Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill sÀga fritidspedagogens syn pÄ sig sjÀlv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara pÄ detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna Àr utformade för att ge svar pÄ hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser pÄ sig sjÀlv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förvÀntningar. Resultat visar att intervjupersonerna pÄverkas av samarbetet med lÀrarna pÄ sÄ sÀtt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lÀrarens, medan ett mindre vÀl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer sjÀlvstÀndigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lÀgre status Àn lÀraren och vi kan dÀrför inte se att det har nÄgon negativ inverkan pÄ yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Den hÀr studien genomfördes i samband med en fem veckor lÄng VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utstrÀckning förskoleklassbarn har förmÄga att göra olika typer av kopplingar sÄ kallade inferenser till text vid höglÀsningstillfÀllen i samband med boksamtal. UtifrÄn syftet uppkom frÄgestÀllningen: Hur gestaltades elevernas förmÄga eller mindre goda förmÄga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade sÀrskilt svÄrt att fÄ samtalet att flyta, och komma vidare frÄn sin första stÄndpunkt samt revidera sitt sÀtt att förstÄ en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del ocksÄ höll med varandra och hade svÄrigheter att i samtalen hÄlla sig till det relevanta i boksamtalens innehÄll.

Genom att arbeta i den palliativa vÄrden möter sjuksköterskor döende mÀnniskor och deras nÀrstÄende. NÀr sjukdomens förlopp inte gÄr att stoppa men med god omvÄrdnad underlÀttas patientens lidande och dÄ mÄr nÀrstÄende bÀttre nÀr de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. En manifest kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se nÀrstÄendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella Äsikter; att anförtros en nÀra relation.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebÀr granska tvÄ olika modeller att skola in barn och dess förÀldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar pÄ vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebÀr, vilka faktorer som Àr mest betydelsefulla för familjen nÀr de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer fÄr en bra start i förskolan.Metoden som anvÀnts i denna studie Àr kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor dÀr den ena förskolan anvÀnder kortdagsinskolning och den andra förskolan anvÀnder heldagsinskolning.I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen Àr överens om vad en lyckad inskolning innebÀr. De sÀger allihop att det viktigaste Àr att barnen Àr nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade pÄ att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan Àr att samarbetet och kontakten med förÀldrarna Àr avgörande för inskolningens resultat.En slutsats av studien Àr att de tvÄ inskolningsmodellerna Àr tvÄ varianter av samma modell. Modellerna Àr bara förfinade för att passa de barn och förÀldrar och pedagoger som finns just nu pÄ den aktuella förskolan.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ inblick i hur förÀldrasamverkan fungerar pÄ förskolan. Vi har fokuserat pÄ vilka verktyg som förskolan anvÀnder sig av i samverkan med hemmet. I vÄr undersökning har vi tittat nÀrmare pÄ hur förskolepersonalen arbetar för att frÀmja samarbetet och förÀldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har Àven valt att titta pÄ hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhÄllningssÀtt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhÄllningssÀtt i form av förÀldrasamverkan pÄ förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Detta arbete handlar om att undersöka hur vi kan anvÀnda oss av det visuella i ett spel för att motivera till samarbete och locka till gemenskap. VÄrt intresse lÄg i att undersöka kring tanken med att inte tÀnka sig ett spel som enbart en passiv flykt frÄn verkligheten, utan som ett verktyg som kan anvÀndas till att motivera till samarbete. Det spel som vi valt att utveckla var bestÀmt att vara anpassat för barn runt 10-Ärs Älder. Vi valde att anvÀnda oss av en metod som heter Layered Elaboration för att lÀra kÀnna vÄr mÄlgrupp tydligare, samt fÄ idéer och inspiration till hur vi kan anpassa ett spel för denna mÄlgrupp. Efter att vi haft en workshop tillsammans med barnen pÄ en skola, dÀr vi lÀt barnen rita vad de kom att tÀnka pÄ kring olika teman de fÄtt, utvecklade vi en spelbar prototyp som vi sedan lÀt barnen pÄ samma skola testa för att fÄ en utvÀrdering.

Cirka 100 000 patienter skadas inom sjukvÄrden i Sverige varje Är. För att förbÀttra denna situation fokuseras alltmer pÄ orsakerna till misstag. SÀkerhetskultur omfattar bland annat vÀrden, attityder, samarbete och beteenden pÄ arbetsplatsen och pÄverkar patientsÀkerheten. Syftet med studien var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors Äsikter om sÀkerhetskulturen pÄ arbetsplatsen. DÀrför genomfördes en enkÀtstudie dÀr 42 av 66 tillfrÄgade intensivvÄrdsjuksköterskor besvarade 64 frÄgor om attityder, kommunikation och samarbete.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus pÄ patientsÀkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, anvÀndandet av anvÀndarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck Àr en ny arbetsmetod för akutmottagningen pÄ Akademiska Sjukhuset, men har anvÀnts pÄ andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka.Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsÀkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och vÀlfungerande metod som ökade patientsÀkerheten. Sjuksköterskorna ansÄg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehÄlla fakta om sökorsaken.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Den hÀr systematiska litteraturstudien inriktar sig pÄ ett vÀxande problem inom mobbning, nÀmligen e-mobbning. E-mobbning Àr en ny form av mobbning som har vÀxt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste Ären. Traditionell skolmobbning har funnits i flera Är bakÄt, men med dagens teknik kan skolmobbningen Àven nÄ hemmet över nÀtet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur eleverna pÄverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks ocksÄ nÀrmare om de pÄverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.