Vi har med hjÀlp av en kvalitativ metod undersökt vÄr problemformulering och vÄrt syfte, om revisorernas syn pÄ slopandet av revisionsplikten.  UtifrÄn problemformuleringen har frÄgestÀllningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gÄngen i 1895 Ärs lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrÀn Är 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de smÄ företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angÄende huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.

Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för culpabedömningen i samband med revisorns skadestÄndsansvar enligt ABL samt tillÀmpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hÀnvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsÄtligen, skadar bolaget ersÀtta skadan. Revisorns skadestÄndsansvar delas in internt och externt ansvar med den Ätskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krÀvs att revisorn brutit mot ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger pÄ culparegeln varpÄ antingen en fri culpabedömning eller en normativ culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande culpakriterier som anvÀnds av svenska domstolar i deras avgöranden i skadestÄndsmÄl.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rÄdgivare. Detta Àr sÀrskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom smÄ och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieÀgande har kanske mÄnga en större tolerans med att revisorn agerar konsult Ät dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rÄdgivare i större utstrÀckning.

Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.

Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera uppbyggnaden av revisorers yrkeskompetens och diskutera behovet av tvÄ revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit dÄ sÄdan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sÀttas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till sÄvÀl den enskilde revisorn som revisionsbyrÄn var i denne Àr anstÀlld.

VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.

Bakgrund och problem: En relation kan hjÀlpa företag att knyta sig an kunderna pÄ ett bÀttre sÀtt. VÀrdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma frÄn slutprodukten, utan vÀrdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande Àr dock inte alltid enkelt, dÄ det kan försvÄras av olika orsaker sÄsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill sÀga opartisk, sjÀlvstÀndig och objektiv. Författarna stÀller sig frÄgan om det Àr möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rĂ„dande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Ă„r 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstĂ„ revision.Syften med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om kreditinstitutens kreditbedömning har pĂ„verkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, cirka tre Ă„r efter avskaffandet och hur pĂ„verkas ett företags kreditvĂ€rdighet och riskbedömning med hĂ€nsyn till om smĂ„ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pĂ„ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fĂ„tt.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta stÀllning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit sÄ. Den Àr ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, dÄ revisorns oberoende var starkt ifrÄgasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda pÄ genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stÀrka revisorns oberoende??.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte Ă€r tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyrĂ„erna har fĂ„tt anpassa sin affĂ€rsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fĂ„tt anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förĂ€ndringar som historisk varit strĂ€ngt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera hur revisorerna ser pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har anvĂ€nt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, dĂ€r vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer frĂ„n de fem största revisionsbyrĂ„erna i Sverige och Ă€ven kompletterat detta med en dokumentstudie av byrĂ„ernas hemsidor och Ă„rsredovisningar.Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi Ă„r 2011 fortfarande omfattar revision, men Ă€r idag Ă€ven mer fokuserat pĂ„ rĂ„dgivning, redovisning, sĂ€lj samt till en större grad Ă€n tidigare Ă„r marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror pĂ„ att klienternas situation har förĂ€ndrats sedan revisionspliktens avskaffande.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions.Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most.

Syftet Àr att redogöra, vÀsentligen utifrÄn revisorns synvinkel, för ett antal tÀnkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att anvÀnda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhÀmtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i Àmnet. Det framkom i undersökningen att revisorns nÀrvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.