÄngsrikt köpcentrum finns det ett antal framgÄngsfaktorer man mÄste uppmÀrksamma och jobba med. NÄgra av de viktigaste Àr förnyelse och tillgÀnglighet samt butiksmix. Dessa framgÄngsfaktorer Àr tillsammans med och bygger upp ett köpcentrums image. Den hÀr uppsatsen belyser skillnader och likheter i hur nÄgra av de utvalda framgÄngsfaktorerna definieras i forskningsrapporter och litteratur samt hur investerare pÄ den svenska marknaden uppfattar och vÀrdesÀtter dem.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits sÄ mycket som nu. I centrum för diskussionen stÄr sociala medier och hur de pÄverkar journalisters arbete..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

Vargens Äterkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargomrÄden Àr i regel mernegativa till vargen Àn de som bor utanför dessa omrÄden. Genom att mÀta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmÀnheten.Den hÀr studien Àr en kartlÀggning av forskningslÀget under Ären 2000 ? 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom omrÄdet anvÀnderför att mÀta vem som har vilken attityd Àr jÀgare, djurÀgare, boende pÄ landsbygd utanför vargomrÄde, boende pÄ landsbygd i vargomrÄde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).

Denna studie handlar om lÀrares förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att beskriva och analysera vilka strategier lÀrare anvÀnder för att utmana elevens lÀrande. Studien baseras pÄ kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelÀrare. Vi valde att hÀmta vÄrt empiriska material pÄ olika skolor med hopp om att fÄ kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur lÀraryrket styrs utifrÄn gÀllande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlÀrningsstilar. Individuell utvecklingsplan och portfolio Àr tvÄ redskap för lÀraren i syfte att dokumentera elevens lÀrande och utveckling.

PÄ senare tid har det blivit allt vanligare med förÀndringsarbeten dÀr kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att bÄde handla och vitsas i. I mÄnga fall uppstÄr dock problem i samband med nya förÀndringar. Det kan i sin tur leda till att motstÄnd uppstÄr frÄn olika aktörer, vilket Àr nÄgot som ledarna mÄste handskas med pÄ olika sÀtt. NÀr vi ser till den forskning som finns inom Àmnet förÀndringsarbete och motstÄnd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förÀndring mÄste ledningen arbeta med att involvera intressenter och fÄ deras synpunkter pÄ de olika förslagen som tas fram. De som Àr negativt instÀllda mÄste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mÄl som finns angÄende projektet pÄ ett sÄdant övertygande sÀtt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs Àven att motstÄnd kan uppstÄ bland annat nÀr ledningen inte Àr lyhörd och inte tillÄter medarbetarna vara med i beslutsfattandet.

Syftet med vÄr uppsats var att studera hur samverkan fungerar mellan skolan och socialtjÀnsten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat rektorer samt personal frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie undersökt vad vÄra informanter upplever för hinder och förutsÀttningar för samverkan, samt vad de har för förvÀntningar och förestÀllningar om varandra. Vi har i vÄr analys av vÄr empiri haft en organisationsteoretisk och en samverkansteoretisk utgÄngspunkt. I vÄrt resultat kan vi utröna hur det finns hinder som blir centrala i relation till hur samverkan fungerar gentemot vÄra informanter.