Hur personlighet och attribut pÄverkar arbetsprestation har lÀngevarit ett aktuellt forskningsomrÄde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vÄr studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara mÀnniskorsinterpersonella relationstendenser. Med hjÀlp av mÀtinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vÄrahypoteser om yrkesdoktrinens pÄverkan pÄ fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt sÀkerstÀllda skillnader existerargrupperna emellan vad gÀllande anknytningsbeteende dÀr poliseruppmÀter högre vÀrden pÄ mÄlinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre pÄ relationsbaserade.

Title: Crisis communication strategy and brand ? A case study of Swedish Red Crossthrough dialog analysisAuthor: Anneli SaarelaPresented: 01.06.2010Purpose: The study addresses the subjects of crisis communication and organisational brand, in relation to stakeholders and brand reputation. The purpose of this essay is to study the dialog regarding the crisis of remunerations with the Swedish Red Cross and how the organisation responds to the criticism. An identification and analysis of the discourse regarding the brand are also included in the study. Part of the empirical material will also be used in relation to Situational Crisis Communication Theory (SCCT).

I lÀroplanen för förskolan betonas modersmÄlets betydelse bÄde i förskolans uppdrag och i förskolans mÄl. Barnen ska ges möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sin kulturella identitet samt förmÄgan att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och svenska.  Det Àr viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmÄl Àn svenska för att frÀmja sprÄkutvecklingen och stÀrka deras sjÀlvkÀnsla.Studien syftar till att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ samarbetet med modersmÄlslÀrare i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:-          Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet med modersmÄlslÀrarna?-          Hur ser förskollÀrarna pÄ vikten av samarbete med modersmÄlslÀrarna?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare i Ätta olika förskolor. Vi utgick frÄn en hermeneutisk syn i vÄr analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollÀrarna.

VÀrlden förÀndras och vi med den. I en snabbt förÀnderlig omvÀrld mÄste organisationer vara bÄde flexibla och kreativa för att överleva. Företagets affÀrsidé, vision och strategi mÄste vara vÀgledande för hur det ska styras och ledas. Det kan vara svÄrt att definiera en klar strategi i ett stort företag. Att översÀtta strategin i verkligheten kan vara Ànnu svÄrare.

Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Den hÀr studien har tagit sin utgÄngspunkt i vÄrt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vÀvas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hÀlle efterfrÄgar mÀnniskor med bÄde en förmÄga att samarbeta med andra sÄvÀl som förmÄga att lösa problem. Det krÀvs Àven att du ska ta stÀllning till olika val i mÄnga sammanhang. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur och i vilken grad elever i Ärskurs tre samarbetar nÀr de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. HÀndelserna 2001 fick stort genomslag pÄ flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrÄgefall nÄgonsin. Ett företag som agerar pÄ en krisdrabbad marknad tvingas vidta ÄtgÀrder för att hantera de förÀndrade villkor som uppstÄr som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida dessa krisÄtgÀrder pÄverkar företagets organisation Àven efter att krisens direkta pÄverkan pÄ företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisÄtgÀrder som vidtogs stÄr att finna Àven i företagets organisation vÄren 2006.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Precis som samhÀllet utvecklas, mÄste Àven familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och mÀn kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn Àr ett livslÄngt Ätagande, och dÀrför Àr det viktigt att integlömma bort barnet nÀr förÀldrarna separerar.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur unga vuxna talar om vÀxelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade nÀr den unga vuxna boddevÀxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i Äldrarnamellan 16-30 Är. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsÀtt, och förklarar hurolika system Àr uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns grÀnser som Àr avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvÀrlden. NÄgraav vÄra informanter har styvförÀldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.

Syftet med denna rapport Àr att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens pÄverkan pÄ ett samarbete mellan studenter, universitet och nÀringsliv. Undersökningen Àr en fallstudie av TeknologkÄren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundÀrdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande pÄ TeknologkÄren samt med ordförande pÄ Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktÀr, dÀr jag valt att försöka fÄ en djupare förstÄelse, hellre Àn bredd, för vilka styrmedel som anvÀnds samt dess pÄverkan pÄ ett samarbete.

This paper deals whit the problems concerning social organisation in the county of Dalarna in middle Sweden during the Middle Ages 1050- 1528. This paper also deals whit the every day ife in Dalarna during the same period. In the paper archaeology, ethnology, history and osteology is used in order to create a so accurate as possibly picture of every day life at the farm, the villa and the keep. Each environment is compared to each other in order to try to see the social structure of the county. The geographic frame for the paper is the part of Sweden above the border zone of Limes Norrlandicus, or lower Norrland.The results presented in the paper shows that Dalarna most probably had a flat social organisation in the meaning that the every day life and its artefacts was much the same in all the environments.

Det senaste Äret har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?Àr webb-tv nÄgot för Försvarsmakten att anvÀnda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, bÄde internt och mot allmÀnheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa omrÄden, jag försöker Àven förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har Àven inventerat AMF och FM media pÄ deras utrustning, teknik och gjort en lista pÄ vad som Àr anvÀndbart och pÄ vad som bör tas bort inför en omstrukturering. Vidare föreslÄr jag var en viss utrustning bör lÀmpligast placeras för att göra mest nytta. Slutligen handlar detta arbete om att skapa en medvetenhet om digital media, och visa exempel pÄ vad man kan göra med denna teknik i en organisation som Försvarsmakten och AMF..