Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta klientcentrerat inom slutenvÄrden. Totalt intervjuades tio arbetsterapeuter verksamma inom slutenvÄrden i Norrbottens och VÀsternorrlands lÀns landsting. Datainsamlingen genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjufrÄgor. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vikten av klientens delaktighet i rehabiliteringen, Att bestÀmma eller att erbjuda interventioner i den inledande rehabiliteringsfasen samt Anhöriga och vÄrdpersonal bÄde ett hinder och en resurs.? Resultatet visade att det enligt arbetsterapeuternas erfarenheter var en sjÀlvklarhet att utgÄ ifrÄn ett klientcentrerat arbetssÀtt i det praktiska arbetet.

Sammanfattning idag stÀlls inför nya strategiska utmaningar dÀr de mÄste göra mer med fÀrre resurser. För att utvecklas och hÄlla jÀmna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. 'Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstÄr inom ett samarbete. Vi har sÄledes för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka ett pÄgÄende samarbete mellan tvÄ svenska tillverkningsföretag.

Detta Àr en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gÀllande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det sÄ kallade samrÄdet. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillÀmpats Àr sociologiska teorier om professioner och grÀnsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrÄdet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spÀnningar mellan dem.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva vilka behov som de intagna pÄ anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet Àr vidare att belysa om socialtjÀnsten och kriminalvÄrden erbjuder tillrÀcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.FrÄgestÀllningar: ? Vad har de som skall slussas ut frÄn anstalt för behov av hjÀlp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut frÄn anstalt, möjligheten att fÄ den hjÀlp och det stöd av kriminalvÄrden och socialtjÀnsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvÄrden och socialtjÀnsten i arbetet med utslussning av intagna frÄn anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning frÄn anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta interner och representanter för frivÄrd, anstalt och socialtjÀnst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjÀnstens och kriminalvÄrdens insatser vid utslussningen av interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfÀlligt.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och TorneÄ som gÄr pÄ den gemensamma skolan, ? SprÄkskolan upplever att det Àr att bo i en grÀnsstad samt att se hur samarbetet pÄ skolan fungerar och hur deras instÀllningar till varandra Àr i och med att dem kommer frÄn tvÄ olika lÀnder och tvÄ kulturer möts. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ om skolans mÄl nÄs ? Àr eleverna tvÄsprÄkiga nÀr de lÀmnar skolan och hur umgÄs de svenska och finska eleverna med varandra. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor sÄ valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass pÄ SprÄkskolan.

Under 1990-talet förÀndrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, sÄ kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förÀndringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fÄtt ett allt större inflytande pÄ deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med tvÄ ideella organisationer pÄ entreprenad och en ansvarig kommuntjÀnsteman undersökt den förÀndrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vÄr analys har vi Àven anvÀnt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Det övergripande mÄlet med Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz Àr att fler barn och ungdomar ska bli mer fysiskt aktiva. Syftet med studien Àr att jÀmföra dessa tvÄ verksamheter för att se vilka likheter och skillnader det finns i samarbetet med skolan i Stockholm och i det schweiziska lÀnet Aargau. Mina frÄgestÀllningar Àr följande:Hur skiljer sig dessa verksamheter Ät?Hur upplevs samarbetet med skolan i Stockholm respektive Aargau?Vilka möjligheter finns det för att alla elever kan vara fysiskt aktiva?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie. Jag valde att göra sammanlagt fyra intervjuer för att fÄ en inblick i hur verksamheterna fungerar samt hur de samarbetar mellan skola och förening.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board.Det visas i studien att turism har stor betydelse för vÀrldsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och fÄ alla parter att dra Ät samma hÄll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm Àr dÄ undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mÄl att utöka antalet gÀstnÀtter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet.För att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board.Slutsatsen som kan dras efter studien Àr att Stockholm Visitors Board delvis inte nÄtt ut till alla hotell vilket kan bero pÄ bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet..

Organisationens mÄl Àr att de gÀster som kommer till hotell/konferensanlÀggningen skall bli behandlade som kungar. AffÀrsidén i organisationens lyder: "UrsÀkta ers majestÀt! Hos oss Àr alla gÀster kungar". För att fÄ gÀsterna att kÀnna sig som kungar krÀvs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstÀnk, kommunikation och förstÄelse mellan personalen.Studien Àr en fallstudie i förbÀttringsarbete och skall ge organisationen verktyg att anvÀnda i förbÀttringsarbetet. Syftet med studien Àr att identifiera förbÀttringsomrÄden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbÀttringsomrÄde ska vidareutvecklas som ett projekt.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

ProblemFlygbranschen har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en stor förÀndring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgÄngspunkt Àr att den förÀndrade situationen i flygbranschen förÀndrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. IstÀllet för att dela upp arbetet kan det löna sig att se pÄ en hel, gemensam, vÀrdekedja med ett gemensamt mÄl. Trots de nya omstÀndigheterna dÀr det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de bÄda aktörerna Àr Àmnet bÄde nytt och relativt outforskat.

Denna uppsats utgÄr ifrÄn författarens egna sjÀlvupplevda erfarenheter frÄn en turné med en barnteaterförestÀllning hösten 2012 och beskriver hÀndelser och situationer som uppkom under turnéns gÄng. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör Àven de olika villkor, skola och teater har att förhÄlla sig till. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och teater, att förstÄ lÀrares relation till teaterformen samt den konstnÀrliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.UndersökningsfrÄgorna lyder:Hur kan man förstÄ skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lÀrare och konstnÀrlig ledare Àr viktiga med hÀnsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lÀrare och konstnÀrlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlÀttas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlÀtta mötet mellan teater och skola?Studien Àr en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet bestÄr i deltagande observationer, frÄgeformulÀr och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler gÄr till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i FinspÄngskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianÀtverken samt Àven hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick frÄn teorier av Andy Bennett dÀr han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival Àr sÄ mycket mer Àn bara en plats att lyssna pÄ musik, som Àven stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jÀmförde de teorier vi utgick ifrÄn med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de Àger rum pÄ. En frÄga som vi har utgÄtt ifrÄn Àr om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.

Franchise Àr idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affÀrskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan tvÄ nÀringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer sÄsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen hÀrstammar frÀmst frÄn USA och omrÄdets regleringar, bÄde i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan Är 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingÄende. Den amerikanska reglering som frÀmst reglerar franchise Àr the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs Àr Federal Trade Commission.För franchiseavtalets parter rÄder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera omrÄdet.