Sök:

Sökresultat:

1536 Uppsatser om Samhällsfarliga konflikter - Sida 41 av 103

Konflikthantering ur ett genusperspektiv : Hanterar kvinnor och mÀn konflikter pÄ olika sÀtt i olika situationer?

This study examines if men and women have different conflict resolution styles in different situations. There are several studies in this area, but the results are contradictive and they don?t take consideration to the context. The study is an explorative, quantitative examine in the form of a self-report questionnaire, where different scenarios are described. These scenarios are based on the parts of the context that this study focuses on; the relationship to the other part, the perception of treatment and the place where the conflict occurs.

Kvinnligt och manligt ledarskap hos personalchefer

Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en lĂ€ngre tid tillbaka men trots det Ă€r Ă€mnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas nĂ„gra direkta svar pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader mellan mĂ€ns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende pĂ„ ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjĂ€lp av intervjuer dĂ€r tio personalchefer (fem mĂ€n och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrĂ„gades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

En studie i psykosocial arbetsmiljö i ett modernt svenskt industriföretag

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom IndustritjÀnst AB. Resultaten frÄn undersökningen ska ge underlag för ledningen i företaget att arbeta fram nya mÄl för verksamheten inom omrÄdet psykosocial arbetsmiljö. Detta Àr ett stort omrÄde och vi har tillsammans med vÄr uppdragsgivare kommit fram till att fokusera pÄ omrÄdena motivation, stress, samarbete, stöd, konflikter, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, kön och lÀrande. För att tÀcka dessa omrÄden har vi valt att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:1. Upplever medarbetarna stress i det vardagliga arbetet?2.

VÀlfÀrdssamhÀllet och folkrörelserna

Folkrörelserna i Sverige vÀxte upp under 1900-talet dÄ folk vÀnde sig mot samhÀllet och krÀvde reformer av olika slag. De första var frÀmst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistÄr medborgarna i deras intressen och konflikter med samhÀllet. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mÀnskliga möten som sker. VÀlfÀrden gynnas genom att föreningslivet, den sÄ kallade tredje sektorn, tillhandahÄller tjÀnster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.

Fo?rutsa?ttningar fo?r AU som sa?kerhetsgemenskap avseende inomstatliga konflikter med transnationell inblandning

The theory of ?security communities? is generally understood as ?dependable expectations of peaceful change? between groups and whether or not the African Union can be said to meet that criteria has been contested in the research community. One of the central disagreements lie in the nature of the region?s conflicts, of which a majority are intrastate but with tendencies of transnational involvement. This paper seeks to understand how extensive this involvement is and how it affects the possibility of classifying the African Union as a security community.

Mötets möjligheter

MÄnga intressen har lÀnge fÄtt trÀngas innanför miljöpolitikens vÀggar och det Àr Àn idag svÄrt att avgöra vilka vÀrden som ska fÄ mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förÀndrats kraftigt frÄn hÄrt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförÀndringar kom det pÄ 70-talet en kraftfull vÄg av intressen frÄn naturvÄrdens sida som stÀllde allt högre krav pÄ produktionens hÀnsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mÄngfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbÀttrad hÀnsyn i skogsvÄrdslagen krÀvdes merav flertalet intressenter, nÄgot som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömÀssiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och Är 1998 godkÀndes den första FSC-standarden. Idag Àr mer Àn 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan sÀrintressen och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ ett hÄllbart skogsbruk nationellt sÄvÀl sominternationellt.

130 kilo muskler, en polisiÀr förutsÀttning? : En kvalitativ studie om polisers tal om övergÄngen frÄn teori till praktik

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lÀrande i specifika situationer ser ut, dÀr konflikthantering fÄr statuera exempel. För ökad förstÄelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom omrÄdet samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som anvÀnds innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien Àr gjord med kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrÄn deras befattningar inom poliskÄren.

