Flertalet av patienterna inom den rÀttspsykiatriska vÄrden har mÄngfacetterad problematik med allvarlig psykisk störning, vilket oftast innebÀr ett livslÄngt behov av stöd och behandling. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och skötares erfarenheter av att arbeta med mÄl för omvÄrdnad i den rÀttspsykiatriska vÄrden. Tretton sjuksköterskor och skötare som arbetar inom den rÀttspsykiatriska vÄrden deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes i form av diskussion i fokusgrupper. Studien utfördes med kvalitativ ansats och materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys.

Hur destinationer arbetar med utveckling och marknadsföring för att attrahera turister Àr tvÄ vÀlutforskade omrÄden. Att se pÄ destinationers utveckling och marknadsföring ur ett resebolags perspektiv Àr idag outforskat. Eftersom det Àr resebolagen som tillhandahÄller resor till turisten anser vi att detta perspektiv Àr av största intresse att behandla. Vad krÀvs dÄ för att en destination ska vara intressant ur resebolagens perspektiv? Hur betydande Àr egentligen platsens arbete med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för resebolagens val? Vi stÀller oss ocksÄ frÄgan vad det Àr som pÄverkar en destinations popularitet och hur det kommer sig att resebolagen vÀljer vissa destinationer framför andra? Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka aspekter som pÄverkar resebolags lokaliseringsbeslut.

Ekosystembaserad förvaltning bygger pÄ en helhetlig syn pÄ ekosystemen och dess förhÄllande till mÀnsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge Àr ett de lÀngst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. LÄng vÀg ÄterstÄr dock för att uppnÄ de mÄlsÀttningar som satts och sÀrskilt gÀller detta miljömÄlet för biologisk mÄngfald. Trots att fiskeri utpekats som den största pÄverkningsfaktorn pÄ biologisk mÄngfald har det varit lite fokus pÄ fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den hÀr uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser pÄ vÀrdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fÄtt liten uppmÀrksamhet.Helhetlighet och tvÀrsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de frÀmsta vÀrdena med förvaltningsplanen.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

NÀr parker och andra grönomrÄden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur omrÄdet Àr tÀnkt att fungera, hur mÀnniskorna ska orienterar sig, uppleva och anvÀnda parken. Vad vi inte vet Àr hur verkligheten sedan blir. DÄ det lÀggs mycket tid och pengar pÄ att planera grönomrÄden för mÀnniskor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutÀndan upplever det. Arbetet Àr en vetenskaplig undersökning av hur mÀnniskor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen pÄ Stockholms Universitet..

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krÀvde mycket frÄn bÄde patient och vÄrdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvÀndigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sÄgs som unik och vÄrdpersonal skulle i sitt arbete strÀva efter att förstÄ hur var och en upplevde sin vÀrld. Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla fördjupad förstÄelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vÄrdpersonal.

VÄr studie Àr gjord i syfte att belysa Ätta pedagogers syn pÄ den lokala elevhÀlsan. Vi undersöker ocksÄ vilka förvÀntningar pedagogerna har pÄ elevhÀlsan dÄ de söker stöd för ett elevÀrende, hur samarbetet mellan elevhÀlsan och pedagogerna ser ut samt hur Äterkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera pÄ hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhÀlsan och hur de ser pÄ rektors betydelse för det elevvÄrdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnÄ studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhÀlsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram nÄgra viktiga teorier sÄsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen pÄ psykisk ohÀlsa förÀndrades avvecklades den institutionsbaserade vÄrdformen. 1995 Ärs psykiatrireform syftade till att stÀrka dessa patienters rÀttigheter och stÀllning i samhÀlletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en nÀrstÄende med psykisk ohÀlsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet Àr Katie Erikssons lidandebegrepp.

Projektet ga?r ut pa? att go?ra en konsert med Whitney Houstons la?tar. Konserten go?rs i samarbete med tva? andra sa?ngerskor, och ett band pa? fyra personer. Musiken arrangeras av oss sa?ngerskor, och hela konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasa?ng, medleyn och koreografi.

Detta Ă€r en kvalitativ fĂ€ltstudie med syfte att fĂ„ förskollĂ€rare och dramapedagogers erfarenheter och syn pĂ„ dramapedagogik med yngre barn i förskolan. För att undersöka har vi anvĂ€nt oss av intervjuer och observationer. UndersökningsomrĂ„det har varit tvĂ„ förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Åldersgruppen vi inriktat oss mot Ă€r 1-3 Ă„r. Studien visar att dramapedagogik Ă€r en arbetsmetod som förskollĂ€rare gĂ€rna anvĂ€nder.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats. För att detta skall möjliggöras stÀlls det höga krav pÄ bÄde deltagande aktörer och de kommunikationsartefakter som anvÀnds.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur tre förskollÀrare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism Àr utformat och organiserat. För att precisera syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollÀrarna det stöd de sjÀlva fÄr kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare. För att finna svar pÄ frÄgor angÄende förskollÀrarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism Àr utformat och organiserat har intervjuerna baserats pÄ processfrÄgor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet Àr viktiga delar i hur stödet Àr organiserat och utformat.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och instÀllningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hÀlsocentraler med hög respektive lÄg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog frÄn tvÄ topplistplacerade hÀlsocentraler och en icke topplistplacerade hÀlsocentral i ett lÀn, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav tvÄ kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hÀlsocentralerna respektive den icke topplistade hÀlsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hÀlsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.