Sök:

Sökresultat:

775 Uppsatser om Sakkunnigt biträdande revisor - Sida 24 av 52

Väd händer när revisionspliken avskaffas?

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om vilka effekter avskaffandet avrevisionsplikten har på små aktiebolag och revisionsbyråer.Vi har till mesta dels använt oss utav den kvalitativa metod men även till viss del av denkvantitativa metoden för att uppnå vårt mål. Typen av data som används i uppsatsen är enbartsekundärdata.I den teoretiska delen presenteras hur revisionen vuxit fram och hur den ser ut idag. Viredovisar även de remissvar som regeringen har fått till följd av utredningen om avskaffandetav revisionsplikten. Vi har med remissvar från FAR SRS, Skattemyndigheterna,Ekobrottsmyndigheten, Företagarna och svenskt näringsliv vilka är de som är av relevans förvår studie.Det framgår i vår studie att en förändring för små aktiebolag inte kommer att vara mycketpåfallande om revisionsplikten avskaffas. Vad avser företagens trovärdighet kommer den inteheller att påverkas nämnvärt då de alltid kan uppta revisionen igen.

Fria, men ändå villiga? : En studie om företagsfaktorers påverkan på efterfrågan på frivillig revision

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder.

Vilken roll spelar professionen för anställda på de stora svenska revisionsbyråerna?

 Vi har under vår studietid blivit informerade om de formella skillnaderna mellan en revisorsassistent och en godkänd/auktoriserad revisor, men inte de faktiska skillnaderna. Syftet med denna uppsats var att få en bild över vilken roll professionen spelar för anställda på de stora svenska revisionsbyråerna.Det fanns inte tidigare studier som stämde överens med vår frågeställning vilket innebar att vi hade ett induktivt tillvägagångssätt. Med hjälp av det insamlade materialet från empirin kunde vi sedan dra slutsatser. Empirin samlades in genom intervjuer med en anställd från varje av de stora byråerna och vi kunde därmed skapa oss en uppfattning hur professionen skiljer sig åt de olika revisionsbyråerna emellan, med utgångspunkt från olika forskares professions- och statusteorier.Vi kan konstatera att professionens roll för anställda på de stora svenska revisionsbyråerna varit betydligt mindre än vi trodde på förhand och istället är det interntitlarna tillsammans med status som spelat den största rollen. .

Förväntningsgap inom revision: en jämförelse mellan företagens förväntningar och revisorernas syn

Revision innebär att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förändras och utvecklas ständigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjälp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovärdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad företagen förväntar sig av en revision och vad som är en revision enligt revisorns syn.

?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Varumärkesvärdering : Implementeringen av IAS 38 och IFRS 3

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa.

Revisorn - granskare eller konsult? : En undersökning av tjänster från en revisor efterrevisionspliktens avskaffande

The question of the mandatory audits be or not be has been investigated thoroughly in recent years. Theresult is that the audit obligation in all likelihood will be voluntary for 96 percent of all of Sweden´slimited companies in the summer of 2010. The new draft law gives the accountant the opportunity towork both as an accountant and consultant. The investigation in this script works with the question"Which services the owner-managed companies, which in future not will be forced to audit, demandfrom an accounting firm in the suspension of the mandatory audit?" This will take the investigation outby a quantitative study through questionnaires distributed to 40 limited companies.

Financial Statements Insurance -Möjlig marknadslösning för tillförlitligare rapporter och en mer oberoende revisor-

Syftet med uppsatsen är att beskriva Financial Statements Insurance och diskutera om en användning av modellen skulle innebära någon förbättring beträffande dels förtroendet för de finansiella rapporterna, dels säkerställandet av revisorns oberoende. Som helhet har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vår undersökning innehåller emellertid. Den första delen är en undersökning av befintlig litteratur Den andra delen, den kvalitativa, består av intervjuer genomförda med representanter i de branscher vi anser vara relevanta för vår undersökning. Genom analys av undersökningen har det framkommit att Financial Statements Insurance inte har något användningsområde i realiteten.

Förväntningsgapet : Ägarledda småföretags förväntningar på revisorn

Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer?Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.Slutsatsen är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet.

Väsentlighetstalet - Ett fritt spelrum för revisorerna : En studie om hur revisionskvalitén påverkas vid den subjektiva bedömningen av väsentlighetstalet

Sammanfattning Väsentlighetsbedömningen är en central del i revisionsprocessen och reglerna kring väsentlighet finns sammanfattade i ISA, Internationella revisionsstandarderna. Revisorn skall i det inledande arbetet fastställa ett övergripande väsentlighetstal. Det är upp till den enskilde revisorn att bedöma vilket väsentlighetstal som skall gälla. Det övergripande väsentlighetstalet beskriver det sammanlagda beloppsfel en revisor kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Bedömningarna kring väsentlighetstalet beror slutligen på revisorns egen fingertoppskänsla.

Revisorernas beslutsfattande -Ett etiskt perspektiv

Flera stora företagsskandaler har under senare år lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrågor. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom att etik, moral och en professionalism skall återspeglas i dennes handlande. I vår uppsats har vi valt att enbart titta på de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skärpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning på alla de problem en revisor måste underkasta sig, lagarna är ofta dispositiva vilket ger upphov till en gråzon.

Den interna revisorsrotationen : Betydelsen för revisorns oberoende

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Performativ estetik : diskursiva formationer i det konstmusikaliska fa?ltet

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Förväntningsgapet : Ägarledda småföretags förväntningar på revisorn

Vad har det undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntningsgapet. De slutsatser som uppsatsen resulterade i är att ett förväntningsgap existerar och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras.

Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

<- Föregående sida 24 Nästa sida ->