I boken Patterns of Democracy (1999) påvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fångar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati längs två separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Syftet med studien var att undersöka om individer som skiljer sig med avseende på social värdeorientering (SVO) bedömer rättvisa på olika sätt beroende på om det gäller dem själva eller någon annan. 96 studenter, 48 män och 48 kvinnor, deltog i ett scenarioexperiment. Resultaten visade inga signifikanta effekter av SVO, vilket indikerar att samarbets- och självinriktade individer inte skilde sig vid bedömningar av procedural rättvisa i situationer som berörde dem själva och andra. Analysen visade att manipulationen var effektiv. Variansanalysen på upplevd rättvisa, tillfredställelse, beslutsacceptans och protestintention visade att ?voice? (deltagande) hade en signifikant effekt.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien är genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nätundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i många anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, då namnet stundtals associeras med frukostflingor. Gällande kultur visar det sig att K special är en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. Både tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn på livet och människors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

I detta arbete så har jag undersökt vilka skillnader som uppstår av att enbart producera låtar själv, kontra scenariot med flera instrumentalister inblandade. Detta gjorde jag genom att skriva och producera tre låtar själv, för att sedan presentera grundidéerna till låtarna (enbart akustisk gitarr och sång) för fyra stycken andra instrumentalister. Dessa instrumentalister spelade jag sedan in var för sig, utan att ge några andra instruktioner än att spela vad de ansåg passa grundidén bäst. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka skillnader som skulle uppstå och försöka komma fram till vad som blev bäst. De två frågeställningarna jag har besvarat är, vad jag kan lära mig av instrumentalisternas approach till mina låtar, samt vilka för- och nackdelar som finns med att producera själv, kontra att producera i sällskap? Det jag kom fram till var att jag som låtskrivare och producent får ut väldigt mycket av att involvera andra instrumentalister i mina produktioner.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Det föreligger idag olika uppfattningar om det mest optimala antal set som krävs för maximal styrkeökning. Huruvida styrketräning skall bedrivas i ett eller multipla set är ett omdebatterat ämne. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger någon skillnad i styrkeökning i främre lårmuskulaturen hos tränade respektive otränade män vid specifik koncentrisk styrketräning i ett set kontra tre set. I studien bestod den tränade gruppen av fyra fotbollsspelare från en division II-klubb och den otränade av fem universitetsstuderande samt en dataprogrammerare. Försökspersonerna testades i en KinCom-dynamometer före och efter den sex veckor långa träningsperioden.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hälsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie där tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi använt oss av är intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjälp av tillämplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö påverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur är en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvärlden.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, förespråkare från båda synsätt har sagt sitt genom slagfärdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrågor och hur de ser på vad som är en hållbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar även till att utforska hur informanterna framställer sig själva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bär enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omställning i hela livsmedelsproduktionen för att nå mer hållbarhet eller räcker det med att enbart göra små justeringar? Det empiriska materialet består till största del av fyra informanters syn på dessa och liknande frågor. Detta material har sedan analyserats med inspiration från Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhället..

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Examensarbetet har gjorts utifrån Företaget AB där kundnyttan med JDF har utretts. Rapporten presenterar de för- och nackdelar med JDF-flöde som framkommit under projektets gång.Man kan välja att utnyttja JDF på olika sätt. I rapporten har tre hypoteser ställts mot varandra där utnyttjandegraden av JDF kontra för- och nackdelar för kunder och tryckeri presenterats.

Det är viktigt att lyfta fram hur individen påverkas av en långtidssjukskrivning eftersom individen inte enbart brottas med sin sjukdomsbild. Individen måste ständigt försvara sig då hon bemöts som en fuskare eller ifrågasätts av samhället. Individen måste även finna en ny identitet då den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. Samhällsdebatten har skildrat långtidssjukskrivna som bidragsfuskare, som enbart sjukskriver sig för att få sjukpenning. Detta skapar en attityd gentemot långtidssjukskrivna som ohederliga och tärande på samhället.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.