Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur olika utvecklings- och miljöorganisationer ställer sig till den polariserade frågan om biodrivmedel som producerats i Östafrika och på vilka grunder de har tagit den ställning som de har gjort. De organisationer jag har studerat i den här uppsatsen är Kooperation utan gränser, Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie vars empiri är insamlad genom intervjuer, litteraturstudier och delvis av observationer i samband med intervjuerna. Genom att studera organisationerna genom Pierre Bourdieus begrepp fält (Broady, 1998) kan jag se vilka skillnader och likheter organisationernas kapital och strategier har fört med sig. I och med detta kan jag förklara varför organisationerna inom det biståndspolitiska sociala fältet har valt att ha olika eller lika argument och ställningstaganden för biodrivmedelsproduktionen i Östafrika. Alla organisationerna ser att det är positivt att bryta oljeberoendet. De alla diskuterar även samma områden inom frågan; markkonkurrens, höjda livsmedelspriser, markomvandling, ökade inkomster för bönder och så vidare.

Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor.

I den här uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmässigt genomgått enförändring från mik till mig. Klart är också att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalspråk redan på 1600-talet.Synen på objektsformerna som markörer för stil och ålder undersöks i enlitteraturgenomgång av språkvårdsrekommendationer från 1600-talet och framåt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser på saken och påvilka grunder de bestämmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta ställs inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgången visar att mig-uttal sedan flera hundra åranvänts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar också att olika stilmarkörer har utvecklats åt olika håll, vilket man kanbehöva ta hänsyn till vid stilanalys av äldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och ålder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar också i samtliga fall åldern på mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, främstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de båda uttalen av mig..

Idrotten fyller en stor och viktig funktion i dagens samhälle: den inspirerar och motiverar till ett gott uppförande vilket bidrar till att främja den svenska folkhälsan. Det finns ingen lagreglering som undantar idrottslig verksamhet från den allmänna regleringen om skadeståndsansvar och försäkring. Våld inom idrotten har generellt sett en högre toleransnivå än i samhället i övrigt. Ett av syftena med denna uppsats är att i viss mån utreda hur detta är möjligt. Den främsta anledningen kan sägas vara det förmildrande samtycket.

Humor och skratt genomsyrar livet i sin helhet det är ett sätt för människor att vara tillsammans och förhålla sig till varandra. Med hjälp av humor kan vårdgivaren och patienten minska klyftan mellan dem, den kan även bidra till att patienten känner ett förtroende för vårdpersonalen. Humor är också ett hjälpmedel för vårdpersonal att kunna ventilera den stressiga arbetssituation som råder. Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av humor och skratt i omvårdnadsmöten. Undersökningen genomfördes med hjälp av bandade intervjuer i vilka fyra olika sjuksköterskor och en undersköterska berättade om sina upplevelser och erfarenheter av humor och skratt i möten med patienter.

Livet efter en traumatisk händelse, tillsammans med det medföljande lidandet, kan ge upphov till ett förändrat perspektiv, både på sin identitet och på den levda världen. Vikten av att ha förståelse om vad detta innebär för den traumatiserade beskrivs med grund i patientens behov av att vårdas utifrån ett holistiskt patientperspektiv. Uppsatsen riktar sig till alla yrkesroller inom vården då traumatiserade människor kan förekomma i olika vårdkontexter. För att uppnå syftet att belysa livet efter en traumatisk händelse har metoden baserats på en analys av artiklar med inriktning på hur livet upplevs efter ett trauma. För att tolka det analytiska materialet har författarna inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv med utgång i livsvärldsperspektivet.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

I och med den nya utlänningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse på egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehållstillstånd, med könsrelaterade asylskäl bedömdes tidigare enligt bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krävs för skydd enligt de båda bestämmelserna är densamma. Fram till lagändringen har könsbestämmelsen tillämpats i mycket begränsad utsträckning. Sökande har i stor uträckning istället erhållit uppehållstillstånd på humanitära grunder.

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status.

Humor och skratt genomsyrar livet i sin helhet det är ett sätt för människor att vara tillsammans och förhålla sig till varandra. Med hjälp av humor kan vårdgivaren och patienten minska klyftan mellan dem, den kan även bidra till att patienten känner ett förtroende för vårdpersonalen. Humor är också ett hjälpmedel för vårdpersonal att kunna ventilera den stressiga arbetssituation som råder. Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av humor och skratt i omvårdnadsmöten. Undersökningen genomfördes med hjälp av bandade intervjuer i vilka fyra olika sjuksköterskor och en undersköterska berättade om sina upplevelser och erfarenheter av humor och skratt i möten med patienter.

Beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress har varit ett omdebatterat ämne i Uppsala där kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fått en mer rättvisande bild av intäkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gått igenom. Att det fanns frågetecken kring kalkylerna bekräftades av en kort genomgång av dem, då det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta är syftet att svara på frågorna på vilket sätt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfälligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som använts för att svara på frågorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen är att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress, har varit bristfälligt på flera punkter och att detta kan ha påverkats av flera faktorer såsom personliga intressen och förväntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress kom att fattas på ofullständiga grunder..