Den svenska planprocessens effektivitet Àr ett problematiskt och omdiskuterat Àmne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgÄngspunkt. PÄ senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar Àr lean, en verksamhetsstrategi med ursprung frÄn Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med mÄlet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

SammanfattningSkriptsprÄk har under det senaste decenniet fÄtt en ökad spridning, bÄde gÀllande anvÀndare och gÀllande anvÀndningsomrÄden. FrÄn att huvudsakligen ha anvÀnts till enklare dagliga administratörsuppgifter anvÀnds idag skriptsprÄken inom mÄnga omrÄden dÀr tidigare enbartsystemsprÄk var ett alternativ. Denna uppsats undersöker och granskar fem skriptsprÄk: PHP, Perl, Ruby, Tcl och PostScript. MÄlet Àr att undersöka sprÄkens egenskaper och se pÄ skillnader sprÄken emellan. Vi jÀmför ocksÄ skriptsprÄken mot systemsprÄket C, som dock inte granskas för sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och presentera hur ett SMS-baserat deklarationssystem har pÄverkat personalen pÄ skatteverket. FrÄgestÀllningen har varit att utforska de förÀndringar som SMS-deklaration kan Ästadkomma för personalen i skatteverkets kontor i Lund. Resultatet frÄn studien visar att personalen har en positiv instÀllning till anvÀndandet av det nya systemet. Intervjuerna har tydligt visat oss att SMS-deklaration eller e-deklaration över huvudtaget har en nyckelroll i dagens deklarationsprocess. De viktigaste fördelarna Àr bÀttre effektivitet och enkelhet, som i sin tur ger en betydligt billigare tjÀnst.

För att ekonomisyrningen i ett företag ska fungera anvÀnds olika styrmedel. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att identifiera styrmedlet belöningssystem och dess funktion i ett företag. Vi har intervjuat ekonomichefen vid företaget samt sammanstÀllt enkÀter frÄn alla anstÀllda för att kunna bilda oss en uppfattning om företagets belöningssystem. Det visade sig att företaget har ett ekonomiskt bonussystem som anvÀnds i syfte att fÄ företaget att vÀxa.Kopplingen mellan strategier/mÄl och företagets formella belöningssystem kunde vi se genom de mest frekvent anvÀnda nyckeltalen. Vi identifierade ocksÄ ett informellt system bland de anstÀllda.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse kring hur processer kring teori U kan anvÀndas för att skapa förutsÀttningar för en lÀrande organisation, som prÀglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie pÄ MEKA projektet i Strömsund kommun dÀr projektets nÀtverksteam intervjuades. MEKA (MÄngfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssÀkra introduktionsprocessen för nyanlÀnda. Detta gjordes för att se pÄ vilket sÀtt de workshopar som genomförts med nÀtverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lÀrande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgÄngsrikt anvÀnt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lÀrande hos nÀtverksteamet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

VÄrdsektorn Àr ett vÀldigt informationsintensivt omrÄde och det Àr dÀrmed viktigt att med hjÀlp av informationsteknologi tillfredsstÀlla omrÄdets vÀxande behov. Dessa informationssystem mÄste vara effektiva att anvÀnda för att i sin tur bidra till verksamhetens effektivitet. I denna uppsats har vi undersökt vilka framgÄngsfaktorer som bör beaktas vid utveckling och införande av ett nytt informationssystem i vÄrdsektorn, utifrÄn ett anvÀndarperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka faktorer som Àr av vikt att beakta för att ett IT-system ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt av vÄrdpersonalen. Uppsatsens teoretiska referensram bygger pÄ teorier om anvÀndarmedverkan i ett informationssystems olika faser, hur system ska bli anvÀndbara samt hur hÀnsyn ska tas till olika anvÀndare.

Digitaliseringen under 2000-talet har förÀndrat mÄnga branscher. Utbredningen av illegal fildelning Àr en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga mÀnniskor. Samtidigt sker en framvÀxt av nya sÀtt att konsumera pÄ internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rÀttfÀrdigande och vÀrdeordningar.

Syftet var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnad relaterad till feber samt olika feberreducerande metoder. Detta har gjorts genom en litteraturstudie. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar, framförallt genomförda pÄ patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar eller patienter med neurologiska skador. Artiklarna belyser sjuksköterskans uppfattning av omvÄrdnad vid feber, vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskorna utför, samt omvÄrdnadsÄtgÀrders effektivitet. Resultatet Àr indelat i tvÄ delar, del ett belyser sjuksköterskors uppfattning av feberreducerande omvÄrdnadsÄtgÀrders och deras omvÄrdnadsÄtgÀrder till febrila patienter och del tvÄ belyser effekten av feberreducerande omvÄrdnadsÄtgÀrder.

I detta examensarbete försöker vi identifiera styrke- och förbÀttringspotentialer inom drift och underhÄll för pappersmaskiner med avseende pÄ underhÄllsorganisation, tekniska förbÀttringspotentialer hos pappersmaskiner samt kompetensförsörjning. Styrkorna och förbÀttringspotentialerna har i en jÀmförande studie identifierats för tre pappersbruk. Uppgiften utgör en förstudie för ett eventuellt större forskningsprojekt. För att kunna jÀmföra uppgifterna krÀvdes det att vi tillbringade en stor del av tiden pÄ pappersbruken. Information för att ta fram ÄtgÀrdsförslag till de valda omrÄdena gjordes genom intervjuer, observationer och brainstorming.

Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori pÄ patientskadeförsÀkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersÀttningsproblemet.För det andra Àr syftet att utifrÄn de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsÀkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jÀmförelse.Det tredje syftet Àr att diskutera och analysera möjliga förÀndringar i patientskadeförsÀkringssystemen. Fokus ligger pÄ systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslÄs Àr för det första införandet av ett sÄ kallat self-reportingsystem, som styr vÄrdgivarna att sjÀlva rapportera om skador.För det andra bör en slags sjÀlvrisk utredas mer, och eventuellt fÄ utrymme i patientskadeförsÀkringssystemen.För det tredje föreslÄs en översyn av ersÀttningsnivÄerna i patientskadeförsÀkringssystemen, eftersom det Àr svÄrt att förklara dagens stora skillnader utifrÄn individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgÄngspunkt frÄn forskningen om betalningsviljan för ett QALY.

Bakgrund. Daglig rökning Àr förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en mÄnad innan en operation. RökavvÀnjning Àr ett preventivt arbete, dÀr sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförÀndringar. Syfte.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 ? 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning frÄn SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig frÀmst pÄ statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillvÀxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. HÀr kan nÀmnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, Äterinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den Ärliga reala totalavkastningen pÄ 6,6 procent under perioden 1919 ? 2003.Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som vÀrderingsmÄtt studerats.