Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

Rosengren, Anna, 2006: Samiska kvinnor och osynlig historia. En komparativ studie av svenskar och samer vid 1600-talstinget. (Saami Women and Invisible Histories. A Comparative Study of Swedes and Saamis in Court during the 17th Century.)The purpose of the paper is to gain new knowledge about Saami women in the 17th century using court protocols in the Luleå and Torneå Lappmarks, supplemented by secondary sources.Saami women did not write their own history, nor did Saami men. Information available about Saami is written by male representatives of the Swedish crown and church.

Syftet med denna uppsats, som utgör mitt examensarbete i utbildningen till lärare i religionskunskap, var att undersöka hur vilket utrymme den samiska religionen får i undervisningen i ämnet religionskunskap, samt att titta på vilket stoff som tas upp. Min hypotes var att det utrymme som ägnas samerna skulle vara ytterst begränsat, samt att det, om de överhuvudtagets togs upp, i så fall skulle vara en väldigt ytlig bild som gavs. För att ta reda på om detta antagande var korrekt genomfördes dels kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år, dels en läromedelsanalys av ett antal läroböcker. Resultatet av dessa båda undersökningar bekräftade min hypotes. Ingen av de intervjuade lärarna ägnar samerna något större utrymme i sin undervisning, utan de nämner oftast bara dem kort i anslutning till andra områden.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.

Syftet med föreliggande rapport är att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrån formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) kräver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) kräver geografiska avgränsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs då av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar på är att samernas krav kan sammanfattas med ap/A.

In order to understand the human impact on today?s remaining ?virgin? forest and to develop sensible management strategies for future reserves, it is necessary to know how these forests have developed. This knowledge can be gained by using forest history analysis. here are large areas of forests still untouched by modern forestry in the mountainous region in the county of Norrbotten. These forests are highly interesting study objects from an ecological and historical point of view.

Uppsatsens huvuddel handlar om offer och offrandet inom de svenska samernas förkristna tro, där björnriten lyfts fram som en egen del. Innan man kommer till detta får man kort ta del av samernas gudavärld, vilken bestod i många olika gudomar eftersom samerna trodde att allt var besjälat. Därefter kan man läsa om nåiden, den man som kunde försätta sig i trans för att resa i andevärlden då man behövde hjälp vid exempelvis någon sjukdom. Sist i denna del har trumman fått en egen plats, vilken bland annat nåiden ibland använde som hjälpmedel för att försätta sig i trans. I den sista delen innan diskussionsdelen kan man läsa om de möjliga förändringsfaktorerna för offrande, där nybyggare och den kristna missionen lyfts fram som två exempel.Syftet med denna uppsats var att visa att offrandet och offrandets betydelse förändrades genom kontakt med nybyggare och andra kulturmöten, vilken troligtvis var en av orsakerna till förändring av offrandets betydelse.

Uppsatsen belyser vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt med beaktande av olika näringar samt de eventuella miljöeffekter som uppstår. Teorin utgörs av centrala begrepp ifrån en cost-benefit kalkyl. Under arbetet med uppsatsen har ett tydligt mönster utkristalliserat vilket utmynnat i följande. De slutsatser som dragits av studien är fördelar som ökad elförsörjning, intäkter samt ökad sysselsättning. Förlorade forssträckor orsakar ekonomiska förluster på grund av minskad fisketurism och naturupplevelsen av en fritt strömmande fors, vilket också drabbar turister och fritidshusägare i omgivningen.

Meat and fish was the most important food for the Sami people in northern Scandinavia until the beginning of the 20th century. It is not so well known that the Sami people also used a lot of wild plants as food and medicine although that kind of food was relatively common among them until the end of the 19th century. The purpose of this master thesis has been to describe which plants the Sami people used in general and also which plants were the most commonly used, and when and how these plants were harvested. I also wanted to measure the quantities of Angelica archangelica and Rumex acestosa within traditional harvest sites. Furthermore I wanted to find out if the plant use differed among Sami groups geographically.

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands.