Sökresultat:
186 Uppsatser om Samhällsekonomisk utvärdering - Sida 5 av 13
Utva?rdering av mikrofoner fo?r ho?rselhja?lpmedel
Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.
FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie
Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i
fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med
fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen.
Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre
Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell
angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven
definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med
omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det
ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.
Om att m?tas i ber?ttelsen n?r livet ?r sv?rt ? det l?kande narrativet. En litteraturstudie av hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas i forskningsartiklar relaterade till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete
I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n
personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa
f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden
fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att
sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en
litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas
inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med
personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och
sjukv?rden.
VISSERLIGEN S? KAN MAN INTE OPERERA EN S?GVERKSMASKIN, MEN MAN KAN JU LIKSOM G?RA N?GOT F?R DEMOKRATIN. En diskursanalytisk studie om folkh?gskolans roll i det nyliberala samh?llet
In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of
personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.
?Photograph the ugly stuff? : En underso?kning av William Egglestons fotografiska arbete.
I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
Va?rdering av varuma?rken : - En kvalitativ studie om problematiken kring vilken metod som anva?nds vid fo?rva?rv
Background: Associated with the change in the regulations in 2009 concerning how goodwill should be handled in the acquisitions, brand valuation is increasingly recognized. Goodwill will now be identified and the brand will therefore be separated to be individually evaluated. The valuation has a problem with a number of factors that will influence the choice of method, to obtain a reliable value Aim: The purpose of this study is to examine the method used for brand valuation associated with the acquisition situations. In addition, it aims to gain a better understanding of brand valuation and its problems.Method: The study has a qualitative basis, where three key people of brand valuation have been interviewed. These work as valuation specialists at various accounting firms, this to get answers that could be compared.
IAS 38 i Praktiken. En Analys av Revisorers och Finansiella Rapport?rers Perspektiv vid F?rv?rv av Immateriella Tillg?ngar
Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av
betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar
j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar
kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi.
Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av
immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i
praktiken.
Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga
inom olika branscher.
Ha?llbara alternativ inom sjo?farten : En utva?rdering av metanol och va?gkraft som marina drivmedel
Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.
Utva?rdering av P- och U-HNL/NGAL som njurfunktionsmarko?r vid myelom
Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.
Digital samverkan. En studie av samarbetet mellan fritidshem och v?rdnadshavare genom digitala kommunikationskanaler
Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext.
Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.
Hur anhöriga till brottsoffer framställs i kvällstidningar : En komparativ textanalys om gestaltningar inom svensk brottsjournalistik
Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.
BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och
sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller
sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver
f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och
samh?llsniv?.
I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS
BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av
HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och
diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom
sjukv?rden.