Sök:

Sökresultat:

2005 Uppsatser om Samhällets insatser - Sida 33 av 134

Cross Cultural Competence : Ett sÀtt att förstÄ vÄr vÀrld

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

?Vi strÀvar efter ett samhÀlle fritt frÄn narkotika.? : en kvalitativ intervjustudie om drogsamordnare- och fÀltarbetares uppfattningar av drogförebyggande arbete.

Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.

Inkluderande undervisning : En studie av lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar

Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

ÅtgĂ€rder mot klotter

MÄnga av de ÄtgÀrder som vidtagits för att komma till rÀtta med klotterproblemen bygger pÄ för lite kunskap, och har i vissa fall istÀllet t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste Àr att inhÀmta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rÀtt ÄtgÀrder. Man ska utgÄ frÄn hur det ser ut hos sig, för en ÄtgÀrd som fungerat pÄ ett stÀlle Àr inte sjÀlvklar till att fungera pÄ ett annat. Situationella ÄtgÀrder dominerar nÀr det gÀller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet dÀr, sÄ ser man att det kan löna sig att Àven satsa pÄ olika sociala ÄtgÀrder?.

Familjebehandling möter  Barns Behov I Centrum : NÄgra utredare och behandlares syn pÄ BBICŽs inverkan pÄ familjeterapeutisk insats inom socialtjÀnstens öppenvÄrd

För relativt kort tid sedan, Är 2006 började en omfattande reform BBIC? barnets behov i centrum spridas inom socialtjÀnsten i Sveriges kommuner. BBIC Àr ett system för handlÀggning och dokumentation, planering och uppföljning av insatser. Idag arbetar över hÀlften av Sveriges kommuner med BBIC och dÀrmed berörs ocksÄ dessa kommuners öppenvÄrdsverksamheter som arbetar utifrÄn bistÄndsgivna insatser.                      Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ hur BBIC inverkar pÄ den familjeterapeutiska insatsen inom socialtjÀnstens öppenvÄrd i en kommun, genom att efterfrÄga nÄgra utredare och behandlares erfarenheter och Äsikter. Studien försöker ocksÄ svara pÄ förutsÀttningar och möjligheter för BBIC att fungera som metodutvecklande instrument genom insatsen.

Vad kostar en endemi? - KartlÀggning, Resurshantering och Policyutformning av malariaproblematiken i Tanzania

Uppsatsen behandlar malariaproblematiken i Tanzania. Den syftar frÀmst till att kartlÀgga de insatser som gjorts för att förhindra framfarten av malariarelaterad mortalitet hos barn under 5 Är. Vitala aspekter i kampen mot sjukdomen Àr en effektiv distribution av myggnÀt behandlande med insektsdödande gifter till gravida kvinnor och spÀdbarn vilka löper störst risk att drabbas av sjukdomen pÄ grund av nedsatt immunförsvar.De ekonomiska implikationerna av malaria Àr dramatiska och drabbar det enskilda hushÄllet hÄrt, framförallt genom dess dramatiska reducerande av individens humankapital.I Tanzania kom dylika insatser i gÄng ordentligt först i början av 2000-talet. Brist finansiering för malariakontrollprogram tillsammans med utbildnings och informationsrelaterade implenteringsproblem har lett till att man Ànnu inte kunnat skönja nÄgra direkta positiva resultat i termer av sjunkande mortalitets siffror.En kontinuerlig ökning av likvida medel, dramatiska ökningar av förekomst av nÀt i Tanzaniska hem samt en bÀttre generell kÀnnedom om sjukdomen och vad man som hushÄll kan göra för att minimera riskerna har lett till förhoppningar om att resultat snart kommer tydliggöras. FrÄn regeringshÄll har en effektivare hÀlsorelaterad policyutformning tillsammans med tydliga strategiprogram för kontrollerandet av sjukdomen, speciellt i avseende pÄ effektivt utnyttjande av bistÄndsmedel, ytterligare bidragit till att malariaproblematiken i landet verkar vara pÄ vÀg att stagnera och avta..

CAS och folkrÀtt : hur undviks att CAS i fredfrÀmjande insatser inte genomförs i enlighet med Sveriges folkrÀttsliga förpliktelser rörande skydd för individen?

Under första hÀlften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspÄr CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för nÀrvarande pÄgÄr i Afghanistan har tidvishaft svÄrt att förhÄlla sig till folkrÀtten pÄ ett positivt sÀtt.

