Sökresultat:
12424 Uppsatser om Samhällsekonomisk analys - Sida 43 av 829
KostnadspÄverkande faktorer för skördare : en analys av uppföljningsdata hos Stora Enso Skog
Man vet idag mycket om vilka faktorer som pÄverkar produktivitet vid drivning. DÀremot finns det betydligt fÀrre studier som Àr utförda för att identifiera vilka faktorer som pÄverkar kostnaderna vid drivning, framförallt driftskostnad.
Syftet med denna studie var att identifiera och analysera faktorer som pÄverkar driftskostnad för skördare.
Studien utfördes genom analys av uppföljningsdata frÄn Stora Enso Skog och bestod av tre steg. Steg ett innefattade insamling av uppföljningsdata och intervju för definiering av begrepp. I steg tvÄ sammanstÀlldes och bearbetades en databas utifrÄn olika uppföljningsdata. I steg tre identifierades och analyserades faktorer som pÄverkade driftskostnader.
Ett av sambanden som identifierades var att en högre skördarÄlder ledde till högre driftskostnad.
Byte av skördaraggregat ledde till lÀgre driftskostnad och högre teknisk utnyttjandegrad.
Produktivitet hade som enskild faktor störst pÄverkan pÄ driftskostnad per m3fub, i form av att en högre produktivitet gav lÀgre driftskostnad per m3fub.
.
En empirisk analys av orderflödet i limitorderboken
Denna uppsats analyserar dynamiken i orderflödet i limitorderboken pÄ Stockholmsbörsen utifrÄn unika data som gjorts tillgÀngliga tack vare ett samarbete mellan SIX AB och Lunds Universitet. Studien finner att sÄ vÀl orderlÀggning som handel pÄ Stockholmsbörsen uppvisar ett kraftigt autokorrelerat mönster vilket ligger i linje med vad tidigare studier funnit pÄ andra börser. Resultat frÄn tidigare teoretiska analyser finner att bid-ask spreaden snabbt ÄtervÀnder till sitt jÀmviktslÀge efter temporÀra fluktuationer d v s mean reversion. Detta resultat bekrÀftas empiriskt i denna studie. Vidare analyseras Àven utbudet och efterfrÄgan av likviditet samt dess relation till orderbokens tillstÄnd.
Andar, finns dom? : Representationen av övernaturliga fenomen i tv-programmen Det okÀnda och Hemsökta hus
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Hemsökta hus och Det okÀnda konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att pÄvisa skillnader och likheter mellan tvÄ episoder av respektive program. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frÄgestÀllningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och lÀran och Televisionens koder med hjÀlp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen bestÄr av fyra omrÄden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar pÄ att Àven om bÄda programmen ger ansprÄk pÄ att övernaturliga fenomen faktiskt existerar sÄ Àr framstÀllningen av dessa spöken, andar och gastar avsevÀrt olika i sin konstruktion.
Juridikstuderandes upplevelser av vad som har pÄverkat dem i deras karriÀrval.
KarriÀrval kan pÄverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att vÀlja karriÀrvÀg ses inte som nÄgon engÄngsföreteelse. I dagens förÀnderliga och globaliserade vÀrld aktualiseras individens val och handlingsstrategier stÀndigt. Det Àr dÀrför angelÀget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som pÄverkat dem i deras beslut om framtida karriÀrer.
Se pÄ din storlek! Kanske hon försvarade sig? : En studie kring attityder gentemot kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer
Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.
Den typiska krönikan : En multimodal analys av kröniketexter
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns nÄgra förÀndringar i elevers sprÄkbruk och hur nÄgra lÀrare ser pÄ detta. De frÄgestÀllningar studien baseras pÄ Àr: Hur ser gymnasielÀrare i svenska pÄ elevers sprÄkbruk i och utanför skolan? Finns det nÄgon förÀndring i elevers sprÄkbruk idag jÀmfört med tidigare? och Vad kan denna förÀndring i sÄ fall bero pÄ? Teoretiskt utgÄr studien frÄn forskning kring sprÄkets förÀndring i det moderna svenska samhÀllet och hur vi med sprÄkets hjÀlp kommunicerar pÄ olika sÀtt. Vidare utgÄr studien frÄn forskning kring ungdomars sprÄkbruk och sprÄkutveckling frÀmst utanför men Àven i skolan. Den undersökningsmetod som anvÀnds i denna uppsats Àr av kvalitativ art och bestÄr av separata semi-strukturella intervjuer med svensklÀrare pÄ gymnasiet.
Kartering och analys av energiförbrukning hos PM5 vid Edet Bruk
Sekretessbelagd.
Muslim eller svensk? En lÀromedelsanalys
Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet.
