Årligen avlider cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 % Ă€r i behov av palliativ vĂ„rd. Den palliativa vĂ„rden bedrevs tidigare till större del pĂ„ sjukhus men forskning pĂ„visar att fler idag önskar att dö i det egna hemmet. I takt med att befolkningen blir Ă€ldre ökar kraven pĂ„ den palliativa vĂ„rden. För att kunna ge palliativa patienter omvĂ„rdnad av god kvalitet Ă€r det viktigt att sjuksköterskan innehar fördjupad kunskap kring arbetets innebörd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ omvĂ„rdnad i hemmet.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

For some time now, there has been a debate concerning the relationship between the Cultural Heritage of Sweden and the public. It is said that mediation has been, and still is a, one-waydialog between the two. As a result, people have found a new way to interact with our heritage, thru cultural tourism. This area has been blamed for commercializing our CulturalHeritage, but also ignoring the great problems concerning fragile monuments and sites, which can be destroyed by tourism. Is it possible to find a solution regarding these problems, andcan these two areas benefit from each other?.

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

I enlighet med den trend som rÄder inom den tekniska utvecklingen i samhÀllet i stort, introduceras nu ett sÀtt för bankers kunder att ha personliga rÄdgivningsmöten via Internet. Tidigare har sÄdana möten skett ansikte mot ansikte pÄ det bankkontor som kunden tillhör. Det finns en rad fördelar med att tjÀnster sker online som exempelvis tideffektivitet, geografiskt oberoende och mer flexibelt i allmÀnhet. Den hÀr kvalitativa studien handlar om en underökning kring hur personliga (finansiella) rÄdgivare upplever att arbeta med den hÀr typen utav möten, nÀrmare bestÀmt vilka faktorer som de anser viktiga nÀr möten som skett ansikte mot ansikte kan komma att ske online. Studien innefattar ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att ta reda pÄ dessa faktorer samt att granska dem utifrÄn ramverket datorstött samarbete och synsÀttet kroppsbaserad kognition.

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

ÖvervĂ€gande delen av forskning kring socialtjĂ€nstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller förĂ€ldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte pĂ„trĂ€ffats forskning riktad mot förĂ€ldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex förĂ€ldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjĂ€nsten och olika vĂ„rdgivare sĂ„som familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys pĂ„ narrativ bas, visar att förĂ€ldrarna Ă€r i stora drag nöjda med det samarbete som pĂ„gĂ„r gĂ€llande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. FörĂ€ldrarna har dock dĂ€rmed inte avsagt sig förĂ€ldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet betrĂ€ffande sina barn. Studien tar ocksĂ„ fĂ€ste pĂ„ anknytningsteorin bĂ„de ur barnet och förĂ€lderns synvinkel gĂ€llande fortsatt relation.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Partnering Àr ett relativt nytt begrepp i byggbranschen med stora likheter i det som kallassamverkansentreprenad, men Àven i ersÀttningsformen löpande rÀkning med tak. Tanken Àr attkringgÄ onödiga konflikter och fÄ ett konstruktivt samarbete mellan parterna i byggprocessen.Detta görs genom att man skapar en ny organisation byggd pÄ förtroende och gemensammamÄlsÀttningar för att uppnÄ goda resultat i projektet. Detta ska resultera i attkompetensutnyttjandet optimeras och att man i och med den öppna ekonomin fÄr en braöverblick pÄ kostnader och resurser. Förhoppningsvis ska detta samarbete ge bestÀllaren enbÀttre produkt till ett lÀgre pris.Det finns mycket erfarenhet, bÄde frÄn utlandet, men Àven inom Sverige om hur ettpartneringsamarbete ska bli framgÄngsrikt. NCC Àr en av de stora aktörer som helhjÀrtatsatsar pÄ att driva och utveckla partnering.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhĂ€lsan har en viktig del i arbetet för att fĂ„ ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en innehĂ„llsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att fĂ„ en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hĂ€lsosamtalet och detta samtal Ă€r ofta grunden till hĂ€lsoarbetet nĂ€r de har identifierat övervikt hos eleven.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som gÄtt individintegrerat har upplevt sin skolsituation. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker Àven hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. FrÄgestÀllningar: ? Hur upplever eleverna sjÀlva individintegreringen jÀmfört med placeringen i sÀrskolan? ? Hur upplever lÀrare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt lÀroplanen för den obligatoriska sÀrskolan.

Syfte - Syftet med studien var att utifrÄn litteraturen beskriva hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever och vill bli bemötta inom sjukvÄrden samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval.Metod ? 13 artiklar rörande patienter med lÄngvarig smÀrta sammanstÀlldes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl.Huvudresultat ? I resultatet framkom det att patienter upplever bÄde positiva och negativa upplevelser gÀllande bemötande i vÄrden. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade pÄ patienterna samt att de kÀnde sig misstrodda.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). ÖvergĂ„ng mellan förskola och skola? Pedagoger berĂ€ttar om arbetssĂ€tt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: LĂ€rarutbildning Detta examensarbete handlar om överlĂ€mning av barn frĂ„n förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hĂ€nsyn bĂ„de till lĂ€roplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.