Medarbetares upplevelse av förÀndring relaterat till hÀlsofrÀmjande insatser

Papparollen har förĂ€ndrats frĂ„n att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnĂ„ en jĂ€mstĂ€lld förĂ€ldraledighet. Tidigare forskning Ă€r grundade pĂ„ pappors erfarenhet och tankar om den planerade förĂ€ldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka blivande förstagĂ„ngspappors tankar om förĂ€ldraledighet, rollen som pappa och förĂ€ldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagĂ„ngspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Matsvinn pÄ sjukhus

Matsvinn förekommer i hela livsmedelssystemet och har en negativ pÄverkan pÄ bÄde miljö och samhÀllsekonomi. Miljökostnaden för varje kilo matsvinn blir högre ju mer förÀdlad varan Àr. Denna studie har utförts pÄ uppdrag av Regionservice MÄltid inom VÀstra Götalandsregionen. Syftet Àr att identifiera vÄrdspersonalens uppfattningar om bakomliggande orsaker till orörda matbrickor pÄ tvÄ sjukhus i avsikt att belysa möjliga förbÀttringsÄtgÀrder. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka rutiner har medarbetarna pÄ respektive avdelning kring bestÀllning av matbrickor? Hur sker bestÀllning och avbestÀllning av matbrickor pÄ respektive sjukhus? Vad Àr grundorsaken till orörda matbrickor? Vad kan avdelningarna respektive köket göra för att minska antalet orörda brickor? I studien anvÀnds en kvalitativ metod dÀr empiriska underlag bygger pÄ intervjuer och kortare observationer.

Stöld ur bil : En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus

Bilrelaterad brottslighet medför stora kostnader bÄde för samhÀllet och den enskilde. Att förebygga brott som stöld ur bil Àr dÀrför en viktig uppgift, bÄde för polis och de ansvariga för de omrÄden dÀr bilar parkeras. Vi har valt att arbeta med ett av Göteborgs Parkeringshus (?Lisebergs parkeringshus?, SofierovÀgen) i syfte att finna konkreta förslag pÄ hur stöld ur bil kan förebyggas pÄ platsen, hur brotten varierar över Äret och om det i sÄ fall skulle krÀvas sÀrskilda insatser under den tid dÄ parkeringshuset Àr som mest drabbat av brott..

Lika bedömningar i missbruks- och beroendeÀrenden? : En vinjettstudie om handlÀggares och nÀmndledamöters bedömningar av likartade missbruks- och beroendeÀrenden.

SammanfattningDen senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandlÀggares och socialnÀmndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjÀnsten förÀndrats sedan dess Àr nya studier pÄ omrÄdet motiverade.Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handlÀggares respektive socialnÀmndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeÀrenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nÀmndens beslut utifrÄn kommunens förutsÀttningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom nÄgon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades Ätta vinjetter. Respondenterna stÀlldes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrÄgor. EnkÀten besvarades av tjugo nÀmndledamöter och sexton handlÀggare.Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ?LVM? medan handlÀggarna i högre grad valt ?annan insats?, ofta med förslag pÄ kombinationer av olika insatser.

Att upptÀcka frÄnvaro för att frÀmja nÀrvaro

Det finns elever som vÀljer bort skolan, vÀljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra gÄr inte till skolan alls. Orsakerna Àr mÄnga och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhÀllet dÄ frÄnvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vÄrt framtida samhÀlle. Skolan mÄste hÀr kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort frÄn skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnÀrvaro. För detta behöver skolan först och frÀmst ha en likvÀrdig syn pÄ frÄnvaro som ett riskbeteende, oavsett Äldersgrupper pÄ eleverna eller var i landet skolan Àr belÀgen.

ArbetsförmÄgeindex för att identifiera tidiga tecken pÄ ohÀlsa hos arbetstagare: upplevelser hos personal som arbetar inom företagshÀlsovÄrden i Finland

Bakgrund: I Sverige stÀller lagen högre krav pÄ de bedömningar som görs av arbetsförmÄga Àn vad som kan genomföras med dagens befintliga bedömningsinstrument. I samband med att begreppet arbetsförmÄga började anvÀndas vÀxte WAI (Work Ability Index) fram och började anvÀndas i Finland under 1980-talet. WAI anvÀnds pÄ bÄde grupp- och individnivÄ för att bedöma befintlig och framtida arbetsförmÄga i relation till nuvarande arbete. Syfte: Att undersöka vilken betydelse WAI har i Finland för att identifiera tidiga tecken pÄ ohÀlsa hos arbetstagare samt hur resultatet kan anvÀndas i utformandet av insatser/interventioner. Metod: För att kunna ta del av upplevelser kring anvÀndandet av WAI genomfördes sex intervjuer med personal inom den privata företagshÀlsovÄrden i Finland.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Sexualbrott mot barn: De socialrÀttsliga effekterna av övergrepp mot barn

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->