I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Nedskrivna regler om skogsvård har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, när sågverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevärt. Tidigare hade avverkning av skog främst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvårdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgå ett flertal ändringar. Dagens skogsvårdslag gäller sedan 1979 men genomgick viktiga ändringar 1993.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Sammanfattningsvis kan jag utifrån mina resultat till stor del bekräfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gällande den sociala och geografiska bakgrunden för prästerskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktär och den geografiska rörligheten var begränsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den näst vanligaste. Dessa två var generellt sett större än akademisk, militär eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förändring över tid, där den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmån för både den militära, akademiska och borgerliga bakgrunden.

I uppsatsen jämförs William Paleys Natural Theology : or, evidence of the Existence and Attributes of the Deity, collected from the appearances of nature från 1802 med Michale J. Behes Darwin's black box : The biochemical challenge to evolution från 1996. Jämförelsen kontextualiseras med en skiss över evolutionsteorimotståndets historia under den mellanliggande perioden, som tillsammans med själva den vetenskapliga utvecklingen, antas förklara de skillnader i tilltal och val av argument som föreligger mellan de två verken. I fråga om grundläggande budskap, idéstruktur, syfte och religiositet befinns de två verken ligga varandra betydligt  närmare än vad som initialt kan tyckas vara fallet..

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

This thesis analyzes the media debates generated by the election of Omar Mustafa to the board of the social democratic party, and the appointment of the conservative Minister of Labour, Elisabeth Svantesson. More specifically, the aim is to analyze newspaper material through a discourse analyze, to see if and how religious affiliation effects the possibilities to act as a political representative. Theories of othering and intersectionality serve as theoretical points of departure. Further, chains of equivalence from Laclau and Mouffe?s discourse theory are used to study how categories as ?us? and ?the other? are constructed in the material, and how these processes of categorization relate to the intersection of religion, gender and ethnicity.

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvårdnad är? Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås? Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiseradDatamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

Denna uppsats beskriver utifrån fyra olika händelser hur motsättningar uppkommit mellan orterna Järna och Vansbro i Västerdalarna. Händelserna äger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen är att se hur motsättningarna yttrar sig och om dessa ändrar sig genom tiderna.Järna och Vansbro har båda helt olika bakgrunder som orter där Järna som ort funnits flera hundra år längre än Vansbro som å andra sidan uppstod som ort i samband med att järnvägen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika händelserna som varit upphov till de motsättningar som finns mellan orterna. Motsättningarna har sedan analyserats utifrån sociologiska teorier om motsättningar mellan olika grupper av människor..

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

Löberöds gods beläget i sydvästra Skåne är ett slott med månghundraåriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna från Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet är en förundran över det ståtliga godset som både innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trädgårdarna och parker.I den närmast tillgängliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastående?. Ingenstans fanns det att läsa om parken eller trädgårdarnas utformning.