Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och Samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och Samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant Samarbete alldeles för sällan. .

I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares Samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett Samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga Samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstärkande samarbetsövningar och om de förstår att innehållet i övningarna har som mål att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville även undersöka om det fanns någon skillnad mellan eleverna i år 1 och år 2 i fråga om ovanstående. Vi genomförde gruppstärkande och samarbetsinriktade övningar i två skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfällen under 4 veckor, och var av lite olika karaktär. Metoderna vi använde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkät, gruppintervjuer och deltagande observationer.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvårdnadsarbetet. Ytterligare frågeställning som författarna ville få besvarad var hur deras Samarbete fungerade. Metoden som användes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda på informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor på två avdelningar på UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares Samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett Samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga Samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på Samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet Samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett Samarbete i ordets rätta betydelse.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i Samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande Samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.

Den här rapporten beskriver mitt kandidatarbete; en stoppad möbels tillkomst och utveckling under Samarbete med JARM. Den beskriver företaget, min designprocess och vårt Samarbete, hur kommunikationen har fungerat och bakgrunden till Samarbetet.Insamling av inspirationsmaterial, utforskande och analys av olika företags soffor och tekniska lösningar. Utformning av brief, projektplanering, mina skissetapper på papper, från enkla ideskisser till slutgiltigt förslag på modell. Skissmodeller i Solidworks arbetet med renderingar som bollats mellan mig och mina samarbetspartners. Modellens utveckling och diskussionen kring denna.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstå varandra och Samarbete kan eventuellt bli lidande då det uppstår missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om organisationskulturen påverkar samarbetsförmåga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nåddes genom att undersöka branschkulturen på universitetsnivå, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras på en kvantitativ undersökning i form av enkätundersökning och bygger på uppgifter från ett flertal studenter.

Detta examensarbete är en intervjustudie om danslärare och klasslärares tankar och åsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar även frågan hur ett Samarbete mellan klasslärare och danslärare kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare och klasslärare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan användas som konstform och/eller metod för att nå mål i andra ämnen. Den förtydligar även hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhäva det typiska tolkar sina upplevelser.

Syftet med arbetet var att kartlägga Samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur Samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett Samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur Samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av.

The following is an explorative work on various forms of collaboration. The core of our exploration revolves around the idea of co-operation as a tool for examination, a collective working method, the input/output within creative practices as well as a phenomena in its own right? It is however not ?simply? about collaboration, but rather places as much focus on a highly personal search for new working methods, new approaches towards research and on the development of our relationship to graphic design. From beginning to end, the entire project has become a work whereby the term ?we? has been more important than ?me? ? a well-functioning project with a common purpose: a collaboration, between us..

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn.

Denna uppsats bygger på empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelärare. Syftet är att ta reda på dessas inställning till och erfarenheter av ämnesövergripande Samarbete med slöjd som en av de ingående ämnena. Resonemangen sätts in i en ram av teorier, läroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lämplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till ämnesövergripande Samarbete då det ger tydliga sammanhang för elevernas lärande vilket anses fördelaktigt, men mängden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det kräver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som måste hinnas med. En annan tydlig indikation är att lärarnas sätt att uttrycka sig är väsensskilt från den typ av fackspråk som används inom forskningen..

Vid utvecklandet av en webbsida krävs spetskompetens i kunskaper relaterade till Internet. Företag tvingas därför i många fall att inhämta denna spetskompetens från externa webbyråer vid utvecklandet av sina webbsidor.I och med detta hamnar ett stort ansvar för denna kommunikationskanals marknadsföring hos webbyråerna. Webbyråerna får rollen som kommunikatörer av företagens image.För att imagen via webbsidan ska förmedlas på rätt sätt blir det viktigt att webbyråerna får tillgång till information angående företagets målgrupp och marknadsföringsstrategier.Därav blir kommunikation och Samarbete mellan webbyrån och företag viktiga faktorer för webbsidans förmåga att leverera en korrekt utformad imageförmedling.Vi har med hjälp av olika kommunikations- och planeringsfilosofiteorier tagit fram en teoretisk referensram som legat till grund för vår analys och utvärdering av sambandet mellan Samarbete och webbsidans förmåga att förmedla image.Vårt arbete som bygger på intervjuer och ett frågeformulär visade att det fanns ett samband mellan webbsidors förmåga att förmedla företagets imageegenskaper och det Samarbete ur vilket webbsidan utvecklats.De slutsatser vi kom fram till var att Samarbetet vid utvecklandet av en webbsida bör innehålla faktorer som är förknippade med Normanns processtyrningsfilosofier.Dessa faktorer är:Ömsesidig involveringGod kommunikationHänsyn till kundens kundDubbelriktat lärandePlanering är ett inlärningsförlopp.