Sök:

Sökresultat:

1536 Uppsatser om Samhällsfarliga konflikter - Sida 62 av 103

VĂ€rdegrund i livskunskap

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

NATO:s luftkrig i Kosovo utifrÄn Pape:s teorier

Dr. Robert A. Pape publicerar 1996 boken Bombing to Win. Kvantitativa studier av 33 konflikter dÀr luftstridskrafter anvÀnts har genomförts. Detta för att söka ett samband mellan lyckade respektive misslyckade slutresultat.

Det stora ovÀsendet : en analys av barnvittnenas BlÄkulla skildringar

Den hĂ€r uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna pĂ„ 1670-talet. Fokus ligger pĂ„ barvittnenas vittnesmĂ„l om deras fĂ€rder till BlĂ„kulla och vistelsen dĂ€r.Avsikten Ă€r att utifrĂ„n dessa berĂ€ttelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan ocksĂ„ familjens. Jag anvĂ€nder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen Ă€r att konflikter ocksĂ„ kan uppstĂ„ och finna grogrund i nĂ€ra förhĂ„llanden om rĂ€tt förutsĂ€ttningar finnes.I min undersökning anvĂ€nder jag material, i form av, protokoll, frĂ„n domstolar i Dalarna, Ångermanland, VĂ€sterbotten och GĂ€strikland. Undersökningen Ă€r dĂ€rmed begrĂ€nsad till det svenska riket.VittnesmĂ„len var ofta stereotypa och likartade till sin karaktĂ€r Ă€ven om det finns viss diskontinuitet.

Ledarstilar i klassrummet : -en intervjustudie

Ledarskap i skolan Àr nÄgot som har givits litet utrymme i lÀrarutbildningen. En blivande lÀrare pÄ lÀrarutbildningen har i stort sett fÄtt bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid Àr det meningen att lÀrarstudenten ska visa pÄ, ett för situationen lÀmpligt ledarskap, samt sÀtta grÀnser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrÄgade etablerade lÀrarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrÄgade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? Àr? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Formativ bedömning inom idrott och hÀlsa : LÀrares arbete och resonemang om formativ bedömning inom idrott och hÀlsa

Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.

FörskolegÄrden kontra skogen : Hur barn anvÀnder sin utemiljö

I förskolans lÀroplan stÄr att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin nÀrmiljö. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegÄrdens miljö och skogsmiljön. Arbetet Àr baserat pÄ intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer pÄ förskolegÄrden och i skogen. Studien Àr gjord pÄ en förskola, dÀr en mindre barngrupp i femÄrsÄldern ingick. FörskolegÄrden Àr anlagd med markfasta lekstÀllningar och en nÀrbelÀgen skogsmiljö anvÀnds ofta i den pedagogiska verksamheten.Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen Àn pÄ gÄrden, mycket för att förutsÀttningarna för konstruktionsbygge Àr olika i de skilda miljöerna.

Äktenskapet handlar inte om att bli kĂ€r, det handlar om att fortsĂ€tta vara kĂ€r. En studie om parförhĂ„llanden som hĂ„ller.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som gör att lÄngvariga parrelationer hÄller. Med parrelation menar vi i denna studie kÀrleksrelationen mellan man och kvinna.Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt intervjuer som undersökningsmetod. Vi har valt att intervjua fyra etniskt svenska kvinnor frÄn företrÀdesvis medelklass. Vid analysen av empirin har vi utgÄtt frÄn ett teoretiskt perspektiv med fokus pÄ modernitet och individualitet samt tidigare forskning och pÄ detta viset visat olika vinklar pÄ parförhÄllandets vara.Modernitetsperspektivet och den tidigare forskningen visade, i samklang med empirin, pÄ en rad faktorer och företeelser som gör att lÄnga parrelationer hÄller. Sammanfattningsvis utgörs dessa faktorer av parternas förmÄga att ge varandra ömsesidig frihet och tillÄtelse att förverkliga individuella drömmar, samt att prioritera varandra och förhÄllandet och bÄde kunna ge och ta emot intimitet frÄn den andra.

Konflikthantering : Strategier i förskolan

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

MÄlkonflikter och budgetering : Organisationers anpassning av budgetering vid konflikter mellan mellan organisationens mÄl

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Utveckling av landsbygden innefattande riksintresse och strandskyddat omrÄde - En undersökning av sjön Bolmen

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

Gestaltning- en frÄga om principer? En analys av dialog och gestaltningsfrÄgor kopplade till stadsförnyelseprojektet "Centrum och bostÀder vid Opaltorget" i södra Tynnered

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg frÄn 2004 ut som en plats i stort behov av förÀndring. Processen, som sedan pÄgÄtt frÄn att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades pÄ samrÄd under november och december 2009, har varit lÄngdragen och komplicerad. MÄnga av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade pÄ gestaltningen har i mitt arbete jÀmförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde hÀrledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar pÄ gestaltning av stadsrummet och inte sÄ mycket pÄ gestaltningen av sjÀlva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades pÄ utformningen av de offentliga platserna.

Mötet mellan religionsfrihet och skolplikt i den svenska skolan

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad nÄgra muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, samt nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker Àven mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda pÄ detta har vi valt att göra intervjuer med sex lÀrarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lÀrarstudenterna anser att skolplikten Àr gÀllande, och att om eventuella konflikter skulle uppstÄ, bör de lösas genom diskussion med eleven i frÄga, samt förÀldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever nÄgra motsÀttningar mellan religionsfriheten och skolplikt, dÄ skolan redan anpassat sig för att tillmötesgÄ alla. Vi har ocksÄ uppfattat att lÀrarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte Àr vanligt.

Det lutherska jagbegreppet: autenticitet, sjÀlvskapande och religiositet i det sekulÀra samhÀllet

Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prÀsters jagbegrepp i det sekulÀra samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels pÄ hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan pÄverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen sjÀlv förhÄller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska prÀster söktes svar pÄ följande frÄgor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kÀnnetecknar lutherska prÀsters jagbegrepp? Upplever lutherska prÀster att deras jagbegrepp pÄverkas av det sekulÀra samhÀllsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prÀsterna vÀxte upp i en kristen familj och att det frÀmst var intresset för teologiska frÄgor som ledde fram till prÀsterskapet. Jagbegreppen var Àven starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri dÄ samtliga uppgav att de nÄgon gÄng i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.

Familjers erfarenheter av att leva med ett barn med typ 1-diabetes

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes Àr en kronisk autoimmun sjukdom som innebÀr att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krÀvs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebÀr förÀndringar i livsstilen och det kan vara pÄfrestande för hela familjen. För att fÄ bÀttre förstÄelse krÀvs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Svensk krigsmateriel : FredsfrÀmjande eller krigsbevarande?

Under Äret 2006 exporterades krigsmateriel frÄn Sverige för nÀrmare 10,4 miljarder kronor. MottagarlÀnder av krigsmateriel frÄn Sverige under det Äret var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses pÄ olika sÀtt. Vissa ser pÄ detta som ett sÀtt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar sÄledes till att frÀmja en framtida sÀkerhet för Sverige, vilket Àr en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, Ä andra sidan, ifrÄgasÀtter det moraliska i att samarbeta med lÀnder vilka befinner sig i en eller flera vÀpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->