Syftet med detta arbete har varit att belysa fyra personers perspektiv pÄ hur vi ska kunna förbereda oss inför ett möte, samt vad vi bör tÀnka pÄ dÄ vi möter mÀnniskor med personlighetsstörningar. Detta för att underlÀtta vÄrt arbete som poliser. Vi valde ut diagnoserna antisocial personlighetsstörning, Àven kallad psykopati, samt borderline personlighetsstörning. Vi började med att lÀsa litteratur inom omrÄdet. DÀrefter gjordes intervjuer med en rÀttspsykiatriker, en polis samt tvÄ intagna pÄ en enhet i Mellansverige.

I Sverige beskrivs klotter och graffiti som tvÄ olika uttryck. I grunden betyder dessa uttryck samma sak nÀmligen att mÄla med sprej fÀrg. Detta har resulterat i en osÀkerhet i samhÀllsdebatten och hos politiker hur de ska förhÄlla sig till klotter och graffiti. Det olagliga klottret resulterar Ärligen i kostnader pÄ flera hundratals miljoner för det svenska samhÀllet. Den lagliga graffitin ses som en konstform som ger utövarna möjligheter att uttrycka sig.

Syftet Àr att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsÀttningar för samarbete och dÀrmed frÀmjar ÀndamÄlsenliga handlingsmönster.Vilka förestÀllningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka förestÀllningar har personalen om hur de sjÀlva kan bidra till att förÀndra klimatet?Studien utgÄr frÄn samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förstÄelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter dÀr medarbetarna Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Fokus Àr pÄ interaktionen mellan medarbetarna men jag har Àven ett behov av att se bakomliggande mekanismer som pÄverkar pÄ olika nivÄer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvÀrtom dÄ dessa Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som Àr relevanta i förhÄllande till mitt empiriska material, som bestÄr av fokusgrupp, enskilda intervjuer och tvÄ mötesobservationer pÄ arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och Àven anvÀnder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

Med utgÄngspunkt i de senaste Ärens uppmÀrksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstÄtt mellan arbetsgivare och arbetstagare vÀcktes ett intresse att studera vad som lÄg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstÄtt grundade sig i att anstÀllda upptrÀtt pÄ sÀtt som inte ansÄgs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmÀnheten. Studien Àmnar besvara frÄgor kring hur Polisen som organisation formar sina anstÀllda med utgÄngspunkt i teorier om identitetsarbete.En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade bestÄr av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer frÄn svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar nÀrmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser.I resultatet framkom indikationer pÄ, utifrÄn de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter Àr relativt individuellt.

I och med att samhÀllsklimatet hÄrdnar och vÄldsanvÀndningen i samhÀllet ökar, ökar Àven vÄld och hot mot poliser i tjÀnst. Detta leder till att poliser tvingas att anvÀnda nödvÀrnsvÄld allt oftare. Polisen har en unik rÀtt att anvÀnda vÄld för att lösa sina uppgifter. All vÄldsanvÀndning av polisen mÄste ske i enlighet med behovs och proportionalitetsprincipen och i en kommentar till polislagen anvÀnds uttrycket ?utomordentlig restriktivitet? nÀr det gÀller bruk av skjutvapen.

Denna uppsats behandlar hur ett införande av SOA (Service Oriented Architecture) pÄverkar en organisations IT-arkitektur. IT-arkitekturen har stor betydelse för en organisation och det Àr viktigt att arkitekturen Àr anpassad efter verksamheten för att lyckas med ett införande. Syftet var sÄledes att ta fram ett ramverk innehÄllande faktorer som pÄverkar IT-arkitekturen vid ett införande av SOA, vilka problem dessa faktorer kan medföra samt förslag pÄ ÄtgÀrder. Genom litteraturgranskning och tre kvalitativa intervjuer erhöll vi underlag för att skapa ovan nÀmnda ramverk. Resultatet blev ett ramverk innehÄllande fem dimensioner av IT-arkitektur som visar att pÄverkan till stor del beror pÄ hur vÀl IT-arkitekturen Àr anpassad till verksamheten.

