Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

Det sker mÄnga möten mellan förÀldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med förÀldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka i vilken grad förÀldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer pÄ tvÄ förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var Àven att urskilja aspekter som frÀmjar eller hÀmmar en god relation.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur undersköterskor i fyra olika verksamheter upplever att deras arbetssituation har förÀndrats sedan man införde LCP (Liverpool Care Pathway). Vidare belyses hur undersköterskorna menar att samarbete, kommunikation och relation har pÄverkats och pÄ vilket sÀtt och i sÄ fall hur. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn samverkan och ett professionellt förhÄllningssÀtt i socialt arbete. Ett annat perspektiv som uppsatsen belyser Àr pÄ vilket sÀtt metoden blev introducerad i organisationen, detta utifrÄn implementeringsprocesser och kommunikationsteorin. Resultatet visar att undersköterskorna upplever en större delaktighet och trygghet i deras arbete idag jÀmfört med tidigare.

Syfte Att utreda FAR och RevisorsnÀmndens förÀndrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har bÄde primÀr- samt sekundÀrdata anvÀnts. PrimÀrdatan innehÄller intervjuer med flertalet personer vÀl insatta i Àmnet. SekundÀrdatan bestÄr huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ teorier kring global governance.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en sÀrskild arbetsform dÀr tvÄ terapeuter samarbetar i terapirummet, Àr ett förvÄnansvÀrt outforskat koncept, sÀrskilt med tanke pÄ hur ofta co-terapi anvÀnds i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka Äsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. HuvudfrÄgestÀllningarna har bl.a. varit vilken instÀllning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kÀnnetecknar ett vÀlfungerande samarbete mellan tvÄ terapeuter och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr en terapeut skall vÀlja ut en kollega att samarbeta med.

Den hÀr studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de anvÀnder sig av nÀr de rÀknar. Den utforskar Àven hur barn samarbetar nÀr de jobbar i grupp med matematiska problem. TvÄ undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i tvÄ delar. I den första delen intervjuades nÄgra barn ett och ett för att faststÀlla var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mÀssigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer tvÄ som skedde vid ett annat tillfÀlle.

I denna rapport tar vi upp ansvarsfrÄgan kring sÀkerhetsarbetet vid LuleÄ Hockeys hemmamatcher i Coop arena. Vi har genom att studera lagtext, intervjua företrÀdare frÄn polisen, LuleÄ Hockey och LuleÄFans, LuleÄ Hockeys supporterklubb, försökt skapa oss en bild av dels hur det juridiska ansvaret fördelas och dels hur samarbetet fungerar de olika aktörerna emellan. Enligt ordningslagen har LuleÄ Hockey ansvaret för sÀkerheten i Coop arena. Polisen Àr alltid nÀrvarande vid matcher och har Àven extra bevakning vid derbymatcher mellan LuleÄ Hockey och SkellefteÄ AIK. Denna bevakning behöver dock inte LuleÄ Hockey betala nÄgot för eftersom de Àr en ideell förening.

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Syftet med vÄr studie Àr att se hur förÀldrar/vÄrdnadshavare ser pÄ anvÀndningen avtecken som stöd, TSS, för att underlÀtta sitt barns kommunikation och sprÄkutveckling.UtifrÄn detta syfte har vi formulerat följande frÄgor: Vilka för och nackdelar serförÀldrar/vÄrdnadshavare med TSS? I vilka situationer anvÀnderförÀldrar/vÄrdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola nÀrdet gÀller TSS? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka utenkÀter till Ätta förÀldrar/vÄrdnadshavare som vi visste anvÀnder eller har anvÀnt TSStillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att förÀldrar/vÄrdnadshavare serpositivt pÄ anvÀndningen av TSS för sitt barn. FörÀldrar/vÄrdnadshavare har ocksÄ settatt barnets frustration har minskat nÀr det blivit förstÄtt och kunnat göra sig förstÄdd.Genom att barnet fÄr ett verktyg, TSS, att kommunicera med sÄ minskar samtidigtrisken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommenderaandra förÀldrar/vÄrdnadshavare vars barn har sprÄk och kommunikationssvÄrigheter attanvÀnda sig av TSS.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ i ett nÀtverk dÀr konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mÄl. Vidare undersöks Àven bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhÄlla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes pÄ fem aktörer inom LuleÄ Taxi, som Àr ett nÀtverk av konkurrerande företag.

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hÀlso- och sjukvÄrden, inte minst i multiprofessionella team dÀr flera yrkesgrupper bedriver ett nÀra samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar Àr det extra viktigt med en vÀl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nÄ patientsÀkra resultat. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka kommunikation till sÄvÀl det bÀttre som det sÀmre.SYFTE: Att beskriva hur sÀker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten bestÄr av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsÀkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Sverige har traditionellt sett haft en negativ instÀllning till erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar. Enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken krÀvs stöd i lag för erkÀnnande och verkstÀllighet av en utlÀndsk dom i Sverige.Sedan Sveriges intrÀde i EU, och Bryssel I-förordningens införande, har synen pÄ domar som hÀrrör frÄn medlemstater inom EU förÀndrats. Det kan numera sÀgas att fri rörlighet av domar förekommer inom EU. Det leder till att Sverige erkÀnner och verkstÀller utlÀndska domar som har avgjorts inom EU.Mellan Sverige och tredje land Àr lÀget ett annat. Problem uppstod dÄ Nacka tingsrÀtt valde att lÀgga amerikanska domar till grund för en svensk dom, utan stöd i lag.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ett antal pedagoger pÄ olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssÀtt vid datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning samt hur pedagogerna vÀrderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. FrÄgorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och lÀsfÀrdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgÄr det att pedagogerna ser positivt pÄ metoden, Skriva sig till lÀsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer pÄ innehÄllet och sprÄket i berÀttelserna Àn att forma bokstÀver för hand.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.