Sök:

Sökresultat:

282 Uppsatser om Samhällsentreprenöriell anda - Sida 3 av 19

Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Skapandet av en modernistisk trÀdgÄrd :

Examensarbetet "Skapandet av en modernistisk trĂ€dgĂ„rd" Ă€r resultatet av ett samarbete mellan en TRING odlare och en TRING designer som bestĂ€mde sig för att arbeta grĂ€nsöverskridande och dra nytta av varandras specialomrĂ„den för att skapa en vacker och hĂ„llbar trĂ€dgĂ„rd i modernistisk anda till ett fritidshus i Stora Rör pĂ„ Öland..

Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Existentiell h?lsa- en immanent del i h?lso- och sjukv?rdskuratorers yrkespraktik inom somatisk och palliativ v?rd

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Konstruktivistisk fysik i gymnasieskolan

Arbetet syftar till att ge exempel pÄ hur konstruktivismen kan anvÀndas praktiskt genom olika arbetssÀtt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. ArbetssÀtten som tas upp Àr demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssÀtt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som sÄ vitt upphovsmÀnnen vet, inte tidigare har anvÀnts i detta sammanhang. NÄgra av arbetssÀtten har testats i undervisning av upphovsmÀnnen och dÀrefter utvÀrderats..

TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Ur tid och rum : en analys av SlÀbro hÀllristningsomrÄde och traditionella variabler i fenomenologisk och tidsteoretisk anda

This paper will attempt to analyze the rockcarving area in SlÀbro Nyköping, Södermanlands lÀn within an phenomenological and time theoretical perspectiv with the help of a correspondensanalysis. The focus of the study is the images and their relation to one another and the landscape surrounding them. This and information about the place and the surrounding areas according to the ideas described by Christopher Tilley based on the earlier works within the post processual and phenomenological school. To interpret how variables like these could work I?ve chosen to use the information from more traditional societies such as the Aboriginals and the Sami and discuss their understanding of the world surrounding them in correlation to what kind of information SlÀbro can give us..

Den metaforiska Gudsbilden i Gamla Testamentet

Jag Àmnar med den hÀr uppsatsen att belysa det teologiska sprÄket som den mÀnskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte Àr att fokusera pÄ faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att pÄskina den revidering jag anser vara nödvÀndig i det metaforiska sprÄket av Gudsbilden, som Àr genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till Àmnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjÀlp av vad jag fÄtt fram..

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Die Dreigroschenoper : En scenografi för den episka teatern Är 2014

Det hÀr projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi pÄ ett vissom gör pjÀsen slagstark i vÄr tid och anda. Jag har efterstrÀvat att pÄvisa desspolitiska och samhÀlleliga relevans i kombination med att hÄlla den intressant förÄskÄdaren som direkt upplevelse. Jag har förhÄllit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och Àven denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervÀrlden. Jaghar med hjÀlp av lÀsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frÄgestÀllningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut Är 2014..

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Hur lyckas jag som formgivare att tolka 1970-talets mönsterformgivning (för textilier) i en modern anda?

Jag har i mitt examensarbete fördjupat mig i 1970-talets mönsterformgivning för textilier, och det samhÀlle som var dÄ, för att sedan kunna jÀmföra med 2000-talets nytÀndning kring denna tid. Fokusen har legat pÄ barnklÀder, dÄ det idag produceras mycket 70-talsinspirerande klÀder och motiv till just barn. Mitt mÄl har dÀrefter varit att skapa ett egendesignat tyg, som det sedan, i samarbete med en sömmerska, ska bli barnklÀder av. Och jag har velat komma Ät den dÀr 70-talskÀnslan, samtidigt som jag velat att det ska kÀnnas nytt och modernt för 2000-talets tid..

Att tillrÀttavisa elever - problematik och möjligheter

Detta arbete handlar om hur sex fritidspedagoger vÀljer att tillrÀttavisa elever utifrÄn vardagliga situationer i verksamheten samt deras uppfattningar omkring fenomenet tillrÀttavisningar i situationer som krÀver detta. Intervjuerna Àr kvalitativa och tolkande i hermeneutisk anda. Resultat och slutsatser visar att de sex pedagogerna som jag intervjuat skiftar mellan att vara automatiskt tÀnkande och kontrollerat tÀnkande i sina tillrÀttavisningar, samt att pedagogerna synliggjorde att barn i mycket högre grad anvÀnder sig av ett automatiskt tÀnkande Àn vad de vuxna gör. Resultaten kopplas till socialpsykologiska och kommunikativa teorier..

Utanförskap i förorten : Bakgrund, processer och identitet

Denna studie Àr en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt Àr mer eller mindre direkt citerade frÄn uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid pÄ Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom Àr direkta överföringar frÄn tidigare arbeten vilka gÄr att Äterfinna KÀllförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fÀlt dÄ det Àr hÀr mitt intresse ligger..

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->