En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

In this examination paper I have studied how teachers can help children who are in crises. For example when children end up between parents divorce or someone close to them dies. The purpose of this essay is to know more about how children react in crises and how we as teachers can help them in the best way possible. I have also looked at school?s crise plans to see how and if they work.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolan hjälper de elever som lider av psykisk ohälsa genom att granska kris- och handlingsplaner. Undersökningen syftar också till att se hur skolors arbete på detta område påverkas av lagar och styrdokument som hör skolan till. Till grund för resultatet ligger granskade kris- och handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lärarens syn på kris- och handlingsplaner. Även lärarens syn på elevers hälsa avhandlades under intervjun. Frågorna hade låg standardisering då varje enskild intervju utgick från de enskilda skolornas kris- och handlingsplaner.  Det resultat som uppsatsen kommer fram till är att Lpo94 och skollagen har stor inverkan på det utbud av kris- och handlingsplaner skolor har och hur dessa är utformade.

Syftet med undersökningen är att arbeta fram en modell för hur företag bör arbeta innan, under och efter en kris för att bevara sitt varumärke. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där primärdata insamlats via intervjuer med sex experter inom området kriskommunikation. Ett abduktivt tillvägagångssätt har används då fokus växlat mellan empiri och teori, men där största fokus legat på empirin. Teorin har insamlats via litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtats från olika databaser, såsom google scholar och ABI/inform. Slutsatsen genererar i ett verktyg i form av en modell som ger riktlinjer på hur företag kan arbeta innan en kris för att förebygga och förbereda. Den visar även på hur företag arbetar under en kris för att minimera skadan av den samt hur de på bästa sätt kan återhämta sig från den.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg.Vi harutgåttfrån två frågeställningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg?Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal.

I vårt fördjupningsarbete beskriver vi hur krisberedskapen är uppbyggd och hur en kris hanteras i Sverige med inriktning på polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som väckte vårt intresse för ämnet är alla de olika händelser som inträffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av kriser (exempel på dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi ställde oss frågan om vi är förberedda på en kris?! Målet med arbetet är att belysa polisens roll i krishanteringssystemet och om det finns tillräckligt med kunskap för att hantera en kris. Det är givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en kris förutom polisen.

PROBLEM: Finns det, trots vidden av situationer där förhandlingar kan uppkomma, raden av potentiella förhandlingssituationer och inblandade parter några gemensamma aspekter eller nämnare som alltid verkar finnas där när parterna upplever att en förhandling i kris är lyckad?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka beståndsdelar en lyckad förhandling i kris består av.METOD: Uppsatsens vetenskapliga ansats är i huvudsak fenomenologi.RESULTAT: Essensen i upplevelsen av en lyckad förhandling i kris utgörs av graden av förberedelse, att motparten känner ett förtroende för representanten, att representanten agerat sakligt i bemärkelse att denne stöder sig på fakta, samt att en hög grad av målkongruens mellan parterna uppnås..

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en kris mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation..

Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en kris mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.