Huvudsyftet med detta arbete Àr att ta redo pÄ hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lÀrarna. I den svenska skolan ska det ske en likvÀrdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi Àven tittat nÀrmre pÄ hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med fÄ öppna frÄgor, upprÀttades och denna anvÀndes i de fyra intervjutillfÀllena med lÀrarna.

Abstract (in English) The report clarifies how the economy of VĂ€rnamo and Tingsryd area experiencing and implementing APL, it also reveals their need for jacking from the school to improve students achievement.By highlighting some of the requirements, expectations, obligations and rights as schools, businesses and students have between each other can enhance our understanding of each other's activities. With increased understanding of each other's needs, function and values can be a more seamless cooperation take place which can increase the efficiency, usefulness and effectiveness of APL and apprenticeship.The investigation of the report includes a survey of 25 questions that companies involved in APL answers and interviews by two well-designate individuals in the subject, Jonas Olofsson, who among other things, wrote the book "Krisen i skolan" and Annika Jervgren is research assistant in the National Apprentice Committee.The supervisor's actions during the APL are addressed and they are critical to student achievement and how the profession is perceived. It is also evident that there is a desire for increased communication between schools and businesses and that practice is governed by established documented procedures to make the workplace time will be as constructive as possible for the students..

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Muskuloskeletal smÀrta Àr vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smÀrtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster frÄn Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primÀrvÄrd och hade sÀrskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehÄllsanalys.

Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumÀrkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för anvÀndandet av varumÀrket, för att undvika varumÀrkesförsvagning. Det Àr svÄrt att förutsÀga hur den andre parten kommer att agera och anvÀnda varumÀrket, vilket innebÀr en risk. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumÀrket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger pÄ varumÀrkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumÀrke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krÀvs Àven att hÀnsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras pÄ förtroende, vilket kan underlÀttas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst sprÄkbruk.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och hur Learning study som Àr en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbÀttra undervisningen i teater pÄ gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill sÀkerstÀlla att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbÀttrar deras kunskaper gÀllande begreppet nÀrvaro inom teaterÀmnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij sÄ innebÀr nÀrvaro en överensstÀmmelse mellan skÄdespelarens övertygelse i karaktÀren och det uttryck skÄdespelare och regissör vill förmedla. (JÀrleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag Àven reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom tvÄ studier inom Learning Study och en studie i teater.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men Ă€ven möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsstĂ€lld ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som pĂ„verkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes pĂ„ ett sjukhus i mellersta Sverige under vĂ„ren 2013, dĂ€r nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgrĂ€nserna och tidspress. Det var viktigt att ha förstĂ„else och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att Ă€ven kunna hjĂ€lpa varandra i arbetet ansĂ„gs betydelsefullt.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

I förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att förÀldrar ska ha ett nÀra samarbete med förskolan, bland annat ska förÀldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge förÀldrarna goda förutsÀttningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad förÀldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med förÀldrar stÀlls följande forskningsfrÄgor:* Vilken kÀnnedom har förÀldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förvÀntningar har förÀldrarna pÄ förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kÀnnedom om förskolan, vilket ocksÄ överrensstÀmmer med deras förvÀntningar pÄ förskolan.  Den förÀlder som har fÄtt ta del av hur lÀroplanen konkretiseras i verksamheten, har ocksÄ en vidare insikt i arbetet pÄ förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Uppsatsen handlar om illegala immigrationen och dess effekt i staden Rom. Europa möter idag ett stort problem för att stoppa illegala flyktingar frÄn att ta sig över grÀnsen till kontinenten. ImmigrationsvÄgen har ökat kraftigt de senaste Ären och var ett av de största diskussion Àmne i EU toppmötet i Bryssel juni 2003. Italien Àr en av de Europeiska lÀnder som har blivit en port för illegala immigranter för att komma in Europa.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bÀttre uppfattning för sambanden som finns mellan illegal immigration och staden Rom. Undersökningen i uppsatsen behandlar den illegala immigrationens omfattning och karaktÀr som ett fenomen i staden Rom.

I denna uppsats har jag undersökt vad egenföretagare pÄ landsbygden ser som begrÀnsningar i sitt företagande. Intresset för detta omrÄde vÀcktes under kursen entreprenörskap för landsbygdsutveckling, dÀr Sveriges lantbruksuniversitet gjorde ett samarbete med Uppsala kommun i och med arbetet med deras nya utvecklingsplan. Samarbetet utfördes genom att studenterna höll i ?Landsbygd 2.0? workshops pÄ Uppsalas bygder. Studien utgörs av tre kvalitativa intervjuer med en företagarförening och tvÄ egenföretagare.

BAKGRUND:DÄ det stÄr i LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) att det skall finnas ett samarbete mellanhem och förskola. Samarbetet har utvecklats över tid och idag vill förÀldrarna vara med attpÄverka vissa aspekter i verksamheten. Detta samarbete pÄverkar vÄr yrkesroll och i allrahögsta grad barnen pÄ förskolan.SYFTE:Att undersöka vÄrdnadshavares vilja att pÄverka i förskolan kontra pedagogers upplevelsergÀllande detta.METOD:Undersökningen bygger pÄ enkÀter till pedagoger och förÀldrar frÄn tre olika förskolor. DetlÀmnades ut 36 stycken enkÀter till pedagoger och 26 kom tillbaka besvarade. TillförÀldrarna lÀmnade vi ut 85 och fick tillbaka 32 ifyllda.RESULTAT:EnkÀtstudien visar att förÀldrar vill vara med och pÄverka vissa delar av verksamheten merÀn andra.

TV och Radio Àr tvÄ olika medier med mÄnga skillnader, men ocksÄ mÄnga likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa tvÄ medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosÀndningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivÄ och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsstÀller bÄde en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsÀndningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krÀvs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krÀvs det att publiken i de bÄda medierna fÄr en sÄ likvÀrdigupplevelse, av innehÄllet, som möjligt.