FrÀmre korsbandet Àr en av knÀledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada Àr den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knÀleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsÀttningar. Idag rÄder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hÀnsyn till. Oavsett behandlingsval Àr sjukgymnastisk rehabilitering nödvÀndig.

Syftet med denna studie Àr att genom ett förÀldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur förÀldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för förÀldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har Ätta förÀldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar bÄde negativa och positiva upplevelser kring information frÄn förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie Àr att trots att inskolningarna sÄg olika ut pÄ olika förskolor sÄ tillskriver förÀldrarna samma önskemÄl kring vad som Àr viktigt för dem vid inskolning av sina barn pÄ förskolan.

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvĂ€rldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehĂ„llen maritim sĂ€kerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen Ă€r att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehĂ„lla den maritima sĂ€kerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet anvĂ€nts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhĂ€lle, miljö samt militĂ€r identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus bĂ„de pĂ„ svenskt nationellt sĂ„vĂ€l som transnationellt samarbete och berör bĂ„de nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lĂ€gger allt mer fokus pĂ„ transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska lĂ€nderna men att Ă€ven instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Samarbete i nÀtverk Àr nÄgot som allt fler företag anammar. I en nÀtverkskonstellation med flera olika mÄl och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn pÄ effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivÄn. För att snabbt kunna stÀlla om sin verksamhet för att tillfredstÀlla kunder krÀvs att organisationer Àr vÀl förberedda och har en uttÀnkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens vÀrld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, dÀrinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig kÀlla inomundervisningen. LÀroboken som förr i tiden var huvudlÀromedlet Àr idag i mÄnga Àmneninte lÀngre den enda kÀllan i undervisningen och mÄnga lÀrare tar fram material frÄnbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut pÄ olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka kÀllorsom biblioteket tillhandahÄller till geografiundervisningen..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebÀr att bilaterala överenskommelser Àr vanliga. NÀr det bilaterala samarbetet med Norge har försvÄrats av avbrutna materielprojekt sÄ har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett frÀmst varit ekonomiska men Àven för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjÀlp av Tomas Valaseks framgÄngsfaktorer, förutsÀttningarna för fördjupat samarbete pÄ strategisk nivÄ. FramgÄngsfaktorerna knyts till krigföringsförmÄga pÄ taktisk- och funktionsnivÄ och kan pÄ sÄ sÀtt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fÀltarbetsfunktionen.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Delar av dagens samhÀlle fortsÀtter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. SjÀlva grunden för hur organisationer ser ut förÀndras och pekar mot ett allt mer distribuerat sÀtt dÀr mÀnniskor kan interagera med varandra utan att vara pÄ samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i anvÀndbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstÄ nÀr anvÀndbarhet brister men har hittills frÀmst studerats ur ett enanvÀndarperspektiv. Syftet med den hÀr rapporten Àr att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlÀngningen kan leda till en tydligare förstÄelse kring SKAMP.

FrÄgan om man med dataspelsinfluerad konceptgrafik kan presentera en storytelling-vandring vilken attraherar en ungdomlig mÄlgrupp har undersökts i detta arbete. Arbetet har utförts i samarbete med Skara kommun, vilka Àr intresserade av att locka fler ungdomar till pilgrimslederna runtom i Skaraborg. Impressionistiskt inspirerade och Àmnade att vara estetiskt tilltalande konceptbilder har skapats och anvÀnts i undersökningen vilken bestod av bÄde en kvantitativ respektive kvalitativ del. Den kvantitativa undersökningen gav respons kring hur bilderna och konceptet uppfattades samt vilken instÀllning mÄlgruppen hade till ett sÄdant. Den kvalitativa undersökningen gynnade tÀnkvÀrda infallsvinklar kring konceptet samt respons kring vad som, för mÄlgruppen, skulle vara av intresse att ha med.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga lÀsare i Är 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god lÀsmiljö. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva lÀsfrÀmjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende pÄ yttre förutsÀttningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att höglÀsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga lÀsfrÀmjande metoder. Nyckelord: svaga lÀsare, lÀs- och skrivsvÄrigheter, lÀslust, lÀsfrÀmjande metoder, god lÀsmiljö, boksamtal, bokprat, höglÀsning, samarbete.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ämnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.

Syftet med arbetet Àr att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vÄrt teknikprograms inriktning mot design ? frÀmst inom omrÄdet CAD/CAM och fÄ fram förslag pÄ hur ett sÄdant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i tvÄ delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkÀt till utvalda företag pÄ orten med frÄgan om de var intresserade av ett samarbete med vÄrt program eller har intresse av att ingÄ i ett nÀtverk i omrÄdet CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att fÄ ett utbyte mellan nÀringsliv och skola att fungera. Förslagen pÄ samarbetsmodeller Àr ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nÀmnda studiebesök, dels pÄ ett annat teknikprogram och dels pÄ byggprogrammet pÄ samma gymnasium.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det Àmnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen pÄ en gymnasieskola. Vi vill Àven synliggöra och jÀmföra lÀrarnas och rektorns visioner inom detta omrÄde. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angÄende arbetslagsarbete och Àmnesövergripande samarbete. Genom en enkÀtundersökning av lÀrarna pÄ den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhÄllandet i frÄgeomrÄdet för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att det hos lÀrarna finns bÄde ambition och kompetens att arbeta Àmnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omstÀndigheter. Den faktor som frÀmst visar sig försvÄra detta samarbete Àr tidsbrist.