Partnering ur bestÀllarens perspektiv? intervjuundersökning hos NCC:s bestÀllare av partneringentreprenader

Partnering Àr ett relativt nytt begrepp i byggbranschen med stora likheter i det som kallassamverkansentreprenad, men Àven i ersÀttningsformen löpande rÀkning med tak. Tanken Àr attkringgÄ onödiga konflikter och fÄ ett konstruktivt samarbete mellan parterna i byggprocessen.Detta görs genom att man skapar en ny organisation byggd pÄ förtroende och gemensammamÄlsÀttningar för att uppnÄ goda resultat i projektet. Detta ska resultera i attkompetensutnyttjandet optimeras och att man i och med den öppna ekonomin fÄr en braöverblick pÄ kostnader och resurser. Förhoppningsvis ska detta samarbete ge bestÀllaren enbÀttre produkt till ett lÀgre pris.Det finns mycket erfarenhet, bÄde frÄn utlandet, men Àven inom Sverige om hur ettpartneringsamarbete ska bli framgÄngsrikt. NCC Àr en av de stora aktörer som helhjÀrtatsatsar pÄ att driva och utveckla partnering.

USA Counterinsurgency VS. Galula

SÀkerhetslÀget i Afghanistan har försÀmrats pÄ senare Är och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis pÄ mÄnga olika saker men jag har valt att titta pÄ den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljÀra konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjÀmfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljÀr konflikt? För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn Galulas teori för att jÀmföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta pÄ olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen sÀger om dessa.

Relationen lÀrare - elev : LÀrares förhÄllningssÀtt och dess pÄverkan pÄ elevers sjÀlvbild

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Kreativ förÀndringsprocess : En studie som uppmÀrksammar en innovativ förÀndringsprocess för Westinghouse i Sverige

Westinghouse i VÀsterÄs bestÄr av olika arbetsomrÄden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie Àr att förstÄ bristen pÄ förstÄelse vid förÀndringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anstÀllda i de olika arbetsomrÄdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förÀndringsarbetet pÄ Westinghouse i VÀsterÄs. Tidigare studier visar pÄ att förÀndringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot frÄn olika verksamheter inifrÄn och Àven utifrÄn organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förÀndringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande.

EUs gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemslÀndernas utrikes och sÀkerhetspolitik gentemot omvÀrlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har bÄde misslyckats att samordna sina medlemslÀnders politik och att framgÄngsrikt anvÀnda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser pÄ GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag anvÀnt mig av har varit realismen som beskriver att stater Àr de primÀra aktörerna pÄ den globala scenen.Mycket av GUSP har gÄtt ut pÄ frÀmst att EU ska visa handlingskraft mot omvÀrlden och Àven som ett diskussionsforum bland de egna medlemslÀnderna..

Stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolan

Syftet med den hÀr studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans vÀrld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats anvÀndes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare pÄ gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbÀttringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, förÀldrastöd och sociala aktiviteter ansÄgs vara viktiga hjÀlpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bÀttre förutsÀttningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering.

Datorstödda bevis

MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att utvÀrdera en metod för att upprÀtta en kommunikationslÀnk frÄn en mobil satellitterminal till en geostationÀr kommunikationssatellit utan kÀnnedom om satellitterminalens position pÄ jordytan. MÄlsÀttningen Àr intressant dÄ GNSS-operatörer (frÀmst i det allmÀnna USA-drivna GPS-systemet men möjligen Àven i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begrÀnsar den allmÀnna tillgÀngligheten av taktiska/strategiska skÀl vid konflikter och kriser.DÀrtill att allmÀnna globala navigationssatellittjÀnster, GNSS-system, ofta bygger pÄ mottagningsantenner med lÄg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskÀllor.En mobil satellitterminal blir dÀrmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprÀtta nya satellitkommunikationslÀnkar. Systemet blir dÄ mycket sÄrbart.I denna rapport Äterges resultat frÄn mÀtserier inhÀmtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->