Sökresultat:
2005 Uppsatser om Samhällets insatser - Sida 23 av 134
Var ska vi försvara Sverige? : en jÀmförelse av nationellt och internationellt fokus i arenadoktrinerna
I tolkningen av vad en doktrin Àr, sÄ finns bÄde ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhÄllningssÀtt som gÀller och förvÀntas av Försvarsmaktens personal. Det innebÀr att man skulle kunna förvÀnta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sÀgas gÀlla efter försvarsbeslutet 2004. FrÄgan blir dÄ om de tre svenska arenadoktrinerna Àr tillrÀckligt tydliga i att poÀngtera detta. Denna uppsats försöker dÀrför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns nÄgot fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i sÄ fall finns nÄgon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen bestÄr av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat pÄ tvÄ definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en mÀrkbart större fokusering vid internationella insatser Àn vad de andra gör.
Artilleri i internationella insatser
Artilleri anvÀnds dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som Ànnu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter frÄn internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra det svenska pjÀssystemet med system som anvÀnds av andra lÀnder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vÄrt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna sÀger att Archer som system Àr vÀl lÀmpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa mÄnga av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.
Vad andra inte ser - Fyra elevers upplevelser av sÀrskilda stödinsatser
Syfte: Mitt syfte med den hÀr studien Àr att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv, dÄ det i första hand Àr elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, sÄvÀl som andras, förstÄelse för elevers upplevelser av sÀrskilt stöd.Metod: UtgÄngspunkten tas i livsvÀrldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie dÀr kvalitativa forskningsin-tervjuer ingÄr. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sÀttet som fokuserar pÄ förstÄelsen av villkor och möjligheter hos mÀnniskan.Resultat: Resultatet frÄn studien gÄr inte att generalisera, men deltagarnas berÀttelser Àr jÀmförbara med varandra.
Redo för social hÄllbarhet?- En kvalitativ intervjustudie pÄ kommunnivÄ med utgÄngspunkt i Community  Readiness Model
Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.
FörsÀkringskassans 7-stegsmodell i teori och praktik: En beskrivning av försÀkringskassans bidrag till rehabiliteringen av 39 lÄngtidssjukskrivna patienter under 2002
FörsÀkringskassans (FK) handlÀggare Àr en central person för att en smidig rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna skall kunna Àga rum. Jag har velat visa hur FK:s insatser har tett sig för ett antal patienter sett ur företagshÀlsovÄrdens perspektiv. Patienterna som har studerats har varit bokade för rehabilitering hos företagshÀlsovÄrden och de har följts under ett Är. FK:s samordningsansvar har tagit sig uttryck i stÀllningstagande till sju rehabiliteringssteg dÀr första steget Àr ÄtergÄng i arbete utan andra insatser Àn de rent medicinska och det sjunde steget innebÀr bedömningen att patienten Àr lÄngvarigt eller varaktigt arbetsoförmögen. I denna studie som enbart visar rehabiliteringen för ett begrÀnsat antal patienter under en begrÀnsad tid kan man ana FK:s nÀrvaro frÀmst i form av begÀran om ?sÀrskilt lÀkarutlÄtande om hÀlsotillstÄnd? LUH.
Kompetensförsörjning : Att attrahera, utveckla och behÄlla kompetens
Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.
LĂ€rarnas roll i syoverksamheten
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla lÀroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvÀgledarens roll i samband med lÀrarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvÀgledare och lÀrarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur vÀl mÄlen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls.
Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lÀrares förvÀntningar pÄ varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har Àven skapat en bild av hur SYV och lÀrare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.
Mot en h?llbar framtid. Vilken roll kan metrobuss ha f?r framtidens mobilitet p? motortrafikleder i G?teborg, M?lndal och Partille?
Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.
Ungdomsbrottslighetens individer och strukturer : En diskursanalys av insatser utformade för att förebygga ungdomsbrottslighet.
Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.
Lika lo?n fo?r lika arbete? : En studie av argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt i Svensk La?raretidning a?r 1906
Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.
Patienters erfaranheter av fibromyalgi
Bakgrund: SmÀrta Àr ett sensoriskt och emotionellt obehag vars affektiva komponentbestÀms av tro, erfarenheter och kultur. Fibromyalgi definieras som kronisk och utbreddsmÀrta. Sjukdomen pÄverkar uppskattningsvis 0,5 % till 5 % av vÀstvÀrldens befolkning.VÄrdgivare upplever att det Àr svÄrt att delge information till patienter angÄende FM, vidarebeskriver vÄrdgivare att FM Àr svÄr att identifiera samt diagnostisera. Patientutbildning ÀrsÀrskilt viktig nÀr det gÀller vÄrdens hanterande av FM. Det för att underlÀtta patientensförstÄelse, accepterande och hanterande av sjukdomen.
Formellt och informellt lÀrande : En studie om andrasprÄksinlÀrning i engelska
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.
Begravningsplatser och begravningar i ett m?ngkulturellt samh?lle En etnografisk fallstudie av Varabygdens begravningsplatser
The thesis explores what is meant by multiculturalism in today's Sweden based on burial grounds and funerals in a minor municipality. This is done through an ethnographic case study of the municipality of Vara. The study aims to investigate how multiculturalism looks and is responded to.
The study maps which aspects are placed on multiculturalism in a minor municipality and which adaptations and compromises are highlighted. This is done within the framework of theories concerning multiculturalism and social identity, and the result of the empirical case study is presented by applying the theories to the material. From burial places and funerals, social collective and individual identities are analysed based on the social categories of religion/faith/secularity and place belonging, based on the perspectives of rituals and traditions as well as the location of the grave.
The study finds that there are several aspects of multiculture in the burial grounds, as multiculture not only includes cultural influences from immigrants but also the different preferences of the local villages, in combination with the development of society, and Sweden in general.
Talet om kön och ras/etnicitet inom samhÀllets insatser för unga. En diskursanalys av lÀnsrÀttsdomar i LVU-Àrenden
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar frÄn lÀnsrÀtten i Göteborg. UtgÄngspunkten Àr att kön och ras/etnicitet konstrueras sprÄkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi Àr med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vÄrt tal. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka diskurser om kön förekommer i lÀnsrÀttens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i lÀnsrÀttens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?PÄ vilket sÀtt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstÄ diskursernas förekomst?Uppsatsen Àr en textanalys av lÀnsrÀttsdomar som gÀller §3 Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Jag har anvÀnt diskursanalys som metod och utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.
Vilar doktriner för civil-militÀrt samarbete pÄ aktuell forskning?
Doktriner utgör vÀpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser anvÀnda militÀra medel för att uppnÄ politiska mÄl. För att tjÀna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgÄngspunkter som omvÀrldens utveckling och senaste forskning. Dock menar mÄnga att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers sÀrintressen pÄverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militÀrt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrÀmjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad pÄ integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militÀrt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militÀra organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling.