Sök:

Sökresultat:

1522 Uppsatser om Samhällsekonomisk effektivitet - Sida 33 av 102

ADR och förhandlingslösningar: för bÀttre effektivitet och medborgarinflytande i planprocessen

Den hÀr uppsatsen har tvÄ syften. Det ena Àr att studera möjligheter till medborgarinflytande i 4 och 5 kapitlet plan- och bygglagen. Det andra syftet Àr att dels presentera de mest anvÀndbara förhandlingsmetoderna i USA, dels studera erfarenheterna frÄn olika aktörer i USA, samt beskriva hur man kan förmÄ olika aktörer att överhuvudtaget komma till en förhandling vid liknande fall som plan- och bygglagen behandlar. För denna magisteruppsats har en deskriptiv metod anvÀnts. I uppsatsen berörs inte den svenska miljörÀtten, dvs.

B?r det finnas fler permanenta medlemmar i FN:s s?kerhetsr?d? En normativ studie av givna argument f?r och emot en expansion av permanent medlemskap med hj?lp av argumentationsanalys

Den h?r uppsatsen ?mnar bidra till att svara p? fr?gan om det permanenta medlemskapet i FN:s s?kerhetsr?d b?r ?ka. Fr?gest?llningen lyder: Vilka argument f?r eller emot ett utvidgande av det permanenta medlemskapet som ?terfinns i reformf?rslagen ?r mest rimliga? F?r att besvara fr?gest?llningen anv?nds argumentationsanalys med en normativ ing?ng eftersom fr?gest?llningen ?r normativ. I analysen diskuteras vilka m?jliga tolkningar de centrala begreppen f?r reform av s?kerhetsr?det kan ha och vad detta betyder f?r argumentens h?llbarhet.

Kvalitetsstyrning : CMM och system/mjukvaruutveckling

Kvalitet Àr viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrÄgan pÄ produkterna ökar, d.v.s. kvalitet Àr lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I mÄnga av dagens branscher rÄder hÄrd konkurrens och dÀr har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnÄ lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnÄr man dÄ kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll pÄ sjÀlva produkten och kasserar de produkter som inte hÄller mÄttet.

Effekter vid anvÀndning av elektroniska arbetsinstruktioner

NÀringsliv och offentlig sektor stÄr inför stÀndiga utmaningar att förÀndra och effektivisera sin verksamhet. Idag ses information som en verklig produktionsfaktor och Ätkomst till lÀmplig informationen ses som en nödvÀndighet för uppnÄ effektivitet och produktivitet i de individuella aktiviteterna (Oehlmann, Thoben & Weber, 1997). Med hjÀlp av elektroniska arbetsinstruktioner pÄ produktionsgolvet har tillverkande industrier hittat en effektiv metod för att minska variationerna, öka kvaliteten, förbÀttra kommunikationen, minimera kostnaderna och snabbare fÄ ut produkterna pÄ marknaden, den s.k. Time-to-market (Coetzee, 2004).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Informationslogistik genom införandet av elektroniska arbetsinstruktioner kan pÄverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag vilket anvÀnder sig av elektroniska arbetsinstruktioner.En fallföretagsstudie har genomförts pÄ HMS Industrial Networks AB, en vÀrldsledande leverantör av fÀltbuss-teknologi för automationsutrustning. De har utvecklat ett IT-system för att hantera elektroniska arbetsinstruktioner vilket de anvÀnder fullt ut i sin tillverkning.Mer praktiskt har uppsatsens arbete handlat om att undersöka hur de anstÀllda upplever att det pÄverkat deras effektivitet i det dagliga arbetet, sÄvÀl som kvaliteten i arbetet, informationen och pÄ produkterna.Intervjuer med anvÀndare frÄn dokumentationsteamet och produktionsmedarbetarna har gjorts och resultatet visar att anvÀndandet av PRIS och elektroniska arbetsinstruktioner har gett en rad effekter i verksamheten, bÄde för dem vilka administrerar och hanterar produktionsunderlagen sÄvÀl som för de berörda anvÀndarna pÄ produktionsgolvet och i övriga delar i organisationen.Resultatet visar att Informationslogistik i allra högsta grad kan pÄverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag.

Smartphones pÄ arbetsplatsen : En studie av smartphones pÄverkan pÄ effektivitet och vÀlmÄende bland yrkesverksamma mÀnniskor

In todays society IT in general and the Internet in particular are given elements in peopleŽs everyday lives, and smartphones has come to be a big part of those elements. This study focuses on how the use of Smartphones in particular influences the individuals in their working environment, and how this use influence the efficiency and the well-being of said individuals.  To answer our research question regarding how said use comes to effect the efficiency and the well-being for proffesionals in their working environment we have used data from qualitative interviews who is enriched by a short initial diary study. This data has then been analyzed using the Affinity Diagrams Technique, leading to four central themes emerging from the data. The results show that smartphone use at work comes with both positive and negative effects; efficiency increased through the use of smartphones due to the great versatility that comes with the technology, while in terms of well-being issues of stress emerged.

Facility Management : en studie av sex organisationer och företag

I och med att intresset ökat för produktivitetsförbÀttringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta dÄ de insett vikten av att stödjande funktioner mÄste hinna med i utvecklingen av kÀrnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhÄllas. FM beskrivs som ett sÀtt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krÀvs för att kÀrnverksamheten skall kunna bedrivas och bli sÄ effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kÀrnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.Den hÀr uppsatsen Àr skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svÄrgreppbart.

