The purpose of our paper was to understand the motivators that kept the social workers within the profession. Social workers' have a profession that, to the greatest extent, means high working load and difficult problematic issues. On the basis of this starting point we asked us why so many social workers still choose to remain within the profession for several years. The purpose of our paper is to understand what motivates the social workers to stay within their profession. To understand which are the motivators, we decided to use the theory salutogeent perspective with Aaron Antonvsky's sense of coherence.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glädjande upptäckt. Vidare kom det fram att det pågick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan använda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är:Varför valde man att gå till fritidsgården?Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en meningsfull verksamhet?Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut?Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som växer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållanden bättre än andra.

Studien handlar om hälsofrämjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie är att utifrån Antonovskys begrepp känslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hälsofrämjande insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning är viktig att uppmärksamma, då de insatser som görs från organisationens sida är tänkt att främja medarbetarnas deltagande i det hälsofrämjande arbetet och utifrån de förutsättningar som finns i organisationen.Jag utgår från Antonovskys KASAM och använder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, Salutogenes, patogenes och hälsofrämjande ledarskap.  Empirin består av intervjuer med anställda i organisation X. Resultatet har delats in i två delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hälsofrämjande arbetet i organisation X och en del om de anställdas uppfattning om organisationens hälsofrämjande arbete.  Själva analysen som genomförs är indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien är bl.

Bakgrund Utifrån de politiska målen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya äldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.Frågeställningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fått introduktion till det salutogena förhållningssättet? - Hur upplever medarbetarna att det salutogena förhållningssättet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrån det gamla?Metod Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjänst och äldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om hälsa, förändringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna känner till projektet men det finns en osäkerhet om dess innehåll. Introduktion till det salutogena förhållningssättet har majoriteten fått från sin enhetschef på varierande sätt. För medarbetarna handlar det salutogena förhållningssättet om att lägga tillbaka makten till omsorgstagaren.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare på behandlingshem i Sydafrika. Frågeställningarna var: ? Vad är personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna säkerställdes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen kommer från Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger på tanken att man ska fokusera på det ?friska? i individen, på personens resurser.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande projektet Hälsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under åren 2006-2008 med temaområdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lärarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i Hälsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper användes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lärare från projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som påverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om Salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst?Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om Salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter.