Allt fler föresprÄkar ett mer kreativt tÀnkande i företagsvÀrlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fÄtt kritik för bristen pÄ kreativitet inom disciplinen. MÄnga menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesÀtt som frÀmjar kreativitet och innovation anvÀndbara i företagsvÀrlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i mÄnga av de större företagsekonomiska skolorna vÀrlden över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra frÄn industridesigninriktingen pÄ Konstfack och tvÄ frÄn Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinÀrt affÀrsutvecklingsprojekt.

Hur kan klasslÀrare och speciallÀrare tillsammans bidra till att öka den grundlÀggande matematikkompetensen för elever i Ärskurs ett.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vĂ„rdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrĂ„n roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gĂ€llande interprofessionellt samarbete i förhĂ„llande till varandra vid patientbehandling pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgrĂ€nser och rollöverlappning beror till stor del pĂ„ vilket omrĂ„de inom vĂ„rden som professionen arbetar, men har Ă€ven att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som pĂ„verkade samarbetet dĂ„ informationsutbytet mellan professionerna krĂ€ver mer tid Ă€n vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar pĂ„ samarbetet Ă€r bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror Ă€ven pĂ„ arbetsplatsens struktur, det vill sĂ€ga hur planering, beslutsfattande, mĂ„lsĂ€ttning, möten, kommunikation och utvĂ€rdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation Ă€r en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett pĂ„ vilket sĂ€tt teamet arbetar. Genom att professionerna kĂ€nner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och Ă€r till viss del nödvĂ€ndig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete Ă€r nödvĂ€ndigt för att möta patientens behov..

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola efterstrÀvas och upprÀttas. Ett gott samarbete förutsÀtter lÀrarens vilja till professionell utveckling, som övervÀgande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lÀrares reflektioner över genomförda lÀrar-förÀldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lÀrarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad pÄ intervjuer med Ätta lÀrare, i vilken vi undersöker hur lÀrarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt pÄ vilket sÀtt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det Àr genom interaktion med andra som mÀnniskan utvecklas.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Mollberg, A. FrÄn intensivvÄrd till vÄrdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvÄrdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvÄrdnad 15 hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för OmvÄrdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvÄrdspatient överflyttas till en lÀgre vÄrdnivÄ, dÄ vÄrdavdelningens förutsÀttningar och begrÀnsade resurser har svÄrt att möta patientens vÄrdbehov.

I enlighet med den trend som rÄder inom den tekniska utvecklingen i samhÀllet i stort, introduceras nu ett sÀtt för bankers kunder att ha personliga rÄdgivningsmöten via Internet. Tidigare har sÄdana möten skett ansikte mot ansikte pÄ det bankkontor som kunden tillhör. Det finns en rad fördelar med att tjÀnster sker online som exempelvis tideffektivitet, geografiskt oberoende och mer flexibelt i allmÀnhet. Den hÀr kvalitativa studien handlar om en underökning kring hur personliga (finansiella) rÄdgivare upplever att arbeta med den hÀr typen utav möten, nÀrmare bestÀmt vilka faktorer som de anser viktiga nÀr möten som skett ansikte mot ansikte kan komma att ske online. Studien innefattar ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att ta reda pÄ dessa faktorer samt att granska dem utifrÄn ramverket datorstött samarbete och synsÀttet kroppsbaserad kognition.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera möjligheterna till att förbÀttra ersÀttningssystemet i företaget och dÀrmed förstÀrka konsulters incitament till att utföra tjÀnster, med fokus pÄ sÄvÀl mission som vinstoptimering, Ät företaget. Vi vill ocksÄ genom vÄr undersökning bidra till att identifiera de kritiska faktorerna för att sÀkra samförstÄnd och samarbete. Studien sker enligt den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats. Undersökningen Àr en enklare variant av fallstudie och insamlad data bestÄr utav relevant litteratur och intervjuer. Teorier och modeller anvÀnds för att skapa en djupare förstÄelse och ligger till grund för analysen.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch bÄde vad gÀller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket pÄ byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstÄr. Detta kan bl. a. bero pÄ tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem.I vissa projekt fungerar samarbetet utmÀrkt mellan projektets olika parter men i allt för mÄnga projekt Àr samarbetet mellan parterna bristfÀllig.

Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig sjÀlv och sitt varumÀrke i förhÄllande till medierapporteringen kring fotbollsvÄldet. I studien har vi tillÀmpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister Àr att sÀlja lösnummer och skapa rubriker Àn att förmedla den korrekta bilden av en hÀndelse. Det har visat sig genom vÄra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i Àmnet vilket ofta leder till fel ordval.