Distribuerade belastningsattacker : Klassificering och utvÀrdering

AnvÀndandet av Internet ökar varje Är och företag blir i takt med detta mer och mer beroende av att kunna erbjuda sina kunder tjÀnster hÀr. Ett hot mot dessa tjÀnster Àr den distribuerade belastningsattacken. En belastningsattacks mÄl Àr att göra en server pÄ Internet otillgÀnglig för vanliga anvÀndare genom att antingen överbelasta den med stora mÀngder data för att skada serverns bandbredd eller att göra ett stort antal uppkopplingsförfrÄgningar för att skada serverns kapacitet att behandla meddelanden. Vid en distribuerad belastningsattack anvÀnder en angripare sig av mÄnga datorer pÄ Internet vilka inte Àr dennes egna för att göra sin attack mycket starkare. MÄlet med detta projekt har varit att klassificera och utvÀrdera skyddsmetoder mot detta med avseende pÄ faktorerna kostnad samt effektivitet.

Styrning av HVB-marknaden : En studie av möjliga förbÀttringar gÀllande Uppsala Kommuns styrning av HVB

Detta arbete syftar till att identifiera förbÀttringsmöjligheter gÀllande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för VÄrd eller Boende (HVB) utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att pÄverka aktörerna pÄ marknaden har analyserats utifrÄn Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och HÄkansson et.al Aktörer ? Resurser ? Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med bÄde köp och sÀljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade pÄ att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet pÄ marknaden.

Konstruktion och psykometrisk prövning av ett situationsbaserat bedömningstest avseende effektiva ledarskapsbeteenden

Ledarskapsbeteenden i form av monitorering och Äterkoppling har i forskning kunnat pÄvisa en ökning av medarbetarnas motivation och effektivitet. Det saknas i nulÀget lÀttillgÀngliga metoder att mÀta och studera denna typ av ledarskapsbeteenden. Ett sÀtt att öka medarbetarnas motivation och effektivisera ledarskap Àr via beteendepsykologi. I denna uppsats utvecklades situationer och svarsalternativ till ett situationsbaserat bedömningstest i grupper av verksamma chefer. DÀrefter besvarades det utvecklade instrumentet av 66 chefer och en psykometrisk prövning genomfördes.

Organisationskulturella aspekter pÄ miljöledningssystem : Intervjubaserad studie av fyra livsmedelsföretag

Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats pÄ 1980- talet. Det finns tvÄ stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och pÄ sÄ sÀtt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrÄgasÀtts miljöledningssystems effektivitet av mÄnga. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning pÄ miljöaspekter, miljömÄl och standardbehÀftade problem.

SkadestÄndslagens forumregel. Om behöriga och obehöriga fora vid skadestÄndstalan mot staten med anledning av normgivningsbeslut. En studie av förhÄllandet mellan forumregeln i 3 kap. 10 § skadestÄndslagen, Frankovich-kriterierna och principen om res judi

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Hur pÄverkas en hjÀlporganisations arbete av dess struktur?

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns nÄgra organisationsformer som genom att underlÀtta och förbÀttra arbetet, Àr att föredra för bistÄndsorganisationer nÀr det gÀller genomförande av hjÀlparbete i u-lÀnder. DÀrmed syftar uppsatsen ocksÄ till att producera tips som kan vara anvÀndbara för bistÄndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sÀtt som en hjÀlporganisations struktur pÄverkar dess arbete samt tips pÄ vilka ÄtgÀrder som kan tas, under rubrikerna: arbetssÀtt, ledning, anstÀllda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjÀlporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· vÀldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara pÄ drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

Ineffektivitet ? Hur upptÀcks den?

StrÀvan efter att vara effektiv har genom mÀnsklighetens historia varit en av de största drivkrafterna till förÀndring och utveckling. Att arbeta effektivt har medfört ökad överlevnadsförmÄga, konkurrensfördelar, rikedom och vÀlstÄnd. Nya verktyg, metoder och arbetssÀtt har kontinuerligt ersatt Àldre och mindre effektiva. Eftersom effektivitet Àr det som efterstrÀvas har ineffektivitet av naturliga skÀl inte getts samma fokus som sitt syskonbegrepp. UtifrÄn det faktumet utgÄr studiens frÄgestÀllning.

Effektiva team: Hur skiljer sig industrigrupper frÄn andra typer av arbetsgrupper frÄn en större population?

Studiens syfte var att undersöka hur grupper inom en industri skiljer sig frÄn andra typer av arbetsgrupper frÄn en större population. I den hÀr studien anvÀndes Team Diagnostic Survey (TDS). TDS instrumentet anvÀnds för att mÀta faktorer som anses vara avgörande för gruppens effektivitet enligt en modell av Hackman (2002). Den statistiska bearbetningen visade pÄ 12 signifikanta skillnader. Skillnader visade sig inom följande omrÄden: compelling direction, enabling direction, supportive organizational context och available coaching.

Lissabonfördraget : Effektivare EU efter reformen?

Europeiska unionen har en lĂ„ng historisk bakgrund. Syftet med ett integrationsstrĂ€vande var till stor del att sĂ€kerstĂ€lla att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. DĂ€rmed antogs en serie Ă€ndringar i Europeiska unionens fördrag.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->