VÄr uppsats syfte Àr att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsomrÄden inom vÄrd- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvÄrdnadspersonal sÄ har det empiriska materialet samlats in frÄn tvÄ olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi anvÀnt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform Àn omvÄrdnadspersonal. Vi menar att Àven om bÄda yrkeskategorierna arbetar utifrÄn samma mÄl, att ge god omvÄrdnad för brukarna, sÄ skiljer sig synen pÄ samarbete som arbetsmetod.

Analysen visar pÄ att flygplatsfrÄgan Àr en diskussion som byggs utifrÄn en ekonomisk representation, dÀr olika bilder framtrÀder. Samarbete och tillvÀxt Àr tvÄ tankelinjer i flygplatsfrÄgan. I materialet framtrÀder tankar kring samarbete, bÄde som nÄgot svÄrt att lösa men ocksÄ nödvÀndigt för utveckling och framtid. Den andra framtrÀdande tanken bygger pÄ tillvÀxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken Àr starkt nÀrvarande i bÄde samarbets- och tillvÀxtdiskussionerna, samtidigt framstÄr i analysen en alternativ konkurrensbild vÀxa fram.

Syftet Àr att belysa hur rektorer och förskollÀrare ser pÄ arbetet kring rutiner som anvÀnds i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lÀrande, hur görs förÀldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd? För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte sÄ har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollÀrare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen Àr viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var Àven överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och förÀldrarna Àr viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete pÄ sin förskola med förÀldrarna. Förskolornas sÀtt att arbeta kring stödÄtgÀrder varierar dÄ det var lika mÄnga som anvÀnde sig utav ÄtgÀrdsprogram som av handlingsplaner.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare och skolbibliotekarier frÄn fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ?samarbete? samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielÀrare och fem skolbibliotekarier berÀttar om sitt arbete, sin syn pÄ samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat pÄ att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lÀtt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lÀrarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete.

Introduktion: Vid en riskförlossning Àr det viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan vÄrdpersonalen pÄ neonatal och förlossningen dÄ omvÄrdnaden inkluderar bÄde mor och barn och de bör ses som en helhet.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av samarbete mellan neonatal och förlossningen vid riskförlossning. Metod: En kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats anvÀndes i denna pilotstudie. TvÄ barnsjuksköterskor intervjuades.Resultat: Studiens resultat redovisas under fyra huvudteman, Att det finns ett samarbete, Att befinna sig i olika organisationer, Att trÀnas i samarbete och Att förbereda förÀldrarna genom samarbete. Barnsjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter som de upplever finns för samarbete mellan neonatal och förlossningen. Hinder som de upplevde var t.ex.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv pÄ lÀrande. Verkligheten utanför skolan Àr komplex och förÀnderlig. Livet Àr inte indelat i separata fack utan baseras pÄ samarbete och samförstÄnd av olika slag, dÀr delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stÀrkt kravet pÄ samarbete och ett helhetsperspektiv pÄ lÀrande. DÀrför stÀller vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frÄgan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv pÄ lÀrande.

Om en skola lyckas vÀl eller mindre vÀl i sitt uppdrag beror pÄ mÄnga faktorer. En del avdessa kan skolan inte pÄverka. Till dessa faktorer hör till exempel vÄrdnadshavaresbakgrund. Vad skolan dÀremot kan pÄverka Àr lÀrares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lÀrarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteÀr att undersöka i hur hög utstrÀckning högstadielÀrare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lÀr sig.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare pÄ hur detta samarbete kan tÀnkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet Àr Oceanbryggeriet, Gamla SlottskÀllans Bryggeri, Kallebryggeriet och OppigÄrds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudomrÄden undersökts: samarbetsomrÄden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder pÄ att det samarbete som sker Àr av primÀr informell struktur, men att föreningen Sveriges SmÄbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Syftet med arbetet Àr att synliggöra uppfattningar hos förÀldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklÀrande. Med detta arbete vill vi frÀmja ett gott samarbete mellan förÀldrar och lÀrare pÄ skolan med avseende pÄ matematiklÀrande. Undersökningen genomfördes pÄ tre olika mÄngkulturella skolor i Malmö kommun och baserades pÄ enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att förÀldrarna Àr lite insatta i hur matematikundervisningen gÄr till pÄ i barnens skolor och att majoriteten Àr nöjd med barnens matematiklÀrande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av bÄde förÀldrar och lÀrare.

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lÀrares erfarenheter av samarbete med vÄrdnadshavare avgrÀnsat till stöd i elevernas lÀxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lÀrares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt frÄn begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vÄr tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lÀrarna anser att det Àr viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring lÀxorna.

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Fel i operationssalen kan fÄ stora konsekvenser. Enligt bÄde WHO och Socialstyrelsen Àr kommunikation och koordination den frÀmsta orsaken till vÄrdskador inom sjukvÄrden. Operationsavdelningen Àr den plats inom sjukvÄrden dÀr flest vÄrdskador hÀnder och de beror ofta pÄ dÄligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som nÀr deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kÀnnetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.