Syftet med uppsatsen har varit att beskriva förfarandet med tilläggs-köpeskilling i samband med företagsförvärv. Dessutom har vi studerat vilka eventuella möjligheter och begränsningar förfarandet innebär för inblandade parter. Metod: Problemet är angripet utifrån den kvalitativa metoden. För att studera för-farandet genomförde vi intervjuer med personer som hade insikt i ämnet. En företags-ledare, en riskkapitalist, en revisor och en advokat.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån.

A1209Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska varje år granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra företag och debattartiklar från den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nå fram till slutsatser. I Sverige pågår idag en debatt om en eventuell förändring av revisionsplikten.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.

Förvaltningsrevisionen är en mycket viktig del av revisionen, men förbisedd i forskningen. Vi vill med vår kandidatuppsats uppmärksamma förvaltningsrevisionen och vilka förhållanden i företaget som kan påverka förvaltningsrevisionens omfattning. De riktlinjer som gäller idag är utarbetade av FAR:s revisionskommitté och anger att förvaltningsrevisionens omfattning varierar från företag till företag som en följd av skillnader i förutsättningar och revisorns ambitioner och kompetens. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning. Med hjälp av en egen teori vill vi förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning, hur de påverkar och varför de påverkar.

SAMMANFATTNINGTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? utifrån tre olika intressenters perspektivNivå: KandidatUtgivningsår: 2010Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas KarlssonHandledare: Per JanzeSyfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket..

The purpose of this thesis is to create a deeper and also a better understanding about how each of the professional secrecy and obligation to report are perceived from auditors and further investigate how the potential conflicts based on independence and ?can be suspect? are handled by the auditors. The purpose has been achieved through interviews with four different accounting firms.The interviews were conducted with Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC and KPMG to answer the research questions. Subsequently, a hermeneutic approach was used to since the interpretation of the interviews was considered as important to obtain knowledge of the respondent?s perception about the topic.

Problem: That the stakeholder?s expectations don´t answer to what auditors can and may do have been a problem for several years. This problem was defined for the first time by Liggio at 1974. Since 1974 there have been several researches about the expectation gap for auditors.Purpose: The purpose of our study is to research what the audit effort in HQ Bank means for the expectation gap.Theory: The theories in our study discuss the audit profession, the definition of the expectation gap, how trust develops between individuals, the regulations that the authorities discuss and a review of earlier researches in this subject.Method: We have done a qualitative study in which we interviewed approved auditors at PwC and Convensia in addition we interviewed the chief lawyer at the Swedish financial supervisory authority to answer our purpose.Conclusions: The conclusion of our study is that the expectation gap exists between the auditors and the stakeholders. Another conclusion is that the incidents in HQ Bank have influenced the expectation gap in a negative direction, to reduce the expectation gap we suggest that adjustments of the regulations must be done and that the auditors themselves must inform their stakeholders what auditors can and may do..

Bakgrund: I dagens samhälle ökar medvetenheten om vår omgivning mer och mer. Miljö, samhälls- och etiska frågor blir allt viktigare att ta hänsyn till, både för privatpersoner och för företag. Banksektorn har länge legat på efterkälken när det kommer till hållbarhetsredovisning. Dock blir bankernas intressenter mer och mer medvetna om hållbarhetsfrågor och för att vara konkurrenskraftiga har bankerna därför börjat engagera sig i detta. Dock kostar engagemanget både tid och pengar för bankerna så därför gäller det att mervärdet av hållbarhetsarbetet är större än de resurser som läggs ner.Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför endast vissa banker väljer att hållbarhetsredovisa enligt GRI, samt varför de banker som redovisar enligt GRI väljer att stanna på en B- eller C-nivå.

Syfte: Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas. Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig revision gäller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört..

Syftet med studien var att undersöka mentorskapets tre funktioner, karriärutveckling, social support och som förebild, på en svensk revisionsbyrå, BDO AB. Detta gjordes genom en fallstudie där BDO definierades som fall. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två mentorer och tre lärlingar från organisationen. För djupare kunskap om BDO analyserades även interna och externa dokument från organisationen. Tolkningen av empirin skedde genom en analysmodell som växte fram med hjälp av tidigare forskning.Mentorskapets tre funktioner, karriärutveckling, social support och som förebild, påträffades på revisionsfirman.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.

Studiens syfte är att undersöka förskoleklassens funktion, är det skola eller inte? Vad har femåringar för tankar och förväntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexåringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrån hermeneutisk ansats och metodval är semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod är att få en djupare och nyanserad information inom forskningsområdet. Studien visar att femåringarna upplever en positiv förväntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spännande och roligt att få byta verksamhet och träffa nya vänner.

Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland.