MÄnga Àldre som bor pÄ sÀrskilda boenden behöver ofta hjÀlp med sin munvÄrd. Tidigare studier och rapporter beskriver vÄrdpersonalens bristande kunskap om och instÀllning till munhÀlsa och munvÄrd. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa pÄ sÀrskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter frÄn elva sÀrskilda boenden intervjuades. Resultatet frÄn informanternas olika uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvÄrd, organisation och arbetsledning, tillgÀnglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvÄrdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Att arbetsleda omvÄrdnaden Àr en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter. Syftet med studien Àr att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar sitt ledarskap i omvÄrdnaden. Metoden Àr en empirisk studie, dÀr en enkÀt lÀmnades ut till 89 sjuksköterskor pÄ en klinik vid UMAS. EnkÀten besvarades av 68 (76,4 %) sjuksköterskor, vilket betyder att bortfallet var litet och dÀrmed ökar studiens tyngd. I resultatet visade det sig att svaren följer Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, dock kan vissa andra tendenser skönjas i vissa variabler..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Aktuatorer Àr idag det senaste inom smarta textilier efter utvecklingen av bland annat sensorer. Med aktuatorernas funktioner finns idag potential att utveckla nya material som inte bara har förmÄgan att kÀnna av saker, utan Àven röra sig genom formförÀndring. FormÀndringen innebÀr att aktuatorer har förmÄga att ge en respons pÄ stimulus och en del aktuatorer har dessutom förmÄgan att uppnÄ reversibilitet. I detta examensarbete presenteras dÀrmed en experimentell studie dÀr olika polymera material har sammanfogats genom laminering och dÀrefter utsatts för vÀrme. Syftet med den experimentella studien Àr bland annat att undersöka om plastlamineringar kan efterlikna termiskt aktiverade bikomponentfibrer.

Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik pÄ frammarsch som stÀndigt bryter nya banor sÄvÀl inom industrin som hos den smÄskaliga utövaren. I den hÀr uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhÄller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det Àr en jÀmförelse utifrÄn en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik som förstÀrker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen Àr av kvalitativ natur dÀr material hÀmtats in för tolkning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

DÄ livslÀngden i samhÀllet ökar och alltfler lever lÀnge med mÄnga diagnoser har vi ett vÀxande behov av en vÀlfungerande Àldreomsorg. Efter Àdelreformen dör alltfler Àldre personer pÄ sÀrskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvÄrdnad som ges dÀr. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvÄrdnad till Àldre personer under livets sista tid pÄ sÀrskilt boende. Studien baseras pÄ intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre Ärs erfarenhet av att arbeta pÄ sÀrskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom tre teman; en naturlig vÀg mot döden, den Àldre personen som utgÄngspunkt i omvÄrdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begrÀnsande förutsÀttningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög Älder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om.

SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stĂ€rka varumĂ€rkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frĂ„gestĂ€llningar:? PĂ„ vilket sĂ€tt arbetar regionen med att profilera sitt varumĂ€rke mot potentiella besökare?? Vilken uppfattning finns av regionens varumĂ€rke hos potentiella besökare?MetodVi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestĂ„ende av fem intervjuer samt en enkĂ€tundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter frĂ„n bĂ„de Kalmar och Öland samt med varumĂ€rkesbyggare.

I denna rapport presenteras olika koncept pÄ hur utformningen av hÄllare till baklyktor kan se ut. Arbetet Àr ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mÀngd olika lösningar har utarbetats dÀr det till slut uppenbarats fyra olika koncept pÄ lösningar. Dessa olika lösningar har vÀgts mot varandra utifrÄn den metod som anvÀnts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept dÀr tanken bakom lösningen Àr att utforma en kapsel som efterliknar det formsprÄk som finns pÄ framlyktorna pÄ lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att fÄ fler lyktor..

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett perspektiv som vÀxt sig starkare under de senaste Ären. I störreorganisationer med interna företagshÀlsor Àr det HR och förstnÀmnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser. Studien har sin utgÄngspunkt i att vifick möjligheten att studera hur tvÄ olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgrÀnser och uppfattar ett hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka samarbetet mellan HR och HÀlsan &Arbetslivet inom VÀstra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthÀlsofrÀmjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom omrÄdet berör HR:sförÀndrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshÀlsovÄrdens pÄgÄende resa som under de senaste Ärtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstÀnk och inkluderar fler yrkesgrupper Àn tidigare. Kapitlet avslutas med enframstÀllning av det hÀlsofrÀmjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.

Detta Àr en studie om coopetition inom destinationsnÀtverk, det vill sÀga nÀr aktörer pÄ en turistdestination ingÄr i ett nÀtverk dÀr samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien Àr gjord pÄ Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnÀtverk i GÀllivare i norra Lappland som bestÄr av ett destinationsbolag, turistbyrÄn samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnÀringen. Coopetition Àr en sammansÀttning av engelskans cooperation och competition och Àr ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer gÄr samman för att nÄ konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie Àr utveckla en förstÄelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnÀtverk och det praktiska syftet Àr att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnÀtverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förstÄelse för hur kommunikation och motivation pÄverkar samarbetet inom nÀtverket. I och med att vi i studien vill nÄ en förstÄelse för begreppet coopetition inom destinationsnÀtverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet Àr att se hur de pÄ förhand bestÀmda faktorerna kommunikation och motivation pÄverkar coopetition sÄ antar studien ett deduktivt angreppssÀtt.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att analysera vilka inhemska intressen som kan tÀnkas pÄverka nationalstaters stÀllningstagande i relation till Kyotoprotokollet. Detta har gjorts genom att svara pÄ olika frÄgestÀllningar om varför lÀnderna valde att agera som gjorde. Dessutom har det besvarats pÄ vilket sÀtt lÀndernas agerande kan kopplas till den internationella, respektive den inhemska arenan. Uppsatsen har Àven besvarat hur internationella avtal pÄverkas av att lÀnder vÀljer att ansluta sig respektive hoppa av avtalen..