Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat på pedagogernas ingripande, metoder de använder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen får möjlighet att försöka lösa konflikter själva. Vårt tillvägagångssätt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har även använt oss av videoobservationer när möjligheten fanns. Teorin i arbetet är Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv på konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord är viktiga begrepp i vårt arbete. I vårt resultat kan man läsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de går tillväga och om att de låter barnen få möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva. Det står även om förebyggande arbete, hur viktigt det är med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en påverkan vid konflikter. Vår slutsats är att konflikthantering och kommunikation är viktiga kompetenser som behöver tränas upp både hos pedagoger och barn.

Konflikter är ständiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet är av stor vikt därför är det viktigt att välja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ställer sig till drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillämpas i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där datainsamlingen är gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt inställda till att använda drama som verktyg i det förebyggande arbetet.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt.

I vår studie har vi fokuserat på ett arbetslag i en förskoleklass. Vårt syfte är att uppmärksamma pedagogernas sätt att beskriva och förstå konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förståelse ses som utgångspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lärande. I vår studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrån. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Abstract Detta examensarbete belyser konflikter i förskolan ur ett genus- och miljöperspektiv. Vi har gjort observationer på en avdelning på en förskola och intervjuat en pedagog. Vi undersökte om miljön har någon inverkan på att konflikter uppstår samt om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors lösningsstrategier. Vi har även undersökt pedagogens förhållningssätt till de olika konfliktsituationerna. Vi har använt oss av är Pierre Bourdieu teori kring habitus, det vill säga de erfarenheter barnen bär med sig hemifrån och från andra ställen i sin omgivning.

I denna uppsats har jag fokuserat på konflikter och lärande. Konflikter är för oss oftast kopplat till något negativt och på så sätt kan det kännas jobbigt att sättas i situationer som känns ohanterbara och obehagliga. Jag har i en litteraturstudie försökt analysera konflikter ur ett mer positivt perspektiv. Mitt syfte har varit att undersöka hur konflikter kan leda till lärande och utveckling. För att studien inte ska bli alltför omfattande har jag valt att begränsa min metod till att enbart analysera befintlig litteratur.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan användas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans värld.Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebär konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig från annan konflikthantering?-Hur används konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik användas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik på aggressivitet och våld bland barn och vuxna och hur kan sådana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har påverkats av den Dynamiska pedagogiken när det gäller deras sätt att hantera konflikter och vad anser de att lärare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som använts för att belysa frågeställningarna har varit intervjuer med nio lärare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt läst kurser i Dynamisk pedagogik.Här följer en sammanfattning av resultatet från respektive frågeställning:Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sätt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstå på grund av att människor har olika behov och därför inte kan komma överens..

Stendörren är ett populärt rekreationsområde och kombinerat naturreservat/Natura2000-område i den Sörmländska skärgården. Syftet med studien var att öka kunskapen om vilka konflikter som förekommer i området, dels målkonflikter mellan olika besökskategorier och dels konflikter mellan förvaltningens mål och områdets nyttjande. Naturvärden och deras känslighet undersöktes genom sammanställning av tidigare inventeringar medan upplevda konflikter hos besökare undersöktes genom intervjuer och en enkätstudie. Materialet kompletterades med en observationsstudie av besökarnas geografiska fördelning i området. Resultaten visade att strandområden var de mest besökta delarna och höll även de naturtyper som var mest känsliga för störning från friluftslivet.

Denna studie utgår ifrån lärarens perspektiv på hur konflikter hanteras och vilka strategier som tillämpas i förskolan. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod i vår studie där vi har intervjuat sex verksamma förskollärare och två förskolechefer. Vi har även observerat hur förskollärarna bemöter konflikter. Resultatet visar att lärarna dagligen stöter på konflikter mellan barn och att de försöker låta barnen själva få lösa konflikterna. Dock kan barnen behöva vägledning med att lyssna till varandra, ordval och att de inblandade finner en gemensam lösning.