Bakgrund: En mÀnniska som saknar uppehÄllstillstÄnd, saknar ofta vissa rÀttigheter till vÄrd. VÄrdpersonal möter papperslösa patienter i olika sammanhang vilket skapar en stor variation av instÀllningar och uppfattningar om deras rÀtt till vÄrd. För att uppnÄ en rÀttvis och fungerande vÄrd för denna utsatta grupp krÀvs bland annat tydliga riktlinjer och flexibilitet av sjuksköterskan.Syfte: Att skildra vÄrdpersonalens, med inriktning mot sjuksköterskans, upplevelser och etiska argument i vÄrdandet av papperslösa.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar hÀmtade i databaserna SwePub, CINAHL with Full Text och Academic Search Premier. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012a) modell.Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tvÄ underkategorier. Första huvudkategorin Àr VÄrdpersonalens instÀllning till att vÄrda papperslösa vilket visar att Äsikter gÄr isÀr kring papperslösas rÀtt till vÄrd.

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i vÀrdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men pÄ den svenska marknaden förekommer samarbete i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Studiens syfte Àr att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien Àr en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

MÄngfald Àr ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mÄngfald pÄ arbetsplatsen sÄvÀl som i samhÀllet i stort har blivit allt mer uppmÀrksammad. Det har skapats visioner om ett samhÀlle som ska fungera som en mötesplats dÀr mÀnniskor fÄr utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och dÀr varje individs unika resurser tas tillvara samt fÄr chans att utvecklas. I Möte med mÄngfald studeras sammanstÀllningen av projektet MÄngfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda pÄ hur man med sprÄkets hjÀlp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. MÄngfaldens ansikten Àr Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mÄngfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera pÄ det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Det Àr ofta man fÄr höra och lÀsa om att barn och ungdomar ses som ett problem i samhÀllet utifrÄn deras handlingar och beteende.  Under de senaste Ären har ungdomsorganisationer ökat i antal vilket har gjort att ungdomarna har fler stÀllen att gÄ till och tillbringa sin lediga tid pÄ.Syftet med detta arbete Àr att undersöka nÄgra ungdomsorganisationer genom att intervjua anstÀllda inom organisationerna och pÄ sÄ sÀtt fÄ en uppfattning om deras syn pÄ arbetet, filosofin och utvecklingen i organisationen.De teorier vi har valt att anvÀnda oss av i vÄrt arbete Àr human resource management (organisations uppbyggnad), grupp processer samt samspel inom relationella perspektiv. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna undersöka det har vi valt att utgÄ frÄn kvalitativa intervjuer pÄ grund av vÄr undersökning prÀglas av de anstÀlldas kÀnslor och tankar som Àr svÄra att berÀkna i kvantitativa undersökningar.Det vi fÄtt fram under vÄr tid med uppsatsen Àr att samarbete mellan organisationer Àr nÄgot som uppskattas och visar en framgÄng i arbetet med barn och ungdomar. DÀr det brister i de organisationer vi varit ute pÄ Àr i den ekonomiska delen som till exempel visar sig i för fÄ anstÀllda. Det positiva Àr att man stÀndigt ser en positiv utveckling inom ungdomsorganisationerna som i sin tur pÄverkar samhÀllet.

DÄlig kommunikation, uteblivet samarbete, dÄliga alternativa lösningar till resenÀrerna vid trafikstörningar gör att resenÀrerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tÄgtrafiken tappar resenÀrer. Varje trafikhuvudman Àr ansvarig för resenÀrerna. Formen pÄ trafikavtal mellan trafikhuvudmÀnnen och jÀrnvÀgsföretag skapar en struktur pÄ ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkÀtundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsÀttningen) SmÄland AB dÀr jag jobbar som trafikledare. Jönköpings lÀnstrafik (JLT i fortsÀttningen) förhÄller sig till DSB SmÄland med ett trafikavtal.

Denna studie har som syfte att belysa hur lÀrare och skolledare tÀnker nÀr det gÀller skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet bestÄr av skriftligt inhÀmtade svar pÄ ett antal frÄgestÀllningar kring föreslagna förbÀttringsÄtgÀrder gÀllande arbetsplatsens miljö. LitteraturgenomgÄngen bildar underlag för teorin att samspelet mellan hÀlsofrÀmjande arbete, lÀrares arbetstillfredsstÀllelse och elevers lÀrande Àr betydelsefullt för utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Studien bekrÀftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan Àr vÀsentlig för lÀrare och skolledare i skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer dÀr samarbete och samförstÄnd rÄder bidrar till utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering pÄ elevers lÀrande och pÄ lÀrararbetets pedagogiska kÀrna möjliggör, tillsammans med nytÀnkande och sjÀlvtillit hos lÀrare, utveckling av en hÀlsosam utbildningsmiljö..

Det hÀr Àr ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka en grupp lÀrares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har litteratur som behandlar Àmnet utvecklingssamtal blivit lÀst samt har intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver Àven en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan lÀsas att informanterna Àr eniga om att en bra kommunikation och ett nÀra samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en kÀnsla av samhörighet för eleven.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det bÄde ur pedagog- respektive förÀldraperspektiv. Finns det ett vÀl fungerande samarbete eller Àr det nÄgot man vill förÀndra? Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om förÀldrars och pedagogers bild stÀmmer överens om hur samarbete kan gÄ till och om man Àr beredd att mötas med tillgÄng och efterfrÄgan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger pÄ att det Àr samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som pÄverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna sÄsom hemmet och skolan Àr beroende av varandra och hÀnger ihop dÀrför Àr det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker kring och ser pÄ arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger pÄ ett fenomenografiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och Àr baserade pÄ kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och syn pÄ arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna Àr utförda pÄ tre olika skolor i tvÄ olika kommuner och 16 verksamma lÀrare har deltagit.Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhÀllet och en skola i förÀndring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som pÄverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som pÄverkar.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Syftet med studien handlar om fotbollsföreningarnas situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Metoden Àr kvalitativa och utgörs av besök och intervjuer hos föreningar i Norrbotten. Studien Àr formad runt begreppen utveckling, förutsÀttning och motiv. Den teoretiska referensramen utgörs av funktionalismen och begrepp som kultur, solidaritet och socialisation diskuteras. I ett Norrbotten drabbat av urbanisering blir föreningarna lidande.

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda Uppsalaelevernas tillgÄng till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur vÀl integrerade skolbiblioteken Àr i undervisningsverksamheten. FrÄgestÀllningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lÀrare samarbetar pÄ Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i lÀsförmÄgeuppgifterna i de nationella Àmnesproven i svenska i Äk 3 och Äk 5.Aktuell biblioteksforskning i sÄvÀl Sverige som Nordamerika lÀgger tonvikt vid att samarbete mellan lÀrare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, sÀrskilt vad gÀller Literacy, det vill sÀga det vidgade lÀsbegreppet som omfattar lÀsförstÄelse och kunskaper om hur man anvÀnder information. Data har inhÀmtats med hjÀlp av en enkÀt som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. EnkÀten omfattar flera frÄgor med fritextsvar och de fylliga svaren frÄn informanterna har analyserats kvalitativt.