Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. NÀr komplexiteten ökar i ett samarbete ökar Àven behovet av koordinering samtidigt som upprÀttande av ett fullstÀndigt samarbetsavtal blir svÄrare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten Àr det dÀrför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet Àr att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillÀmpas för att mildra okontrollerbarheten.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter frÄn tvÄ parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en analysmodell som bygger pÄ en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar pÄ att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning upplever svÄrigheter med övergÄngar frÄn exempelvis skola till arbete. Men Àven att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna underlÀtta övergÄngsprocessen för dessa elever. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn sex kvalitativa intervjuer. Följande frÄgestÀllningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar pÄ att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvÀgledarna Àr grundad pÄ förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven stÄr i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sprÄkbegÄvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke pÄ just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om bÄde begÄvning och sprÄkbegÄvning. HÀr presenteras vad som kÀnnetecknar ett begÄvat respektive sprÄkbegÄvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som Àr viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras Àven kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lÀrare ser pÄ begÄvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frÄgestÀllningar: BegÄvade barn ? vilka Àr det? Vad behöver de begÄvade barnen? BegÄvade barn i engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begÄvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas sÄ att de begÄvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begÄvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter pÄ vad som Àr bÀst för de sprÄkbegÄvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbÀttras.I diskussionen framgÄr att resultatet av intervjustudien inte gÄr helt hand i hand med den forskning och litteratur som Àr relevant för studien.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och kÀnslor kring hög respektive lÄg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav tvÄ Àr med klienter och en Àr med behandlare, samtliga kommer frÄn samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nÀmnare i sina berÀttelser. Exempelvis hade de bÄda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin Ängest. BÄda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvÄra behandlingen.

Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig pÄ ett egenintresse, dÄ jag uppmÀrksammade att verksamheterna inte hade nÄgon mÀrkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergÄng. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och Äsikter kring omrÄdet. Jag Àmnade undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt lÀroplanerna ska föreligga, Àr bristfÀllig och i vissa fall obefintlig.

Studiens övergripande syfte Àr att pÄ en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsÀrskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien Àr att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att pÄvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk ansats i denbemÀrkelsen att innebörden av inkludering och tillÀmpandet av inkludering Àr nÄgot somkonstrueras.UtifrÄn mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkÀtundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkÀtundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

Stress Àr ett ökande tillstÄndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation Àr det av vikt att belysa deras upplevelser av stress pÄ arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien Àr utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka pÄverkar det patientnÀra arbetet och patientsÀkerheten, stressfaktorer vilka pÄverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk pÄverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrÄn ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta pÄ specialpedagogens roll i skolutvecklingen. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats Àr att fÄ förstÄelse.

Detta examensarbete Àr den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och LuleÄ tekniska universitet. Arbetet pÄbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i TimrÄ.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och anvÀnda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvÀrdering och framstÀllning av en funktionell prototyp.

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.

Det blir idag allt mer viktigt med kulturella erfarenheter i byggbranschen, dÄ svenska byggföretag i allt större utstrÀckning arbetar med internationella aktörer. UtlÀndska bestÀllare, entreprenörer och konsulter etablerar sig pÄ den svenska marknaden. Ett mÄngkulturellt projekt kan ge upphov till svÄrigheter som kulturkrockar, bristande kommunikation och skilda affÀrssÀtt och arbetsmetoder. Konsekvenserna av detta kan leda till försenade projekt i kombination med kostnadsökningar och ett icke tillfredstÀllande klimat hos involverade aktörer.I detta examensarbete analyseras upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Projekt X innefattar rivning och nybyggnad av en av Sveriges största bankverksamheters kontor i Stockholms innerstad.

I denna studie undersöker vi hur personalen pÄ en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fÀngelse. Mötet kan pÄ mÄnga sÀtt vara kÀnsligt och barn med frihetsberövade förÀldrar behöver tas emot av personal som förstÄr dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstÄ hur barnperspektivet pÄ anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns nÄgot samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet. I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades Äsikter i förhÄllande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anstÀllda pÄ anstalten ska jobba för att den intagne inte ska Äterfalla i brott samt att upprÀtthÄlla sÀkerhet.

Syftet med detta arbete var att fÄ insikt om hur matematiklÀrare resonerar kring sitt Àmne i förhÄllande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsÀtter att lÀsa pÄ en eftergymnasial nivÄ med teknisk inriktning. Med hjÀlp av fyra kvalitativa intervjuer, jÀmt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielÀrare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit nÀrvarande under en lÀngre tid. Kunskapsbristerna medtagna frÄn föregÄende kurs respektive skolform orsakar svÄrigheter för bÄde elev och lÀrare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skÀl misslyckas gymnasielÀrare i att bekÀmpa dessa. Behörighetskraven Àr allt mindre jÀmstÀllda med förkunskapskrav.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi fÄtt kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lÀrande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hÀvdar att trots styrdokumentens betoning pÄ problemlösning, kommunikation och argumentation sÄ Àr matematikÀmnet grundskolans tystaste Àmne. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lÀrare arbetar med det nationella provet med fokus pÄ gruppuppgiften i matematik. Vi har anvÀnt intervjuer, observationer och enkÀter för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningen genomfördes med lÀrare och elever i Är 5 pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbottens lÀn.