2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Vi befinner oss idag i ett upplevelsesamhÀlle dÀr upplevelser Àr det starkaste konkurrensmedlet. Samtidigt vÀxer debatten om hÄllbar utveckling och det krÀvs att vi mÀnniskor involverar oss i vardagen för att en hÄllbar utveckling av samhÀllet ska vara möjlig. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera huruvida och pÄ vilket sÀtt upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett verktyg för att skapa involvering i frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Jag vill genom min studie fÄ insikt i vilka aspekter av upplevelseproduktion som anvÀnds för att skapa involvering i frÄgor som rör hÄllbar utveckling och hur de som arbetar i den dagliga verksamheten med hÄllbar utveckling ser pÄ upplevelser och dess innebörd. För att undersöka detta vÀljer jag att göra en fallstudie dÀr Humanitetens Hus i Malmö stÄr i fokus.

Detta examensarbete behandlar lÀrares sÀtt att se pÄ och undervisa i etik, samt lÀrares pÄverkan pÄ barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lÀrarna i min undersökning ser som sin frÀmsta uppgift att stödja barnens utveckling, sÄ att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller vÀrderingsövningar. Informanterna anser att deras pÄverkan pÄ barnens utveckling Àr vÀldigt stor, nÄgot som styrks av litteraturgenomgÄngen..

Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling! Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Arbetet handlar om utveckling av ett e-learningsystem och hur man kan sÀkra koden förframtiden. Dessutom handlar det om att undersöka en möjlig implementation av standardenSCORM samt att ta fram en ny databasmodell.Efter förundersökning togs beslutet att genomföra projektet som ett API i grunden medtestdriven utveckling och tillhörande dokumentation. De tekniker som anvÀndes var; HTML,CSS, XML, PHP, MySQL, Javascript, och Codeigniter.Resultatet blev som förvÀntat förutom att det inte gick att ÄteranvÀnda koden i den utstrÀckningsom först uppskattades utan istÀllet ÄteranvÀndes idéer och problemlösning..

Syftet med studien var att jÀmföra pedagogers uppfattning om lÀxan som inlÀrningsmetod och undersöka deras syn pÄ utveckling av lÀxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för lÀxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats dÀr den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun anvÀndes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om lÀxan som framgick i studien kunde skildras som tvÄ motsatta bilder. Den första bilden skildrade lÀxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsÀttningar för lÀrande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade lÀxan som ett redskap att vid behov kunna anvÀnda lÀxan av praktiska skÀl för att spara tid Ät att skapa lÀrandesituationer pÄ lektionstid.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersökaoch fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lÀrande. FrÄgestÀllningarna studien utgÄr ifrÄn Àr följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollÀrare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande?I studien intervjuades sex förskollÀrare frÄn sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollÀrare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö Àr av betydelse för barns utveckling och lÀrande. Det förskollÀrarna framhÄller som betydelsefullt Àr att den fysiska miljön bÄde kan frÀmja och hÀmma barns utveckling och lÀrandeexempelvis genomförskollÀrares syn pÄ lokaler och deras syn pÄ tillgÀngligheten av material.

Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr hÄllbar utveckling och barns lÀrande om vÄr miljö. Vi har valt att anvÀnda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan. Arbetet innehÄller tvÄ produkter som Àr skapade för att anvÀndas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna bestÄr av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befÀster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet Àr att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vÄr gemensamma miljö.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill sÀga lÀrare och förÀldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lÄgstadium har utvecklats under ett Är med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frÄgat nÄgra av barnens lÀrare samt barnens förÀldrar/vÄrdnadshavare hur de ser pÄ barnens utveckling. Jag har stÀllt den öppna frÄgan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under Äret med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de sjÀlva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att fÄ se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under Äret.

The thesis explores what is meant by multiculturalism in today's Sweden based on burial grounds and funerals in a minor municipality. This is done through an ethnographic case study of the municipality of Vara. The study aims to investigate how multiculturalism looks and is responded to. The study maps which aspects are placed on multiculturalism in a minor municipality and which adaptations and compromises are highlighted. This is done within the framework of theories concerning multiculturalism and social identity, and the result of the empirical case study is presented by applying the theories to the material. From burial places and funerals, social collective and individual identities are analysed based on the social categories of religion/faith/secularity and place belonging, based on the perspectives of rituals and traditions as well as the location of the grave. The study finds that there are several aspects of multiculture in the burial grounds, as multiculture not only includes cultural influences from immigrants but also the different preferences of the local villages, in combination with the development of society, and Sweden in general.