Syftet med denna magisteruppsats är att gå vidare med resultat från en kandidatuppsats (Westling, 2013) gällande opastöriserade franska mögel- och kittostar genom att undersöka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna innehöll. API 20E används som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utmärkt identifiering av 40 analyserade isolat från de fyra ostarna, nämligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Inga skillnader mellan de identifierade arterna vad gäller inverkan på smak- och doftupplevelser hos opastöriserade franska mögel- och kittostar gick att urskilja med tillgänglig sensorisk data från kandidatuppsatsen (Westling, 2013). Utifrån denna magisteruppsats räcker det inte med att dofta på ostarna för att säkerställa hygienisk kvalitet, ytterligare undersökningar behövs för att kunna identifiera vilka Enterobacteriaceae-arter de innehåller.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Rikkärr är de artrikaste av alla myrar. Inom biotopen förekommer flera rödlistade arter. Artrikedomen har ett samband med hög mineralhalt, men framförallt är den betingad av äldre tiders hävd. Idag har tyvärr hävden upphört i flertalet av våra rikkärr. I detta arbete behandlas hävd och vegetationsförändringar.

I dagens samhälle är skyddet av hotade och utrotningshotade arter väldigt aktuellt och kontroversiellt. Den problematik som uppstår när man vill skydda arter återfinns i alla länder, därför är det intressant att se hur andra länder valt att genomföra sitt skydd. Ett land med en omtalad och långtgående lagstiftning i detta fall är USA. Därför valde jag att genomföra en jämförelse mellan USA:s Endagered Species Act (ESA) och den Svenska fridlysningslagstiftningen. Den svenska fridlysningslagstiftningen är ingen enhetlig lagstiftning såtillvida att den har samlats upp enbart i miljöbalken (MB).

På senare år har intresset för trollsländor ökat. I jämförelse med andra stora och lättstuderade insekter finns dock relativt få vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet påverkar trollsländearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptäckts givet att den finns på lokalen. Både larver och adulta trollsländor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i Skåne under juni-augusti 2009.

Landskapets förändring under det senaste århundradet har lett till en kraftig minskning av ängs- och betesmarker i Sverige. Många kärlväxtarter, anpassade till sådana öppna miljöer med kontinuerlig hävd, har också minskat. Dessa hävdgynnade arters förekomst i andra miljöer än ängs- och betesmarker har på senare tid lyfts fram i flera studier. En sådan alternativ miljö är vägkanten. Den påminner om ängs- och betesmarker eftersom dess vegetation slåttras regelbundet av trafiksäkerhets- och vägfunktionella skäl.

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Det allra mest kända släktet inom familjen Taxaceae är Taxus, men förutom den finns även flera andra mindre kända släkten. De flesta arterna inom dessa släkten är sällsynta i Sverige och väldigt lite information finns om dem på svenska. I detta arbete beskrivs växternas morfologi och deras geografiska utbredningsområden tas upp. Genom jämförelser av klimattabeller samt zonangivelser som står i olika litteraturer ges förslag om hur dessa arter skulle kunna användas i Sverige. En utav arterna, Austrotaxus spicata, passar bäst som rumsväxt på grund av sitt sydliga utbredningsområde i Nya Kaledonien, andra arter som Torreya jackii bör kanske inte stå kallare än i ett inglasat uterum, medan Pseudotaxus chienii med sina sagolika vita arillusar borde provodlas på friland i skyddade lägen eftersom den odlas i Holland, kanske är den också odlingsbar i Sverige. Provodlingar bör göras på samtliga arter som inte växer i Sverige så att en riktig härdighetsbedömning ska kunna göras..

Häcken är ofta ett självklart och naturligt element i en trädgård. Som trädgårds-ingenjör kan det vara svårt att välja en lämplig häck till ett gestaltningsförslag. Det krävs att vi tar hänsyn till flera parametrar, både för att häcken ska trivas men också för att kunden ska bli nöjd. Det kan därför ta mycket tid att leta upp en häck som uppfyller alla krav och önskemål som finns, tid man oftast inte har. Syftet med det här arbetet är att studera lämpliga arter för häckar till villaträdgårdar i det småländska inlandet. Arbetet har gjorts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med plantskolor.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

ABSTRACTSyftet med mitt examensarbete är att forska i om bilder genererade ur 3D-modeller är en effektiv illustreringsmetod vid artbestämning. Arbetet består av två delar, en praktisk och en teoretisk. Den praktiska delen av arbetet ska resultera i renderade bilder av en mångfoting sedd utifrån olika vinklar och avstånd. Detaljrikedom och manér ska vara fotorealistiska. Den teoretiska delen ska ta upp fördelar och nackdelar med 3D som bildteknik vid artbestämning. Jag ska även redogöra för de vanligaste bildteknikerna, som används vid naturvetenskaplig illustration samt kortfattat berätta om nya tekniker.En av de största fördelarna med att använda sig av 3D-visualisering vid artbestämning är om man arbetar med snarlika arter.

Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.

Ett ökande problem inom Europa och Sverige är invasiva skadegörare på vedartad material av släktet Phytophthora. Dessa introducerade patogener har samevolverat med värdväxter i sin ursprungliga miljö. När dessa skadegörare sprids i andra ekosystem kan de orsaka ett epidemiskt sjukdomsförlopp på flertalet olika växter i sin nya miljö. Phytophthora alni subsp. uniformis är en typisk sådan skadegörare, vars geografiska ursprung är oklart men troligtvis är den en hybrid mellan två arter av Phytophthora som med hjälp av plantskolehandeln möts.

Perenner är vanliga prydnadsväxter i våra hemträdgårdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvärdet är därför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen är en av flera sådana skadegörare som dock inte är särskilt uppmärksammade inom växtskyddsområdet, bara ett fåtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med värdväxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter är ganska monofaga och angriper ett fåtal släkten, medan vissa är väldigt polyfaga med brett värdväxtregister. Runt 100 perennsläkten som är vanligt förekommande i Sverige är registrerade som värdväxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter på dessa perennsläkten finns i landet.