Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

This thesis has examined a co-operation called SSP, between the social authorities, the school and the police, located in Malmö. The intention with SSP is to prevent crime and drug use among juveniles but also to evolve a structure for a long-term co-operation between the authorities.The purpose of the thesis was to understand and analyse what the co- operation represented and stood for. The study also examined how the co- operation was effected by differences in the organisation of the three parts.The main questions were the following; what does SSP contain, is SSP preventive and for whom, what motivates the co-operation and how is the cooperation effected by the view the authorities have on the target group?The method used for answering the questions was based on qualitative interviews with the three authorities involved. We have also searched for literature on the subjects involved.The main content of the thesis has showed that the limits of SSP are diffuse, and the focus of the co- operation lies at a structural level.

Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhälsovården. Samt fördjupa mig lite i den anmälningsskyldighet som personalen inom de berörda områdena har. För att få fram information har jag använt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhälsovården och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och på svenska gårdar. Tråkigt nog blir inte alla djur väl omhändertagna av sina ägare, det är då djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift är att kontrollera välmåendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhändertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gå till, bl.a.

I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga.I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att se hur professioner som Polis och Socialtjänst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis från Supporterpolisen och tre stycken fältassistenter under socialtjänsten. Vi har också samlat in data från officiella dokument som vi har fått från de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar också hur det förebyggander arbetet är organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande målen inom organisationerna är. Vi har även fått information om vad polisen och socialtjänsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som är positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: Vår slutsats är att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

Ungdomars inställning till droger har ändrats de senaste åren och därför har vi funnit det intressant att ta reda på hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville få tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de städer vi snart kommer att jobba i. På grund av arbetets storlek valde vi att avgränsa oss till en skola och utgick från skolan och fritidsgårdens syn på problemet. För att inhämta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige på fritidsgården i området. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vårat arbete.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd.

Polisens befogenheter att använda våld är unika och i Sverige är polisen rutinmässigt beväpnad för att om det krävs kunna använda den yttersta graden av våld, att döda en annan människa. Den norska polisen har samma befogenheter när det gäller våldsanvändning men man har i Norge valt att inte ha en fast beväpnad poliskår. Syftet med detta arbete är att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvändning inom polisen. Vi har även undersökt vilket lands modell som är att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmänheten. För att besvara våra frågeställningar har vi läst publicerad litteratur i ämnet.

Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet.Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden.Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestämmelser som står i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjänst. Den nya sekretesslagstiftningen är gjord för att vara lättförstådd och lättillgänglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska därför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa två myndigheter och vidare beskriva hur och när sekretessbestämmelser ska gälla eller inte. Det är viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar när allmänna handlingar inte längre ska vara offentliga är tydlig och följer samhällsutvecklingen..

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken.Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär.Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. .