Sökresultat:
1007 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 30 av 68
System fo?r automatiska rekommendationer av nyheter och evenemang
Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.
Effektivare energianva?ndning i va?xthus : Fo?rslag till miljo?fo?rba?ttrande a?tga?rder fo?r ett ha?llbart odlande
Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.
Folkhögskolans pionjÀrer: folkhögskolemödrars bildningssyn
Den hÀr uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet pÄ skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format tvÄ av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och Àven hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia BÄÄth-Holmberg, representerar tvÄ av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.
Förklassik för knÀppinstrument : En studie kring en sonat för Cittra av Johan Wikmanson
AbstractHĂ„kan Ljung: Förklassik för knĂ€ppinstrument. En studie kring en sonat för cittra av Johan Wikmanson. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats för 60 poĂ€ng, ht 2005.My main purpose with this thesis is to highlight a piece of music written for a relative of the 18th century cittern. This sonata, composed around 1780, is a well thought composition written in a pre-classical style. The composer of this music is Johan Wikmanson (1753-1800) who is mostly known for his string quartets, songs and piano pieces. Because of the importance for the music as a whole, one task is to reconstruct the second movement from severe errors. This was carried out by doing an overall analysis of the two movements themes, motives and structures.Since many arrangements for plucked instruments occurred by other composer's works, my second aim is try to tie this Sonate as an original version written by Wikmanson himself. As a part of my main purpose, the reader will also receive a short presentation of the Swedish cittern designed by the Royal instrument maker Johan Ăberg the elder (1727?-1779) with a description of its connection with the manuscript. .
Tame animals in the wilderness : livestock grazing around summer farms in JĂ€mtland, boreal Sweden 1800-2011
The forest and mire landscape surrounding the north Swedish villages have been of fundamental importance through time for the farmers. In the Scandinavian summer farm system the forest and mire pasture was used to its full potential. The system consisted of smaller summer farms some kilometres from the main farm in the village, and were the livestock grazed in the forest around the summer farm. The livestock affect their environment, and grazed forests generally contain a higher biodiversity than an ungrazed forest. The overall aim of this thesis is to understand the impact of livestock grazing on a northern forest ecosystem over a long time period.
Broderskap eller auktoritet? : Godtemplarlogen 109 Kalmar och demokratin 1882-1884
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.
Dandyns Äterkomst? : En analys av maskulinitet i magasinet King och dess förhÄllande till dandyn
Syfte med denna uppsats Àr att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhÄlla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material bestÄr av sju nummer av magasinet King. För att uppnÄ mitt syfte har jag utgÄtt frÄn en semiotisk metod och anvÀnt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet dÄ karaktÀrsdrag kring yrkesmÀssig succé Àr starkt framtrÀdande.
HÀlsovÄrdsnÀmnden i Uppsala 1875-1907: : arbetet med ett modernt sanitÀrt system
  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhÄllningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhÀllets utveckling. Kan vi kalla renhÄllningsverketmodernt? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Min ambition i denna uppsats Àr att undersöka det moderna samhÀllets framvÀxt och detta kommer att exemplifieras utifrÄn den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, dÄ renhÄllningen i staden gick frÄn att vara en privat angelÀgenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan hÀr kan vi slÄ fast att ett större offentligt ansvar Àr en del av det moderna projektet, eller det moderna samhÀllet.
VÀgdagvatten - en miljöstudie
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
Datorer som avfallsproblem
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
"Det stÄr i Bibeln" : Ku Klux Klan och religion över tid.
Denna C-uppsats bÀr titeln ?Det stÄr i Bibeln?: Ku Klux Klan och religion över tid och Àr skriven av Marcus Karlsson. Studien belyser Ku Klux Klans utveckling frÄn bildandet under 1800-talet till 2000-talets början, med hÀnseende till deras religiösa stÄndpunkt i en vÀrld av skiftande religiositet. De frÄgestÀllningar som bearbetas Àmnar besvara hur Ku Klux Klan motiverar sina Äsikter och existens utifrÄn en teologisk ideologi. Syftet Àr Àven att belysa deras ursprungliga förhÄllande till religion och religiösa institutioner samt eventuell utveckling som har skett över tid.
Platsens förfall : En studie om platsidentitet i ett gruvsamhÀlle i förÀndring
I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhÀlle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har vÀxt upp runt gruvan,vilken Àven har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i ansprÄk, dÄ malmÄdern som saktamen sÀkert förs till ytan, strÀcker sig in under samhÀllet. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig pÄ grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hÄllet avveckla samhÀllet. Den hÀr studien undersöker hurförlusten av platsen pÄverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten pÄverkar instÀllningen till gruvansexpansion pÄ bekostnad av samhÀllet.
Statens politik gentemot samer och tornedalingar: en jÀmförande studie med utgÄngspunkt frÄn Will Kymlickas teorier
I denna c-uppsats i statsvetenskap studerade vi den svenska statens agerande mot minoritetsgrupperna samer och tornedalingar. Studien syftade till att jÀmföra statens agerande mot samer och tornedalingar ur ett medborgarskapsperspektiv. De frÄgestÀllningar som studien behandlade studerade om staten fört en generell politik mot samer och tornedalingar eller om politiken sett olika ut för de tvÄ grupperna. Vidare undersökte uppsatsen vad det svenska medborgarskapet innebÀr för samer och tornedalingar. Uppsatsen anvÀnde sig frÀmst av Will Kymlickas teorier kring det mÄngkulturella medborgarskapet för att belysa och analysera statens agerande.
Rörelser hos Safe Gothia.
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
Optimering av avloppsvattenrening vid BIM Kemi.
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).