Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Handledning är en viktig stödfunktion för behandlare i vårdorganisationer. Syftet med denna studie var att belysa erfarna handledares syn på den inverkan som en behandlingsverksamhets organisatoriska ramar har på handledningsarbetet. Informationen samlades in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer, och respondenter med en psykodynamisk grund. Resultaten visade på olika aspekter som spelade roll för hur väl handledningen utföll. Viktiga förutsättningar var ledningens inställning till handledning och deras stöd, liksom tillståndet i organisationen.

Den här studien undersöker Miljöplanen 2010-2020 som tagits fram i Järfälla kommun för att underlätta och strukturera miljöarbetet inom kommunen. Frågorna som ställs är hur planens införande har förändrat arbetet i kommunen och om kommunen är på väg att uppnå de miljömål som satts upp inför 2020. Studien inriktar sig på en del av miljöplanens tre delar; Det miljömedvetna Järfälla.Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med miljömålens ansvariga samt analys av kommundokumentation. Metoden som har använts är grundad teori som innebär att undersökningen inte utgår från redan befintlig teori utan skapar en egen teori utifrån resultatet.Resultatet visar att Järfälla kommun är på god väg att uppnå uppsatta miljömål och att miljöplanen har lett till positiva förändringar i miljöarbetet. Däremot behöver ytterligare insatser göras för att samordna och strukturera arbetet och skapa tydligare rutiner för planering och uppföljning av uppsatta mål..

Den svenska Försvarsmakten har genomgått efterkrigstidens störstaförändring. Försvarsmakten skiftar fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar. I dettaskifte av fokus eller som det kallas ominriktning så utgör internationella insatser en viktigdel av Försvarsmaktens uppgifter. I vilken riktning logistiken skall gå har det inteskrivits så mycket om.I denna uppsats beskrivs och analyseras processen avseende skrivandet av en svensklogistikdoktrin. Med ett policyanalytiskt perspektiv som teori studeras denna process.I uppsatsen beskrivs vilka alternativ som studerats för att kunna utgöra en grund för densvenska logistikdoktrinen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården.

Syftet med studien är att belysa vilken erfarenhet personalen inom primärvården har av att fånga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar även att undersöka deras erfarenheter av att ställa frågor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgångspunkt. Vid insamling av data användes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats på fem olika vårdcentraler.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen.

Syftet med denna studie var att få en bild av den äldres inflytande över sin tillvaro.Socialtjänstlagen anger att verksamheten och insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkten för socialtjänsten ska vara rätten för den enskilde att själv få bestämma över sin situation. Social omsorg berör möte och samspel mellan människor som för den enskilde får stor betydelse. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats som genomfördes med intervjuer.Studien omfattade sju personer och frågeområden berörde: äldres önskemål i det dagliga livet, ändringar av inplanerade insatser samt den äldres egen påverkan på utformningen av stödet. Med begreppet självbestämmande ansåg många att det innebar att själv få bestämma över sin tillvaro.

Antalet våldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man påvisa att brotten blivit grövre. Däremot pekar den mediala bilden på att brottsligheten de senaste tio åren präglats av idel vansinnesdåd med psykotiska gärningsmän. Till följd av detta har opinionsläget avseende straff och vård förskjutits till att alltmer omfamna vedergällningsteorier och prioritera samhällsskyddande insatser. Fängelsestraffen blir allt längre och risken att dömas till fängelse har mer än tredubblats jämfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hårdare straff är verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.När domstolarna konfronteras med misstänkt psykiskt störda lagöverträdare ställs de inför en ytterst komplex situation.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram.

Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning, både i Sverige och i världen. Kraven ökar på både kvalitet, säkerhet och effektivitet. Informatik är ett värdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgängliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den här systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvårdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hälso- och sjukvårds perspektiv.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi är intresserade av är de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebära. Frågeställningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende på (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehåll samt på (3) insatsens betydelse. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.