Revisorns oberoende Àr en förutsÀttning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn mÄste bÄde vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsÀmra sin klients trovÀrdighet. DÄ det finns tecken pÄ att synen pÄ revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer vill jag undersöka om det Àven finnsskillnader i synen pÄ oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrmed att beskriva och analysera om företagarnas syn pÄ revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen pÄ revisorns oberoende har jag utgÄtt frÄn dendeduktiva ansatsen dÄ den befintliga teorin har anvÀnts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkÀt som anvÀnts vid enkvantitativ undersökning med ett urval pÄ 1000 företag.PÄ materialet frÄn undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och pÄ sÄ vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.

Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.

Professionen revisor Àr ett yrke som krÀver anpassning till förÀndring pÄ en nÀstan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla Àndras med mÄlet att uppnÄ en ökad transparens inom revisionen. Detta till stÄnd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. FrÄgan om professionen har ett motstÄnd till förÀndring eller inte kÀnns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstÄnd som strukturell tröghet.

Uppsatsens syfte Àr att studera huruvida revisorer i de fyra lÀnderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anstÀllda inom BIG 4 Àrrörliga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgÄngspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter Àr Ätta till antalet.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utstrÀckning revisionsplikten pÄverkar Skatteverket. Detta genom att analysera hur trovÀrdigheten till Skatteverkets kontrollsystem pÄverkas av de kvalitativa egenskaperna; pÄlitlighet, överförbarhet, möjlighet att styrka och konfirmera samt tillförlitlighet. Sambandet mellan dessa visar vi i en modell dÀr trovÀrdigheten Àr i centrum. Genom att analysera de svar vi fÄtt vid vÄra intervjutillfÀllen jÀmför vi skillnader i kontrollsystemets utformning i dagslÀget med hur det i framtiden kan komma att Àndras. DÀrefter kopplas detta samman med egenskaperna ovan.Undersökningen visar att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer egenskaperna pÄlitlighet och tillförlitlighet förflyttas frÄn den centrala punkten trovÀrdighet vilket leder till att detta begrepp försvagas.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förÀndringar för de företag somÀr noterade pÄ en amerikansk börs. Med höga krav pÄ en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men Àven efterÄt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser pÄ Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur vÀl regelverket uppfyller sina mÄl att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till vÄra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som pÄ nÄgot sÀttkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det Àr svar frÄn personer pÄABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vÄrt arbete.Det visade sig att de alla ansÄg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjÀlpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige Àr enligt lag tvungna att upprÀtta en Ärsredovisning, som visar hur det har gÄtt för företaget det senaste Äret. HÀr Äterfinns bland annat företagets finansiella stÀllning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberÀttelse dÀr en revisor har granskat företaget och dess rÀkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnÄr det som benÀmns rÀttvisande bild. RevisionsberÀttelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberÀttelse innebÀr att revisorn har anmÀrkning av nÄgot slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pÄlitligt företaget Àr. En oren revisionsberÀttelse kan tÀnkas bidra med svÄrigheter för företaget dÀrför formulerades problemet som följer:Hur pÄverkar en oren revisionsberÀttelse ett företags nyckeltal?UtifrÄn vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns nÄgra nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberÀttelsen och Àven vilka anmÀrkningar som gör revisionsberÀttelsen oren samt hur vanligt det Àr med orena revisionsberÀttelser.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies? size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies.