Sökresultat:
275 Uppsatser om Samhällsentreprenöriell anda - Sida 17 av 19
PiteÄuppropet: en studie av initativet bakom det manliga nÀtverket i PiteÄ
Efter att en kvinna i PiteÄ dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nÀtverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. NÀtverket brukar Àven kallas för PiteÄuppropet. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel pÄ en lyckad organisering. Min hypotes Àr att de mÀn som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivÄ av social kapital. För att testa denna har jag stÀllt upp tre frÄgestÀllningar.
En skolas organisering av en sÀrskild undervisningsgrupp och hur fem elever beskrivs och beskriver sig sjÀlva
Syfte: PÄ en 7-9 skola i Sverige finns en sÀrskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig sjÀlva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trÀdde. Syftet var ocksÄ att undersöka den aktuella skolans organisering av en sÀrskild under-visningsgrupp.Teori: FramvÀxten av specialpedagogisk verksamhet och sÀrskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, dÀr ocksÄ nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgÄngspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts ocksÄ begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie i etnografins anda, det Àr en kvalitativ studie dÀr observation-er, intervjuer kombinerats.
"VadÄ, ska vi jobba strategiskt ocksÄ?" : En kvalitativ studie om HR-avdelningens roll utifrÄn olika perspektiv
Under de dryga hundra Är det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nÀmnda avdelningen haft mÄnga roller. FrÄn början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad pÄ att ta hand om och stödja medarbetarna, dÀrefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren pÄ HR-avdelningen. Med utgÄngspunkt i den historiska utvecklingen Àr syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har pÄ tvÄ olika företag. UtifrÄn syftet skapades tre frÄgestÀllningar; Hur pÄtagliga Àr de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende pÄ position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förstÄelse för HR-arbetets mÄngfascetterade karaktÀr och vilka kunskaper som yrket krÀver.
Gnosjö vs Kista - En jÀmförelse av ett naturligt och ett konstruerat företagskluster
?En del tycker att den fria företagsamheten Àr en tiger som borde skjutas, andra menar att den Àr en ko som ska mjölkas, i sjÀlva verket Àr det hÀsten som drar hela lasset?. ?Den fria företagsamheten, mitt och ditt engagemang, och alla mÀnniskors engagemang Àr ju det som gör att samhÀllet utvecklas?.*Det Àr vad denna uppsats handlar om, företag och deras möjligheter att bli framgÄngsrika. Det finns inget givet recept eller sÀtt för ett företag att lyckas, utan för nÄgra gÄr det bra och för andra mindre bra.
Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna
Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i
popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet,
till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess
varum?rkesbyggande egenskaper.
Hermes Technologies : En entreprenöriell process
Detta examensarbete beskriver problem och hinder som uppstĂ„r vid nyföretagande och entreprenörskap. Arbetet initierades i en period som karaktĂ€riserades av stora nedskĂ€rningar inom den svenska högteknologi industrin och vĂ€ldigt fĂ„ examensarbeten var tillgĂ€ngliga.Den entreprenöriella processen och tankesĂ€ttet har varit vĂ€ldigt tongivande för det svenska samhĂ€llet. Denna anda har producerat flera stora internationella storföretag. Ăven om inte alla entreprenörer nĂ„r de internationella företag i storlek sĂ„ har smĂ„företagen en minst lika viktig roll för utvecklingen av samhĂ€llet med det kreativa tankesĂ€ttet och synen pĂ„ affĂ€rsmöjligheter.Rapporten bestĂ„r av litteraturstudie och en fallstudie Hermes Technologies. Med hjĂ€lp av modeller kring den entreprenöriella processen, teorier om de psykografiska förhĂ„llandena pĂ„ högteknologiska marknader samt teorier kring skapandet av en markand och prissĂ€ttning samt analysverktygen AffĂ€rsplattformen har en teoretisk bas byggts upp för att sedan appliceras pĂ„ en fallstudie.Teorin framhĂ€ver hur viktigt upptĂ€ckten av affĂ€rsmöjligheten Ă€r för framgĂ„ng tillsammans med ett kreativt hanterande av resurserna.Fallstudien bestĂ„r av uppstarten till grundandet av ett högteknologiskt utvecklingsföretag inom marknaden för Electronic Shelf Labeling system, ESL-system.
En affÀrsplan i ekologins anda
Syftet med det hÀr projektet Àr att starta en butik som sÀljer ekologiska och miljövÀnligaklÀder. Genom att utarbeta en affÀrsidé, affÀrsplan och göra en marknadsundersökningfÄr vi reda pÄ om detta Àr möjligt. Idén har vuxit fram under utbildningensgÄng dÄ mÄnga kurser tagit upp den miljöpÄverkan vÄra klÀder stÄr för. En annan anledningÀr att BorÄs nyligen blivit en Fair Trade City, vilket innebÀr att BorÄs stad skaha ett visst utbud av ekologiska och miljömÀrkta varor.För att kunna skapa en affÀrsplan behövs olika verktyg och metoder, nÄgra av dessaÀr litterÀra, muntliga och undersökningar. Undersökningarna bestÄr av en pÄstan intervjuoch en enkÀtintervju som bl.a.
VÀlkommen till BorÄs ? En studie om marknadsföringen av BorÄs
Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten Àr sammansatt av en upplevelse av platsen och mÀnniskorna vid en sÀrskild tidpunkt dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer Àr det viktigt att etablera, förstÀrka eller förÀndra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begrÀnsningar. StÀders framtid Àr beroende av invÄnarnas och företagarnas beslut. Idag mÀrks stÀdernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningarna.BorÄs Àr en stad som kÀnnetecknas av nÀrhet till natur, kultur och shopping. Staden prÀglas av sitt kulturella arv frÄn textilindustrin och nÀrheten till Göteborg.
Hur börd fÄr bananen vara? : En diskursanalys om den EU-anpassade eleven
I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till. DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.
Hur pÄverkar en friskvÄrdssatsning livsstil, hÀlsa och arbetsförhÄllanden?: En jÀmförelse mellan tvÄ socialförvaltningar undersökta i HAKuL-projektet
SjukfrÄnvaron ökar kraftigt i Sverige. Mest har sjukfrÄnvaron ökat bland kvinnor inom den offentliga sektorn dÀr medelÄldern ligger mellan 45-50 Är. Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet leder ett forskningsprojekt, HAKuL-projektet (HÄllbar arbetshÀlsa i kommuner och landsting) med mÄlsÀttningen att identifiera faktorer som stÀrker den framtida hÄllbara arbetshÀlsan och det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet för anstÀllda i kommuner och landsting. Man har tagit fram förslag till modell för ett strukturerat arbete med sjukfrÄnvaron, för rehabilitering och för förebyggande arbete. Grunddesignen Àr en prospektiv kohortundersökning dÀr individerna och arbetsplatserna följs under minst tre Är.
Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen : Hur kommer metoden tillÀmpas i praktiken och varför?
Titel: Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen ? Hur kommer metoden tillÀmpas i praktiken och varför?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Magnus Kaulich och Gustav CåmelHandledare: Arne FagerströmBitrÀdande handledare: Annika LakeDatum: 2014-06Syfte: Denna studie har fyra delsyften. Det första delsyftet Àr att undersöka hur fastighetsföretagen delar in sina byggnader i olika komponenter. Det andra delsyftet Àr att undersöka om införandet av komponentavskrivning innebÀr nÄgon förÀndring i avskrivningstakt. Det tredje delsyftet Àr att undersöka vad representanter för fastighetsföretagen anser om komponentavskrivningen.
Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur
Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.
Kulturarv som en turistisk resurs : En studie av Astrid Lindgrens vÀrld
NÀr jag fick klartecken att lÀsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera pÄ ett Àmne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de anvÀnds kommersiellt och började fundera pÄ vilka kulturarv som finns i nÀromrÄdet som jag skulle vilja undersöka nÀrmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar pÄ mitt sommarjobb nere pÄ Astrid Lindgrens vÀrld i Vimmerby och nÀr jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skÀmtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började dÄ fundera pÄ hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hÄrt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstÄtt att det ligger mycket arbete och mÄnga förkastade idéer bakom parkens utseende.
De centralt utarbetade proven i skolan : Hur de centralt utarbetade proven pÄverkar betygssÀttningen - ska de vara kvar?
Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa Àmnet bedömning och betygssÀttningen i skolan med utgÄngspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvÀrdiga bedömningen. Bedömning och betygssÀttning Àr en stor och viktig del i lÀraryrket, dÀr det frÀmsta mÄlet Àr att eleverna ska bli sÄ likvÀrdigt bedömda som möjligt. Redan pÄ 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rÀttsÀkerheten i bedömning, nÄgot som Àven svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framÄt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport frÄn 2013 pÄ stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strÀvan mot en likvÀrdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjÀlpverktyg för landets lÀrare till att sÀtta just rÀttvisa och likvÀrdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, pÄ bedömningen Àr större Àn vad mÄnga tror och visar snarare pÄ motsatsen.Det Àr med fokus pÄ de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssÀttning i skolan idag har blivit sÄ problematiserad.
Beslutsprocesser : om beslut i ett öppnare Europa
Miljö- och samhÀllsbyggnadsdepartementets Johan GrÄberg ansÄg att Sverige lÄg lÄngt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den sÀger mycket lite om hur transporterna ska ske med hÀnsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen gÄr dÀrför inte att anvÀnda i Europa dÄ insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med slÀp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta gÄr emot de miljömÄl och de miljöbestÀmmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.