Bakgrund:På senare år har revisionsbyråernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmärksammat, främst på grund de senaste årens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrågasättas och 1/1 år 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:Utifrån intervjuer med revisorer på regionala och globala revisionsbyråer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken inställning byråerna har till rådgivning och kombiuppdrag, vilka hot byråerna upplever samt hur analysmodellen används och uppfattas. Avsikten är att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror på om byråerna är globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyråers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byråerna på förändringsarbetet och användningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken inställning har byråerna till revisionsnära och fristående rådgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byråerna? Slutsats: De globala byråerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte säger något om.

ProblemformuleringVarför och vad gör revisionsbyråerna för att behålla personalen och hur upplevs detta av revisorerna?SyfteUppsatsens syfte är att undersöka varför och vad revisionsbyråerna gör för att behålla personalen och hur detta upplevs av revisorerna.Metod Uppsatsens metod är en förklarande undersökning som grundas på den positivistiska ansatsen och där vi utgår från den deduktiva metoden. Med tidigare forskning som grund har vi utvecklat en bild över vår teori. Teorin omfattar 24 underhypoteser som tillsammans ska svara på huvudhypotesen. Den empiriska metoden består av ett icke sannolikhetsurval och en enkätundersökning omfattande 12 kontorschefer och 169 övriga revisorer (varav 9 resp.

Bakgrund och problem: Varje år investeras det stora summor i den forskningsbaserade läkemedelsindustrin. Investeringarna innebär stora risker då det är få läkemedel som genererar tillräckligt stora vinster för att täcka kostnaderna. Sedan år 2005 har svenska koncerner tillämpat IFRS, vilket har medfört större krav på redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet påverkar företagets finansiella ställning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos läkemedelsföretag i Sverige som använder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har påverkats av införandet av IFRS.

De flesta byggnadsmaterialen avger mer eller mindre emissioner. Deras koncentration minskar med tiden om materialens yta ventileras. Därför är emissioner från byggnadsmaterial sällan ett problem utomhus. Däremot händer det ibland att människor får hälsobesvär som hosta, huvudvärk och irritation i ögon och hals när de vistas inomhus och speciellt i äldre byggnader.På 60- och 70-talet användes många nya byggnadsmaterial som inte hade testats innan. Dessa obeprövade material fick omfattande användning under miljonprogrammet då fokus låg på att bygga snabbt och effektivt och inte på att använda säkra och beprövade material.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Hållbar utveckling är ett ämne som är på frammarsch vilket många företag har uppmärksammat. Då företag och organisationer orsakar miljöförstöring är det även de som kan påverka och förbättra problemen genom att jobba med just hållbarhetsfrågor. Att jobba med hållbarhetsfrågor kan ge grund för en hållbarhetsredovisning vilket är till för att ge företagets intressenter vetskap om hur företaget tar sig an sina problem som påverkar miljön. Hållbarhetsredovisningar kan även hjälpa företaget internt genom att visa de anställda vad förändringarna faktiskt har åstadkommit och uppmuntra till fortsatt arbete inom hållbarhet. Global Report Initiative (GRI) är den mest erkända organisation som bidrar med riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska upprättas. Det har dock uppdagats att det finns svårigheter för intressenter att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom de skiljer sig gällande vad som rapporteras.

Syftet med detta examensarbete är att belysa de otydligheter i förfrågningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött på i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten är inom ramen för det dammsäkerhetshöjande åtgärdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden på kraftverkdammarnas uppströmsslänter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts på plats har Skanska även velat öka sina kunskaper om hur erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsäkerhetshöjande åtgärder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillämpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anläggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens är en av företagens viktigaste tillgångar. I fotbollsklubbar är det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. Däremot i traditionella företag är det de anställda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar på elitnivå är det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anställda som en tillgång i balansräkningen. När ett företags intelligens till största del består av de anställdas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes är banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgångar till verkligt värde uppdelat på olika nivåer. Värdering när en aktiv marknad saknas är ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet på då de övervärderade sina finansiella tillgångar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vår fråga. Hur stor andel av bankers tillgångar klassificeras som finansiella instrument av nivå 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att titta på banker i Norden som följer IASBs regelverk.

År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HåkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse.

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

I och med att en stor del av de små och medelstora bolagen idag är uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioårsperiod kommer att gå i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra någon form av ägarskifte. Den här uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försäljning till utomstående.Vi har valt att använda oss av en deduktiv ansats, då vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vår framställning. Vi har sedan testat den här teorin empiriskt genom intervjuer. Till vår framställning ansåg vi även att en kvalitativ metod var mest lämplig för insamlandet av vår empiri, då den ger oss större flexibilitet vid vår datainsamling.Ett ägarskifte innebär inte bara problem av ekonomisk karaktär, utan även många viktiga frågeställningar är av mer känslomässig sort. Vem passar bäst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De här frågorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden ochskatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är delsgenom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig avschablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverketoch långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.