Bakgrund: Sedan 1997 har man på Företagshälsovården Volvo i Skövde använt ?Hälsokurvan?. Det är en individuell hälsoprofil som man erbjudit alla 30-åringar eller alla personer efter två års anställning. Som grund för valet av ?Hälsokurvan? låg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som användes under 90-talet i Skaraborg.

Att vara sjuksköterska och vara på internationell militär tjänstgöring innebär stora utmaningar. De utsätts för livshotande faror, samtidigt som de skall ta hand om svårt traumatiserade patienter. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelser under internationell militär tjänstgöring. Sjuksköterskor på internationella militära insatser tillhör två olika yrkeskategorier, soldater och sjukvårdspersonal. Deras primära uppgift i fält är att ta hand om skadade patienter, men det kan uppstå situationer där de kan bli tvingade till att försvara sig med sitt vapen och potentiellt skada en annan människa.

Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om vad det innebär att få växa upp i våldets närhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som är lämpliga från skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhållanden och vilka effekter våldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhållande som råder där. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvåld i familjen, är upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning från specialpedagog och rektors stöd behövs för att försäkra barnet en så fungerande tillvaro som möjligt.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Samverkan med föräldrar kring barns läsutveckling sker nästan uteslutande genom läsläxor. Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om föräldrars medverkan i läsundervisningen samt analysera vilka faktorer som påverkar den betydelse föräldrar kan få för sitt barns läsutveckling.Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv där en interaktionistisk syn på lärande och utveckling är grundläggande faktorer. En god läsutveckling förutsätter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lärare eller en förälder. Studien är kvalitativ och har lärarintervjuer som empirisk grund.

Bakgrund: Till år 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer än fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igår i. Visit Swedens roll i projektet är att marknadsföra Sverige till målgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda målgrupper internationellt.Frågeställning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda målgrupper?Vilken kommunikation finns med målgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stärka Sveriges image hos resenärerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder använts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av ämnet för att kunna svara på frågeställningarna. Intervjuer gjordes med representanter från Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina målgrupper utifrån analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rätt målgrupp.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna uppsats är att som blivande pedagoger belysa hur man går tillväga för att hjälpa de elever i behov av särskilt stöd genom deras skolgång på ett gynnsamt sätt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som är i behov av särskilt stöd och vilket gör det här temat ständigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta ämne för att vi personligen ville förvärva större kunskaper kring elever som är i behov av särskilt stöd. Vår frågeställning är: ?Vad är pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjälpa dessa elever och vad gör man för att underlätta dessa elevers skolgång och för att få fram deras kvaliteter på bästa möjliga sätt.? I litteratur delen så har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestämmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjälpa dessa elever.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmängiltig definition av CRM vilket har lett till svårigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mått vid mätning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skämtsamt brukar benämna att CRM står för ?Can?tReally Measure?. Oavsett har flertalet modeller, mått och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mätbara.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever makt i relationen med vårdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjälp av följande frågeställningar: ? Hur upplever man som biståndshandläggare makt i mötet med vårdtagaren?? Hur hanterar biståndshandläggarna makt/maktlöshet och hur påverkar detta beslutet om bistånd?? Vad påverkar den upplevda makten hos biståndshandläggarna och vad får det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med åtta biståndshandläggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta färgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den äldre. De tar avstånd från att de utövar makt mot vårdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att påverka.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Syftet med denna uppsats är att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sårbarhet i relation till naturkatastrofer i allmänhet. Sårbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sårbarhet, som är en undergrupp till sårbarhetsfältet, har studerats förhållandevis lite. Genom att ta reda på vilka människor/grupper av människor som är mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, såväl som akuta insatser i händelse av en naturkatastrof. Tanken är att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sårbarhet i en utvald kommun vid Vänerns strand. Vänern är som känt hotad av ökad översvämningsrisk i samband med klimatförändringar och vikten av att undersöka social sårbarhet där är stor.

Syftet med vårt examensarbete är dels att belysa hur skolledare använder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlägga vilka förhållanden skolledare önskar få undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns när det gäller att möta alla elever. Vi vill också undersöka hur man utvärderar de insatser som görs med elever i behov av särskilt stöd..

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.