Ett av gymnasiesÀrskolans uppdrag Àr att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, dÀr rektorer, arbetslagsledare, lÀrare och före detta elever frÄn tre gymnasiesÀrskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar pÄ att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete, nÄgot som stÀrks av Lpf 94. PÄ skolorna finns ett nÀra samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvÀgledare samt i tvÄ av fallen Àven ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Syftet med denna uppsats Àr att med anvÀndande av Resource-Based Theory faststÀlla hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser sÄ att de kan stÀrka sina marknadspositioner pÄ sina hemmamarknader. Bakgrunden Àr de förÀndringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och SkÄnemejerier. Svenska mejeriföretag har pÄ senare tid mÀrkt av en allt hÄrdnande konkurrens pÄ sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och vÀrldsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna mÀrkesvaror samt intrÀdet av lÄgprismjölk Àndrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försÀljning Àr dÀrför mÄnga gÄnger nödvÀndigt för dessa företag i syfte att stÀrka konkurrensförmÄgan. Detta medför att mejeriföretagen mÄste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhÄllandena.

Familjehemsplaceringar Àr en viktig insats i den sociala barnavÄrden. EfterfrÄgan pÄ familjehem Àr stor medan svÄrigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen pÄ familjehemsvÄrden har förÀndrats frÄn att ha varit ett permanent ersÀttningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebÀr att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgÀnge med de biologiska förÀldrarna och mÄlet Àr att barnet skall flytta hem. Detta innebÀr att fosterförÀldrarna skall samarbeta med barnets biologiska förÀldrar.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Bakgrunden till detta arbete var att vÄr hÀlsouppfattning pÄverkas av en mÀngd faktorer. Inom familjer var detta nÄgot som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars vÀlmÄende och vÀlbefinnande. Inom den pediatriska vÄrden beskrevs samarbete mellan patienter, förÀldrar och vÄrdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vÄrd kunde, beroende pÄ hur den fungerade, pÄverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser pÄ positiva och negativa sÀtt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vÄrden pÄ sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, förÀldrars och vÄrdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvÄrdnad.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mÄr psykiskt dÄligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vÄrdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. UtgÄngen i intervjun var tre stora öppna frÄgor i omrÄdet "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mÄr psykiskt dÄligt". Analysen genomfördes med hjÀlp av Kvales metod för analys, sÄ kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

Syftet Àr att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsÀttningar för samarbete och dÀrmed frÀmjar ÀndamÄlsenliga handlingsmönster.Vilka förestÀllningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka förestÀllningar har personalen om hur de sjÀlva kan bidra till att förÀndra klimatet?Studien utgÄr frÄn samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förstÄelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter dÀr medarbetarna Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Fokus Àr pÄ interaktionen mellan medarbetarna men jag har Àven ett behov av att se bakomliggande mekanismer som pÄverkar pÄ olika nivÄer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvÀrtom dÄ dessa Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som Àr relevanta i förhÄllande till mitt empiriska material, som bestÄr av fokusgrupp, enskilda intervjuer och tvÄ mötesobservationer pÄ arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och Àven anvÀnder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

Bakgrund: IntensivvÄrdsavdelningar, IVA, karaktÀriseras av en hög nivÄ av arbetsrelaterad stress. IntensivvÄrdssjuksköterskan förvÀntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta kÀnslomÀssiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivÄ av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter pÄ det psykiska och fysiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet Àr att undersöka vad intensivvÄrdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de pÄverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om tvÄ intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre teman framtrÀdde ur texten: inte rÀcka till, söka en balans och svÄrt att koppla av. Kategorier under temat inte rÀcka till var: högt tempo pÄ arbetsplatsen, ensamhet nÀr kommunikation och samarbete brister samt att kÀnna sig otillrÀcklig i arbetet.

Examensarbetet har utförts i samarbete med Produktutvecklarna AB i VÀxjö.Arbetet har varit att konstruera en bÄtlyft för fritidsbÄtar, med en vikt pÄ maximalt 1000 kg.Lyften skall kunna lyfta bÄten ifrÄn en bÄttrailer, och den skall kunna anvÀndas som vinterförvaring,Den skall ocksÄ kunna lutas 30 grader för att underlÀtta tvÀttning och underredsbehandlig.Arbetet innefattar konstruktion, hÄllfasthetsberÀkningar, materialval, simuleringar samt dimensioneringar av lager och hydraulkolvar..

Denna uppsats Àr ett examensarbete inom Àmnet Biomekanik. Studenterna Ingrid Bertilsson och Viktor Larsson har utfört ett utvecklingsprojekt i samarbete med HÀlsoteknikcentrum Halland (HCH). Projektet har med en anvÀndarcentrerad utvecklingsprocess arbetat fram en funktions prototyp av ett vÀxlat rullstolshjul och en reglerande lösning. Funktionsprototypen har ocksÄ möjliggjort tester. Denna prototyp Àr utvecklad för att avhjÀlpa de rullstolsburnas problem med lutande plan och svÄrmanövrerad terrÀng.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Göteborg vill minska trafiken i innerstaden. Som ett led i detta sÄ har ett urbant konsolideringscenter som heter Stadsleveransen upprÀttats. För att det ska kunna vara ekonomiskt hÄllbart bör fyllnadsgraden pÄ stadsleveransens ekipage öka. DÀrför Àr syftet i den hÀr uppsatsen att undersöka förutsÀttningar för en tillÀggstjÀnst i form av konsolidering av avfall via Stadsleveransen.Via strukturerade intervjuer med fastighetsÀgare i omrÄdet dÀr stadsleveransen verkar och informationssökning har studien analyserat nulÀget för avfallshantering i omrÄdet. Studien har ocksÄ analyserat vad litteraturen och tidigare forskning visar kring Àmnet, dÀr tydliga framgÄngsfaktorer identifierats till: Stöd frÄn myndigheter, samarbete med befintliga aktörer, restriktioner som uppmuntrar till anvÀndande av UKC samt att börja med enklare produkter.HushÄllsavfall hanteras idag av kommunen och deras kommunala bolag Renova, medan det för Ätervinningsmaterial finns flera olika aktörer.