I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur.
Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.
Att vara allsidig och saklig : En intervjustudie om samha?llskunskapsla?rare
Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.
Ăr kalkyleringssystemet tillförlitligt? : En fallstudieliknande undersökning av ett tillverkande företag
Uppsatsens syfte Àr att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet Àr tillförlitligt och dÀrefter ge rekommendationer pÄ hur kalkyleringssystemet kan förbÀttras.I metodkapitlet motiverar vi vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi anser att ett deduktivt förhÄllningssÀtt lÀmpar sig bÀst för vÄr undersökning och vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktÀr.I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler Àr och vad de anvÀnds till. DÀrefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi anvÀnder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna analysera eventuella brister pÄ uppdragsgivarens kalkyleringssystem.Empirin bestÄr av det datamaterial vi har samlat pÄ oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren.
Analys av frekvensstudien som förbÀttringsverktyg
Vi fick i uppdrag av Aros Industrikonsult AB att ta fram ett presentationsmaterial för en av derastjÀnster, frekvensstudien. Frekvensstudien Àr ett effektivitetsförbÀttringsverktyg som kan anvÀndasför att utvÀrdera hur effektivt tiden utnyttjas i en viss verksamhet. För att skapa underlag till enanalys av frekvensstudien som verktyg genomförde vi tvÄ frekvensstudier. Frekvensstudien Àr ettstatistiskt datainsamling- och sammanstÀllningsverktyg. Studiens planeras genom attavlÀsningsbaser utses och aktiviteter kodas.
Minnet av terrordÄden den 22 juli 2011 : En kvalitativ innehÄllsanalys av framstÀllningen av Anders Behring Breivik i Aftonbladet och Dagens Nyheter pÄ Ärsdagarna av massakern pÄ Utöya
I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framstÀlls av Aftonbladet och Dagens Nyheter pÄ Ärsdagarna av massakern pÄ Utöya som har varit, det vill sÀga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frÄgestÀllningarna studerade vi vilka teman som Äterkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet bestÄr av tio artiklar och teorierna som vi har anvÀnt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys nÀr vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till Àr att Breivik frekvent framstÀlls som fascist och islamofob.
Forensisk  analys av smartphones : - fokus pÄ sociala medier
I dagens samhÀlle Àr trenden att fler och fler mÀnniskor införskaffar smartphones för att nÀr som helst kunna vara uppkopplade mot internet. Detta gör att informationen en smartphone hanterar och sparar Àr viktigare och mer intressant för bÄda sidorna av lagen. Med denna ökning av smartphones har anvÀndandet av applikationer till sociala medier sÄ som facebook ökat.I denna rapport utreds det vad en facebookapplikation lagrar för typ av information efter den har anvÀnts och hur pass noga det gÄr att kartlÀgga vart applikationen har anvÀnds. För att kunna göra detta krÀvs först en utredning pÄ vilka sÀtt de gÄr att hÀmta ut information ifrÄn en smartphone. I denna rapport har det alltsÄ utretts huruvida de gÄr att utvinna samma information med hjÀlp av flera metoder och om de gÄr att uppnÄ samma resultat med hjÀlp av en utvinning med de olika metoderna.
Förstudie av motströms koaxialvÀrmevÀxlare till Huddinge sjukhus
Centralsystemen för ventilation behöver inom de nÀrmaste tio Ären bytas ut i Huddinge sjukhus. Energiförbrukningen i ventilationssystemet förvÀntas kunna reduceras markant med hjÀlp av nya, effektiva system för vÀrmeÄtervinning och komfortkyla. Just nu pÄgÄr en process dÀr flertalet lösningsförslag tagits fram och behöver utredas.I denna rapport presenteras en undersökning av en motströms koaxialvÀrmevÀxlare för vÀrmeÄtervinning och ett kylsystem baserat pÄ indirekt evaporativ kylning. Systemen har behandlats separat och utvÀrderats utifrÄn numeriska simuleringar i EES, Excel och MATLAB dÀr berÀkningarna för vÀrmevÀxlaren gjorts enligt NTU-metoden.För att uppnÄ effektivitetskraven visar sig den koaxiala vÀrmevÀxlaren blir orimligt stor samtidigt som tryckfallen i vÀrmevÀxlarens kanaler ger upphov till oacceptabla driftkostnader. VÀrmevÀxlarlösningen Àr dÀrför inte ett hÄllbart alternativ, varför en LCC-analys inte Àr inkluderad i denna rapport.Kylsystemet visar sig dessbÀttre vara mer intressant och skulle kunna kombineras med en annan typ av vÀrmevÀxlare för att sÀnka temperaturen vid varma sommardagar.