Syftet med studien var att belysa förskolans, förskoleklassens och skolans lÀrares Äsikter och arbetssÀtt vad gÀller samarbete för sprÄkutveckling. Studien bygger pÄ tidigare forskning om samarbete och sprÄkutveckling. För att fÄ reda pÄ lÀrarnas Äsikter och hur de arbetar har vi lÄtit de sjÀlva, med hjÀlp av vÄra frÄgor, berÀtta om det. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanstÀllt i olika rektorsomrÄden och analyserat lÀrarnas Äsikter och arbetssÀtt dels omrÄde för omrÄde och dels jÀmfört omrÄdena med varandra. Resultatet visade att samarbete frÀmjar barnens sprÄkutveckling pÄ sÄ sÀtt att det gÄr att individualisera undervisningen för barnen och arbeta via en röd trÄd mot ett gemensamt mÄl sÄ att barnen inte tappar intresset för att lÀra.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frÄgestÀllningar som studien fokuserat sig pÄ har varit; Vilka former och mÄl finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna pÄverka sitt yrkessamarbete? Vilka förvÀntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare pÄ varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen pÄverkar deras samverkan? Studiens design Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom tvÄ fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrÄn systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv pÄ organisationsteori samt rollteori.

The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this stepbreaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it isgetting obvious that something is going on in the organisation.The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV.

Scrum Àr ett agilt ramverk för projekthantering, tÀnkt att effektivisera systemutvecklingsarbete och maximera affÀrsnyttan, bland annat genom anvÀndadet av roller, sÄ som en icke detaljstyrande projektledare (ScrumMaster), en engagerad produktÀgare (Product Owner), och en sjÀlvstÀndig systemutvecklargrupp med ett brett spektrum av fÀrdigheter (Scrum Team). I följande uppsats Àmnar vi att undersöka hur ett Scrum Team och deras arbete blir pÄverkade av att vara delaktiga i en Scrumimplementering. För att Ästadkomma detta har vi genomfört en fallstudie med kvalitativa intervjuer, direktobservationer i arbetsmiljö samt insamlande av dokument. Förutom dessa kÀllor har vi genomfört en expertintervju med en av grundarna bakom Scrum, Jeff Sutherland. VÄra fynd tyder pÄ att förÀndringarna inkluderar en rad faktorer, sÄ som samarbete, transparens och kommunikation, men framför allt en ökning i sjÀlvbestÀmmande och sjÀlvstÀndighet, samt en ökning av kollektivt ansvarstagande.

Detta sjÀlvstÀndiga arbete i lÀrarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades Äsikter och tankar kring ett samarbete prÀglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped pÄ barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att fÄ en djupare förstÄelse för intervjupersonernas syn pÄ samarbetet. FrÄgestÀllningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen stÀlldes frÄgan hur de olika professionerna ansÄg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete Àr beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Denna uppsats försöker utreda vilken roll etnicitet spelar i det som betecknas som ett gÀngkrig i Köpenhamn. Hösten 2008 har ett stort antal skottlossningar Àgt rum pÄ Köpenhamns gator, och huvudaktörerna Àr Hells Angels /AK81 och en rad geografiskt baserade gÀng.VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit att analysera mediers och polisens agerande, men vi har ocksÄ lagt stor vikt vid insamling av material genom intervjuer med respondenter frÄn BlÄgÄrdsplads, Hells Angels, AK81 och Black Cobra. Vi har analyserat detta material med stöd av teorier kring hur etnicitet kan konstrueras och utnyttjas, hÀribland primordial, socialkonstruktivistisk och instrumentalistiska etnicitetsuppfattningar.Etnicitet har spelat en central roll i konflikten. Medier och polis har genom sin framstÀllning av konfliktens parter bidragit till att konstruera etniska skiljelinjer i konflikten, linjer som primÀrt gÄr mellan ?invandare? och danskar.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rÀtt att komma till tals tillÀmpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvÄrd fick svara pÄ hur de gjorde barn delaktiga, pÄ vilket sÀtt barn kom till tals och ifall det fanns tillfÀllen nÀr barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade Àven familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

Abstrakt Detta Àr en hermeneutisk studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lÀrarperspektiv i distansundervisning pÄ Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lÀrarna och deras kollegor efterfrÄgade ett mer organiserat samarbete dem emellan. TvÄ former för ett ökat samarbete Àr, samarbete i team och i distansnÀtverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nÀtverket ingÄr alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrÄn lÀrare till tekniker.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats.