Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra förÀldrars förvÀntningar pÄ skolans ansvarstagande nÀr deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar ocksÄ till att lyfta fram förÀldrarnas tankar och förvÀntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie Àr: nÀr nÄgon eller nÄgra vid upprepande tillfÀllen blir utsatta för nÄgon form av krÀnkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebÀra. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med förÀldrar till barn i Äldrarna 6-12 Är.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgÀngliggör sig gentemot skolan. Med hjÀlp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jÀmför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser pÄ begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gÀllande kursplaner och lÀroplan.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men Ă€ven möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsstĂ€lld ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som pĂ„verkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes pĂ„ ett sjukhus i mellersta Sverige under vĂ„ren 2013, dĂ€r nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgrĂ€nserna och tidspress. Det var viktigt att ha förstĂ„else och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att Ă€ven kunna hjĂ€lpa varandra i arbetet ansĂ„gs betydelsefullt.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera och kartlĂ€gga grĂ€nslandet dĂ€r olika professioner inom vĂ„rden möts och samverkar. Vi vill ta reda pĂ„ hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstĂ„ nĂ€r de skall samarbeta och varför. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie genomförd pĂ„ sjuksköterskor, lĂ€kare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vĂ„rdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som rĂ„der pĂ„ respektive avdelning. Teorin Ă€r baserad pĂ„ en genomgĂ„ng av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lĂ€rande.

Syftet med studien var att studera vilka försÀttningarna Àr för en kommun med att skapa ?bÀrande broar? d.v.s. en bra övergÄng och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad Àr det man vÀrdesÀtter, saknar och vill förÀndra i samverkansarbetet? Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergÄng och samverkan.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekommande erfarenheter som finnas pÄ den lokala nivÄn kring arbetet med elever som kommer frÄn förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur lÀggs arbetet upp kring mÄluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lÀrare finns? Studien bygger pÄ totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lÀrare pÄ fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att bÄde skolledare och lÀrare Àr medvetna om sprÄkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

Syftet med studien Àr att genom en parallellstudie av tvÄ företag, dÀr leverantörerna spelar en viktig roll, tydliggöra för hur företag bör gÄ tillvÀga för att bygga leverantörsrelationer dÀr gemensamt vÀrde skapas. Tanken med studien Àr att identifiera problem och möjligheter i fallföretagen men Àven skapa en generaliserande bild. Studien identifierar ett antal viktiga faktorer som Àr kritiska i byggandet av vÀrdeskapande leverantörsrelationer. Dessa Àr intern konsensus om dels vilken kunskap utifrÄn som Àr kritisk för företaget, dels hur arbetet med leverantörerna skall gÄ till. Företaget behöver Àven en segmenteringsmodell för att identifiera de rÀtta leverantörerna.

Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fÄtt en allt större betydelse. DÀrför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio Ären och förvÀntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap Àr dock inte sÄ enkla att skapa och utveckla. Det finns mÄnga problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas pÄ framgÄngsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nÀstan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.

This thesis describes and analyzes how some early childhood educators and parents perceive cooperation in educational work with 4-5 years old children who have been diagnosed with autism. The work will examine which approach preschool teachers assume, the extent to which parents are involved in the work and how parents influence looks.The Literature section provides an overview of previous research on different pedagogical approaches with autistic children, what parental cooperation can mean for autistic children, and what advantages and disadvantages there are with cooperation between preschool teachers and parents.This work has a hermeneutic perspective. The method is based on a qualitative study where we used qualitative interviews with a hermeneutics base. The theoretical starting point for this work is the variety of theoretical perspectives.The final results/summary we came up with is that preschool teachers and parents of autistic children believe that parental cooperation in preschool has a crucial role in children's development and learning. Both sides believe that it is necessary to have a partnership, but we also came to the conclusion that parental cooperation, in addition to the positive, was also perceived as problematic to some degree..

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Undersökningen berör omrÄdet fritidspedagoger och lÀrare i olika samarbetsformer med Äsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen Àr att finna svar pÄ hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollÀrare ser ut, hur pedagogerna tÀnker kring samarbetet och vad de har för Äsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar pÄ hur olika pedagoger frÄn tvÄ olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fÄtt möjlighet att utforma sin arbetssituation sjÀlva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra Ätta KME-studenters intentioner med och vÀg mot de mÄl som formulerats för projektet ?LÀra pÄ riktigt? som pÄgick i Malmö under höstterminen 2006. Genom synliggörandet och vÄrt eget reflekterande och analyserande av vad som sker i projektet vill vi nÀrma oss frÄgan om KME kan tillföra skolan nÄgot som inte redan finns dÀr idag och om fallet Àr sÄ vill vi sÀtta fingret pÄ vad det Àr. Samtidigt vill vi fÄ syn pÄ hur studenterna gÄr till vÀga för att nÄ de mÄl som Àr uppsatta för projektet. Vi genomförde vÄr undersökning med hjÀlp av etnografiska metoder och vi deltog och observerade studenternas och elevernas vÀg genom projektet under stora delar av hösten 2006.

VÄrt samhÀlle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sÄrbart, nya riskkÀllor har tillkommit och det Àr viktigt att rÀddningsarbetet vid en insats kommer igÄng snabbt och blir sÄ effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor stÄr det att: ?RÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstÄnden mellan nÀrmaste rÀddningstjÀnst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgÄngen av hÀndelsen blir mindre lyckosam pÄ grund av lÄng tid innan rÀddningstjÀnsten anlÀnt.