Syftet med den här studien är att visa på goda exempel av inkludering från en specifik skola och hur barn som inte uppfyller normen ges en inkluderad skolvistelse. Ordet inkludering har på senare tid fått ersätta ordet integrering. Detta har varit en internationell process som har sitt ursprung i Salamancadeklarationen (Unesco, 1994). Inkluderingsbegreppet flyttar fokus ifrån individen till helheten och omgivningen. Det blir skolans uppgift att se till att skapa en miljö och en organisation som gör att ingen blir hindrad att delta.

Hur kan stödgrupper hjälpa barn som har upplevt våld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt våld. Samt hur verksamheten, utifrån de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, påverkar barnen. Utifrån en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgångspunkt har två intervjuer genomförts utifrån ett strategiskt urval på en stödgruppsverksamhet där de intervjuade, informanterna, är de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt våld behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan få möjlighet till genom individuella samtal.

Syftet med detta arbete är att synliggöra några förskolepedagogers förhållningssätt och vår förhoppning är att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmärksammas på dess betydelse. Våra frågeställningar utgår ifrån det som vi har valt att titta på i vår undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesättet, läroplanen för förskolan och dess syn på demokrati samt vikten av att se mer än det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att använda oss av i vår undersökning är observationer och intervjuer. Vi inledde vår undersökning med två dagars observation i en barngrupp på en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de två förskollärarna som arbetar med barngruppen.

Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka hur personalen inom Barn- och ungdomspsykiatrin upplever arbetet kring föräldrars involvering i sitt barns behandling. Vi ville också se vilka svårigheter och möjligheter det finns med föräldrars medverkan. För att svara på vår problemformulering använde vi en hermeneutisk utgångspunkt där vi fick utrymme att tolka vårt material. Vi genomförde studien med semistrukturerade intervjuer vilket gav oss ett öppet och relevant resultat. Resultatet visar att intervjupersonerna finner föräldrarnas involvering viktig och att det sällan förekommer föräldrar som inte vill vara involverade.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett Salutogent perspektiv.

The objective of this literature study was to describe how the school nurse can adopt the salutogenic perspective in her health promoting work. The articles were examined in order to identify what was written about the school nurse?s work from the salutogenic perspective. In parallel, Eriksson?s, Orem?s, and Newman?s nursing theories were examined from the same perspective.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett Salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

Our study aims to examine whether managers in elderly care are working from a salutogenic approach to create a dignified life for the residents. By this we are trying to find out how you look at life in dignity and what meaning it has, what similarities and what differences there are. We also want to explore what they want to achieve with their work and what they do to enable it. The questions we asked ourselves what the salutogenic approach is for managers working in nursing homes. How do they look at a decent life and we ask ourselves the question of the salutogenic approach is just a "buzzword" in a working man always had or there are real differences? The method we have chosen to use is a web-based questionnaire that we sent to our sample.

Bakgrund: Hälsan är idag ojämnt fördelad i Sverige. Genom sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete har sjuksköterskan en möjlighet att bidra till minskade hälsoklyftor. Antonovsky har utvecklat begreppet känsla av sammanhang (KASAM) som består av de tre komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Han menar att individers hälsa ökar med ökad KASAM samt att KASAM inte kan förändras på lång sikt. Forskning har dock visat att KASAM kan förändras.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten använde ett Salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad.

Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ?Det friska företaget? startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens på ett demensboende. Studien utgick ifrån ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansatts där det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse än vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har ökat under de senaste årtiondena. Forskning visar att hög utbildning, god social position, trygg ekonomi och goda levnadsvanor ökar chansen för god hälsa. Även fritiden har betydelse. KASAM innebär att se individen som helhet och fokuserar på faktorer som främjar hälsa och förmågan att bemästra ohälsa.Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det finns skillnad i KASAM, och i upplevelse av hälsa och välbefinnande, mellan gymnasieelever som deltar respektive inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Hypotesen var att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter stärker KASAM samt upplevd hälsa och välbefinnande.Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie.

People spend much of their timeat work and health is affected by how we experience our everyday work situation. Health in the workplace is important for public health and seems to improve the occupational health of theemployees. The pace of work and requirements have hasincreased at work and it's not equal accepted to have an obstacle that makesyour work capacity decreases. Despite this, there are health factors that enable us meet therequirements and can maintaingood health in the workplace. Theaim of the studywas to see if there has beena change in healthcare workers work-related health over time.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen: Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna?Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna?Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito? Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap.